Tio teser om sanning

Det är inte sant att gräset är grönt.
Man kan lika gärna göra ett beslut ifrån människans vilja,som att uttala och säga röd gräs.
Det sker så från efter provokation.
Samma sak om grönt.
Gräset är alltså varken grönt eller rött.

Människan är en del utav Universum.
Vi är bara en stoft jämfört med Universum.
Allt levande befinner sig i samma sitiuation.
Baserad verklighet är det som man uppfattar.

Nej, även om detta är en vanlig missuppfattning. Den sanningsteoretiska pragmatikern gör anspråk på själva sanningsbegreppet. Visserligen kan teorin sägas vara sprungen ur den ovan omnämnda insikten, men pragmatismen går längre än att hävda att han säger att korrespondensteoretikerns sanning inte bara är onåbar utan också ointressant, han säger att den inte ens är nödvändigt sann; vad som är måste inte längre vara.

Visserligen kan det vara så att allt som är faktiskt är, men det är inte förhållandet mellan det påstådda och det faktiska varandet som gör det sant. Det ska också sägas att vi kan, och i många fall också är, pragmatiska i vårt sanningssökande utan att för den sakens skull anamma pragmatismen. Här får man dock vara försiktig så att man inte blandar ihop sannings- och kunskapsteorier. Jag letar inte efter sanningar som inte leder någonstans, men jag behöver inte för den sakens skull inte hävda att det är sanningens användbarhet som gör den sann.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sanningsteori

Märk väl att den centrala frågeställningen för sanningsteoretikern är vad sanning är. Och om vi, som de flesta av oss, har kommit överens om att sanning, eller osanning, är en egenskap hos satser så är nästa fråga hur vi avgör huruvida en sats är sann eller falsk.

Jag är ledsen om jag skriver dig på näsan nu om du redan är bekant med det jag säger, men för den oinvigde tror jag att din framställning av pragmatismen är missvisande.

Intressant, jag var inte medveten om det sista i ditt forsta stycke. Jag maste fundera over dess betydelse.

Så du menar att inget kan vara utan att varandet kan påvisas? Om jag inte kan bevisa för dig att kaffekoppen framför mig är just en kaffekopp, slutar den då vara en kaffekopp? Eller har den rent av aldrig varit en kaffekopp? Jag har inga problem med att acceptera att jag omöjligen kan vara säker på huruvida det står en kaffekopp framför mig eller inte, men oavsett hur det förhåller sig med detta så har jag desto svårare att acceptera att det skulle vara på ett annat sätt än det är.

Om ovanstående verkar luddigt är det jag försöker säga att du måste skilja på sanning och kunskap, förutsatt att du inte menar att vad som är sant är direkt, eller indirekt, beroende av vad vi tror är sant, vilket givetvis är en möjlig ståndpunkt, men knappast en okomplicerad sådan.

Jag menar att det kunde vara som i drömmar, att det finns ingen objektiv verklighet, allt är subjektivt och kaffekoppen är inne i ditt medvetande, inte utanför.

Att något är objektivt betyder att det är utanför vårat medvetande, vilket är omöjligt att bevisa, eftersom det går inte att få någon information om något förutom genom medvetandet.

Medvetandet som kallas gud i bibeln skapade oss, och vi skapade kroppar för oss själva, så att vi skulle tro att det finns en objektiv verklighet, för att vi kan känna på den med våran kropp, så att den är utanför kropp, även fast allt är inne i medvetandet, inklusive kroppen.

Materialister tror att det är tvärtom att medvetandet är inne i kroppen, vilket är ganska komiskt, men användbart, eftersom vi inte skulle ha teknologi om folk visste sanningen... Alla skulle bara meditera i ingentinget som de kom ifrån.

Hälsningar,
Sanningen

De flesta menar, åtminstone traditionellt, att någon typ av sanning är en förutsättning för kunskap, men inte att kunskap är en förutsättning för sanning. Om kaffekoppen faktiskt står framför mig så står den framför mig oavsett vad jag tror om att den står framför mig. Om den inte gör detta förändras inte heller detta av min tro. Du blandar ihop begreppen. Att jag inte kan veta om A är sant är inte samma sak som att A inte är sant.

"1: Det finns en objektiv verklighet oberoende av vår uppfattning om den."

Denna proposition tycks vara om inte motsägelsefull så åtminstone omöjlig att styrka.
Hur skall vi skilja den oberoende, objektiva verkligheten från det som vi uppfattar som verkligt? Varje predikat vi ger verkligheten är ju uppenbarligen ett uttryck för vår mänskliga uppfattning om den. Låter lite som naiv realism tycker jag, då påståendet gör anspråk på en oberoende referenspunkt. Jag påminns om Nagels uttalande att "science is the view from nowhere". Verkligheten är enligt min åsikt partiell, och vetenskapen, samt alla andra sociala verklighetsuppfattningar är till för att människan ska kunna fungera som samhällsvarelse, och är i det hänseendet mer likt ett socialt projekt. Inom den kontinentala traditionen talar man en del om den Andre, eller annanhet; relationen till den Andre föregriper vetenskapens tredjepersonsperspektiv och är i ett etiskt perspektiv snarare än ett metafysiskt eller ontologiskt.

Att gräset är grönt är en definitionsfråga, liksom de flesta andra "sanningar". Gräset kan vissna och vara grått. Betraktarna kan vara färgblinda. Det finns miljoner nyanser på färgen grön, där vissa nyanser gränsar mot andra färger och kan uppfattas att vara en annan färg.

På liknande sätt kan man nagelfara i princip alla "sanningar".

Det vi kallade månen, solen och gräs kommer existera även om människan inte finns, på samma sätt som om människan aldrig funnits. Men våra definitioner av dessa objekt är och blir då meningslösa. Det blir andra betraktares upplevelser av dessa objekt som blir relevanta.

Ett djur som känner att solen ger värme och ljus kommer att ha sin egen kunskap och definition av detta objekt som skiljer sig från människans upplevelse. Vad är "sanningen" om dessa objekt då?

Jag tänkte lite på denna bara. Vad menar du med objektiv verklighet? alla verkligheter kommer ur någons synvinkel, den som tolkar sanningen och därav är den ju inte helt objektiv.

eller du kanske menade något annat med denna punkten?

Jag håller med det mesta i TS punkter.

Jag har själv svårt för begreppet "objektiv".

Men jag menar att det finns en verklig verklighet, oberoende av vårt tänkande.
(Det är förstås svårt att definiera begrepp som "verklighet" snyggt.)
(Ex: det kan finnas exoplaneter runt stjärnor, även om vi inte kan upptäcka dem och de fanns även innan vi kunde tänka det.)

För mig är detta självklart.
Det är även självklart för mig att det finns verklig information och tankar i vår hjärna och i andras hjärnor.

Dessa problem berör filosofisk materialism och filosofisk idealism.

Dessa punkter kan vara mycket viktiga för att få en vettig uppfattning om världen.

Exempel är inom kosmologin och kvantmekaniken.

Enligt min filosofi, så finns en verklig verklighet oberoende våra tankar.
Ett mellan-läge är den information mätinstrument ger, ibland fås siffror om är en statistisk effekt av stora mängder elementarpartiklar eller fotoner. T.ex. interferens-linjer på fotografisk film.
Nästa steg är att tolka dessa och formulera teorier mm som överenstämmer med verkligheten.

Ett problem med kvantmekanik mm är att den vetenskapliga sanningen överenstämmer med vad mätinstrumenten visar.
Ibland kan det finnas en tänkbar svaghet i detta. T.ex. Man konstruerar en matematisk formulering som överenstämmer med det mätinstrumenten visar. T.ex. sannolikhetsmodell för isotopsönderfall.
Man kan spekulera i nått tankeexperiment för att belysa detta. T.ex. n och p roterar, vibrerar och energibarriären vibrerar samt yttre påverkan. I vissa lägen samverkar det, och isotopen sönderfaller.
OBS det var spekulation, inte verifierad.
Liknande tankar kan få en att fundera på en alternativ tolkning av relativitetsteorin.

Alltså den "vetenskapliga sanningen" beskriver det vi kan experimentera med bra, men inte absolut säkert att vetenskapen beskriver den verkliga verkligheten fullständigt perfekt.
Men vetenskapliga metoder är det bästa vi har för att närma oss sanningen om verkligheten.

Jag tycker punkterna av TS, är värdefulla att ha i bakhuvudet, då man funderar på kvantmekanik och kosmologi.


Ett av mina mål är att sträva efter teorier, som överenstämmer med den verkliga verkligheten.

Nu i internet-tider borde man även sätta upp punkter för hur man genomskådar lögner och söker efter "sanningen".

Ex:


Christer