Citat:
Ursprungligen postat av Geomeister
Iron Maiden är ett band som besöker Sverige relativt ofta och jag kan tänka mig att gentemot flera andra band är det många i publiken som är samma gång efter gång (istället för ett fåtal). Har man sett ett band fem gånger, vill man se samma låtar då? Jag tror inte det. Efter några gånger vill man se lite mer obskyrt material. Därför tycker jag det var rätt av Iron Maiden att prova på något nytt den gången.
Intressant "Bästa studioalbum" lista, de flesta oavsett band brukar folk gå efter vad majoriteten tycker, men att ha "No Prayer for the Dying" före "Seventh Son of a Seventh Son" eller "Dance of Death", det var något nytt för mig. Du glömde "Killers" på listan, vad tycker du om den? Antar att du inte gillar "The X-Factor" så värst? .. och "A Matter Of Life And Death" / "The Final Frontier"?

Musik ska man lyssna på efter eget tycke, inte efter vad andra tycker. "No Prayer For The Dying" var den första cd-skiva jag köpte själv som barn
(Titelspåret är t ex fantastiskt).
"Killers" är en grym platta, det mesta som Iron Maiden har gjort är bra. "The X Factor" har några bra låtar, men jag gillar inte särskilt mycket Blaze som sångare
(och absolut inte i Iron Maiden).
"A Matter Of Life And Death" är en bra platta, dock inte lika bra som deras tidigare material. Tycker "The Final Frontier" är svag i jämförelse med de flesta av deras tidigare skivor, men den är ändå bättre än det mesta annat som släpps av andra artister.
Min favoritspelning med järnjungfruna är på Stockholm stadion 2008, sådant jävla röj. Plus rätt kul för min lillebror blev myndig det året och hade fått sin biljett av mig i 18-årspresent, hans första Iron Maiden-spelning
(han knäckte fingrarna på en ficktjuv när vi skulle gå ut).
Såg Bruce Dickinson solo på S.R.F. 2002 (är väldigt förtjust i hans soloplattor). Paul Di´Anno såg jag för första gången på samma festival året därpå.