Dialekt eller helt enkelt slarvigt språk?

En gång för ett antal år sedan så fick jag höra att danska barn lärde sig prata senare än barn av andra nationaliteter. Detta skulle bero på danskarnas slarviga uttal, och det kan man väl hålla med om. Jag menar, det är ju inga problem att läsa danska, men när danskarna sedan själva ska uttala orden så verkar de skippa alla konsonanterna.
Någon mer som hört det där om de danska barnen?
Nu undrar jag om den där slafsigheten med språket spridit sig även över sundet till Skåne? Det är ju en sak att man skorrar, det finns skånska dialekter som jag tycker låter trevliga. Jag är själv delvis uppväxt där i Eslöv, och kunde själv ett tag inte bruka tungspets-r. Jag skickades till en talpedagog i ungdommen när min familj flyttade från Eslöv till Motala så att folk skorrar kan jag förstå, men nu skorrar ju en del där det inte finns "R" i själva ordet. Man leker "Hela havet stormar" med vokalerna, och kastar om R:en lite hur som helst. Finns det fler som märkt det?
Det där med vokalerna är nästan mer irriterande än att "Barn" t.ex. kan bli "Brrrran" o.s.v..
Ibland är det inte ens ett skorrande utan man byter helt enkelt ut "R" mot "J", eller t.o.m. "G". Finns det inga regler alls i den där dialekten?
För några år sedan fanns det ett radioprogram som hette "Frank", och vad sa programledaren? Jo, "Vjääälqjummen til Fgank!.
Varför fick jag springa iväg till en logoped när han istället fick jobb på radion?
Alltså, är skåningar ovanligt slarviga när det pratar?

Exakt vilken dialekt syftar du på? Det låter som om du beskriver ditt subjektiva intryck av ett flertal olika dialekter, kanske har du rentav också beskrivit ett par av de regler du efterfrågar. Samtliga har i alla händelser regler, annars skulle de inte existera som kommunikationsmedel.

Och studien du nämner handlade inte om att danskarna slarvar på något utan att danskan regelmässigt har mindre tydliga språkljud och distinktioner.

Jag undrar ju om slarvigheten spridit sig över sundet till Skåne... Tja det torde väl knappast råda så stora tveksamheter över vilken dialekt jag undrar över...

Du undrar alltså om det kan finnas ett samband mellan geografisk närhet och likheter i språk/uttal? Vad tror du själv att svaret är om du är tvungen att gissa?

...:

Denna föreställning bygger på att skriften är utgångspunkten. Bara för att ord råkar skrivas med en slutkonsonant betyder inte det att konsonanterna hoppas över i talet. Skriftens "överflödiga" tecken är bara en gammal kvarleva som inte säger något om dagens uttal. Det är således felaktigt att basera detta uttal, och dess slarvighet, på skriften. Hade din uppfattning förändrats något om konsonanterna inte hade funnits kvar i skriften längre?

Samma sak gäller franskan som som brukar anklagas för att vara slarvig med konsonanterna i slutet av ord. Fransmännen hoppar inte över konsonanter. Det finns helt enkelt inte några i ordets talade form även om skriften råkar behålla dem!

Jag kommer osökt tänka på Folke Rydén.

Du menar alltså att både danskar och skåningar är ena riktiga slarvar?

Jupp... det handlar alltså om skånska.... ?

Absolut, då hade jag ju ansett att det var svårt även att läsa skiten.

Ja där har vi ett bra exempel! Har han ett talfel, eller ska vi anse att han talar dialekt?

Nej, jag menar att jag inte förstod din fråga. Förväntade du dig svar av typen:

Nej, danska och skånska är båda språkliga isolat. Ingen kontakt över sundet har någonsin skett och alla likheter beror på helt slumpmässig konvergent utveckling.