Att vara ägd

Skriv för fan inte över hus och tillgångar till mannen i fråga, kanske han bara skiter i dig sen. Utan försäkra dig om att han inte kan blåsa dig först och främst. Hänt kvinnor och män tidigare.

Kolla lite på typ sugardaddys som ska paya allting åt sina kvinnor exempelvis

Vad fel det låter... Från början till slut. Sorgligt.

Hej!
Intressant att läsa dina funderingar. Jag har väl inte så mycket egna erfarenheter i ämnet mer än kortare perioder av rollspelande. Men det finns en några på DS som berättar om detta som då kallas 24/7 som du kanske vet?
Hursomhelst verkar det finnas både positiva och negativa sidor kring detta, men det viktigaste är väl att du tänker igenom det noga (vilket du verkar göra) och inte glömmer bort att du faktiskt ska ha möjligheten att avsluta både ägandeskapet och förhållandet. Inte att förglömma att du då inte kan "hota" med "du äger inte mig längre" så fort det är något du inte vill göra, för då förstörs ju hela förhållandet. Men kärleken och känslorna kan ju faktiskt ta slut en dag.

Men! Det jag läst som faktiskt gjorde att jag fick en tankeställare kring detta, då många som pratar om sånt här (och inte lever det) ser det mest som sexgrej, var en tjej/kvinna som berättade att efter hon lät hennes man/ägare ta alla beslut, så mådde hon mycket bättre, hon fick mer gjort osv. T.ex berättade hon om att tidigare så hade hon svårt att ta sig för saker som exempelvis att städa, men nu när han tog alla beslut som "nu städar vi" så gjorde hon det bara, för hon lydde honom utan att blinka, vilket gjorde att hon kunde släppa många av sina tankar som kretsade kring en massa triviala småsaker.

Nog sagt, jag vet inte om mitt inlägg gör någon nytta, men jag rekomenderar dig att (om du inte redan är) registrera dig på Darkside och prata lite med de som håller till där.

Lycka till!

Vi har känt varandra i ett och ett halvt år, varit tillsammans i ett år ungefär. Hans inflytande på mitt liv har successivt ökat, så det är inte som att en främling frågade mig på en bar eller så. Han har haft mycket tålamod med mig, och jag är tacksam för det. Har inte pushat mig, men gjort det klart och tydligt vad det är han vill med mig.

Han skulle ju i princip bestämma allt, men, kan skulle inte ta sådana beslut som jag skulle må dåligt av. Han känner mig väl och vet vad som jag tycker mindre om. Det handlar ju inte om sex, det handlar om saker som var jag ska bo, vad jag ska ha på mig mig och äta. Han är inte på något vis en tyrann, utan känner genuin omtanke om mig och mitt välbefinnande. Han har aldrig, till exempel, haft några synpunkter på vilka jag umgås med.

Han uttryckte det som att han vill att jag ska vara hans på ett vis som jag aldrig har varit och aldrig kunnat vara någon annans. En ny nivå i underkastelse.

Tror att min egentliga fråga är om någon i samma eller likande situation har kommit över hur politiskt inkorrekt det är. Och hur man kan klara ett sådant förhållande i ett dömande samhälle. Det är den biten som känns lite jobbig. Att bli missförstådd.

Jag har kommit över den biten helt, efter att ha blivit dömd, idiotförklarad och you name it..
Nu känner jag bara att det här är jag och om folk inte kan hantera det så är det deras problem inte mitt, skulle någon ta avstånd från mig pga den jag är så är den personen ingen att ha i sin närhet ändå.
Är man trygg i sin roll och tror på den själv så tror jag det kommer av sig själv att man inte bryr sig.

Dom flesta har nog svårt att förstå hur man kan välja att leva så, jag har försökt förklara en maaaaasa gånger men har gett upp. Verkar någon genuint intresserad så pratar jag givetvis om det, men inte annars. Tror inte man kan få folk att förstå, det viktigaste är att dom kan acceptera att vi alla är olika.

Ang Darkside så är den sidan bra på ett sätt, men kan även ge en skev bild då många där är väldigt extrema. Var selektiv när du läser där och om du pratar med folk.

Han har haft mycket tålamod med mig, och jag är tacksam för det.