När någon försöker ge en skuldkänslor

Hej,

Undrar om det är någon här som bär på information om vad det är som får vissa människor att försöka ge någon annan skuldkänslor istället för att säga ifrån rakt ut.

Ex. En flickvän som blir arg över något man gör (när man är själv omedveten om att man har gjort något som sårar), och istället för att säga ifrån direkt så ger hon ifrån sig små antydningar om att man har gjort något olämpligt och försöker få en att känna skuld(/skam?) så att man vet att något är fel men inte vad (när hon vill att man ska lista ut det själv snarare än att berätta vad det är som har sårat henne).

Antar att den här typen av beteende är "ärftlig" då det är många föräldrar som får sina barn att känna skuld när de har gjort fel istället för att reda ut saker.


Hur bemöter man den typen av "försvarsmekanism" (på ett läkande sätt) och finns det någon speciell "betäckning" den går under så att man kan googla och lära sig mer.


Tack!

Varför spy galla istället för att faktiskt ta tag i och diskutera problemet, menar du!
För att det är lättare, roligare, kräver inget mod, desperat försök att höja sin låga självkänsla?

Sen så är det väl så, traditionellt, att tjejer löser inga problem, de bara påpekar/skapar de och sen så är det upp till killen.

Tack för svar min vän

Du är rätt på det här,
Men jag undrar mer vad det kallas inom psykiatrin

Funderar på om den sortens beteende antingen rotar sig i konflikträdsla eller om det finns någon annan anledning till varför man vill att någon ska skämmas när de gjort fel
(bortsett från att man kanske är uppfostrad så)

Tackar och bugar

Sätt hårt mot hårt och tvinga henne att berätta vad det är du har gjort, om inte, då ignorerar du "problemet".

Ett så barnsligt beteende förtjänar inte att uppmuntras.


Edit: såg nu att just den delen enbart var ett exempel, hursom så kvarstår principen.

Kul med människor som är intresserade av bakomliggande faktorer till att människor beteer sig som de gör
Men ja, att projicera skuldkänslor på andra gör vi väl alla ibland, tyvärr, kanske för att det är för jobbigt att hantera själv. Sen finns det ju de som gör det desto mer, ibland omedvetet kanske, pga sjukdom (adhd tänker jag närmast på).

Tror absolut, som du, att det här beteendet är socialt ärftligt, inte så ovanligt att man kan vilja slå tillbaka mot andra på det sätt som man själv blivit behandlad under sin uppväxt, tyvärr.
Ska man bemöta det beteendet på ett "läkande sätt", som du uttrycker, så är nog det bästa att börja med att låta personen veta att beteendet inte är ok, säga ifrån på skarpen dvs.
Svårt att få något att läka om man inte kommunicerar om problemet.

Fråga rakt ut, säg att du anar något budskap som kräver förtydligande. Jag vet inte om man kalla det försvarsmekanism, men det hänger kanske ihop med graden och medvetenheten bakom det insinuanta eller förtäckta kommunikationssättet. En del använder skuldbeläggande eller gör sig själva till offer att tycka synd om, medvetet eller omedvetet. Försvarsmekanismer är ganska intressanta, sök på internet. Jag tror generellt att kvinnor använder mer implicit kommunikation än bredbenta karlar med hatt.