2011-06-18, 22:58
  #13
Medlem
egon2bs avatar
En annan klassiker är bomull från äldre tyska "bômwull" – i modern tyska "Baumwolle". Blamagen hade å andra sidan inte hänt om tyskarna hade noterat att bomull växer på buskar och inte träd. Sen är det, som i så många andra fall, rätt på något sätt. Bomull är ett bomord och det begreppet har kommit tillbaka i ett noga förberett improvisationsprogram i SVT. Ordet järnvägsbom innehåller det morfem som bomullen antogs komma från. Paradoxen är att träull är en helt annan sak, ett förpackningsmaterial som doftade gott.
Citat:
Ursprungligen postat av Rusula
Surt sa räven om rönnbären. Eller varför inte Kom ketchup, så går vi.

Funkar inget vidare i svenskan.
Med risk för att bli övertydlig ... det har aldrig hindrat mig.

Beskt sa räven om rönnbären, hade varit mera upp till punkten. I den klassiska fabeln var det vindruvor som var sura. Ketchupplojen brukar på originalspråket gå i den här stilen
Come on Tomato, Catch-up!
__________________
Senast redigerad av egon2b 2011-06-18 kl. 23:02.
Citera
2011-06-19, 18:16
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av trzy
Du vet att "surt sa räven..." kommer från Aisopos fabler, eller?

Ja, men eftersom det i fabeln handlade om vindruvor, som räven inte kunde få tag på och därmed avfärdade som sura (och sura vindruvor vill man ju inte ha), så funkar inte det svenska ordspråket som uppkommit ur den här fabeln. Tyvärr.

Rönnbär är sura, och då finns det ingen motsättning i att räven säger att de är sura. Ordspråket funkar bra ändå, men huruvida det är en felaktig översättning är väl en icke-fråga? Eller vad är det du försöker antyda?

Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Med risk för att bli övertydlig ... det har aldrig hindrat mig.

Beskt sa räven om rönnbären, hade varit mera upp till punkten. I den klassiska fabeln var det vindruvor som var sura. Ketchupplojen brukar på originalspråket gå i den här stilen
Come on Tomato, Catch-up!

"Surt, sa räven om vindruvorna"? Det tycker jag i alla fall. Visst, allitterationen går förlorad, men inte poängen - och den känns trots allt viktigare. På tal om poängen, så är det ju just den som har gått förlorad även i den andra översättningen jag nämnde ("ketchup-lojen").

Poänglösa översättningar är just det - poänglösa.
Citera
2011-06-20, 22:33
  #15
Medlem
Germanofils avatar
Finns ju hur mycket som helst "översatt" från tyskan. Klassikern är väl "snälltåg". Innan jag läste tyska fattade jag aldrig varför de kallas så.

Annars är det ganska lustigt med tidsangivelser som "en stund" (tyska för timme), "ett tag" (tyska för dag) och "termin" (tyska för tidsbokat möte). Även intressant med ordet "semester" (engelska och tyska för det vi svenskar kallar termin).
Citera
2011-06-21, 08:12
  #16
Medlem
Kryžininkass avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Germanofil
Annars är det ganska lustigt med tidsangivelser som "en stund" (tyska för timme), "ett tag" (tyska för dag) och "termin" (tyska för tidsbokat möte). Även intressant med ordet "semester" (engelska och tyska för det vi svenskar kallar termin).

Tyskans Tag och vårt tag är dock två helt olika ord i grunden, men det kanske bara är den ytliga likheten som roar dig.
Citera
2016-07-31, 06:24
  #17
Medlem
Grotmundig(stor i munnen) blev grötmyndig på svenska.
Citera
2016-07-31, 14:56
  #18
Medlem
Moltas666s avatar
Felpost...
Citera
2016-08-01, 02:20
  #19
Medlem
PeterNosters avatar
Besserwisser har blivit översatt till Messerschmitt. Kunstigt.
Citera
2016-08-01, 02:31
  #20
Medlem
PeterNosters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ostrobothnia
Fogsvans hör väl hit.

Ja, men eftersom träslöjden är avskaffad så vet inte många vad det är. Det hjälper knappt att förklara att det kommer från tyskans fuchsschwantz, rävsvans på grund av handsägens utformning.

https://www.google.se/search?q=fuchs...Hd2UDjEQsAQIGw

Men nu är det gjort.
__________________
Senast redigerad av PeterNoster 2016-08-01 kl. 02:40.
Citera
2016-08-01, 04:15
  #21
Medlem
PeterNosters avatar
Das Haus blev på svenska dass/utedass.

Citat:
Dass, utedass. Termen "dass" kommer från tyskans das Haus, som betyder "huset".

https://sv.wikipedia.org/wiki/Avtr%C3%A4de

Tänk på att när ni går på utedasset så går ni på en bestämd artikel.
Citera
2016-08-01, 09:28
  #22
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av In-Fredel
Nja, jag tycker nog att folketymologi är något annat än felaktiga översättningar som det är fråga om här.

De båda företeelserna sammanfaller dock i hög grad.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Folketymologi
Citat:
Folketymologi kallas en språklig process där ett ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket, utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd eller ordets egentliga etymologi.

Citat:
Ursprungligen postat av In-Fredel
Så här i mitten av juni när jag är lite ängslig för trädgårdslandet och risken för järnnätter kom jag att tänka på detta ord. Jag läste någonstans att det lär vara en översättningslån från tyska som har felöversatts. Det lär ha varit tyskans Eis som felaktigt tolkats som Eisen och därmed översatts till järn.

Oftast är det tyskan som spökar. Vad finns det för andra ord och uttryck som har tolkats fel och sedan översatts?

Även den granna kungsfiskaren kallades isfågel i äldre litteratur.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsfiskare
Citat:
Kungsfiskaren kallades förr isfågel efter tyskans Eisvogel, men det tyska trivialnamnet syftar inte på is utan på "eisen", som betyder järn och refererar till fågelns stålblå färg. Det svenska trivialnamnet "kungsfiskare" är en översättning från engelskans "kingfisher" och började användas i Sverige under 1800-talet, exempelvis skriver F. A. Smitt i Brehms Foglarnas Lif 1896 att det är olämpligt att kalla den för isfogel. Malm argumenterar 1877 istället för att arten ska heta eisenfogel på svenska eftersom han anser att både isfogel och kungsfiskare är missvisande namn.

På estniska kallas pippin jäälind, vilket betyder just isfågel. Där har man inte brytt sig om att korrigera gamla missförstånd.

På gurusajten Faktoider finns en lång rad fler exempel uppräknade.

http://www.faktoider.nu/folketymologier.html

Citat:
Försagd - Kommer inte från "säga". Det kan spåras till tyska verzagen, modfälld, och den som blivit modfälld kallas verzagt.
---
Gräslig - Ordet har inte med gräs att göra utan kommer från det gamla tyska ordet greselik utifrån grese, rysning.
---
Hängmatta - Detta till synes äktsvenska ord kan spåras till Västindien. På ett av de inhemska språken fanns ordet amáka med samma betydelse (enl. Etymonline betydde det "fisknät"). I spanskan blev det hamaca, franskan hamac, engelskan hammock (just det), nederländskan hangmak eller, efter en folketymologisk justering, hangmat. Det känns inte riktigt riktigt att kalla det folketymologi eftersom en hängmatta ju faktiskt kan beskrivas som en hängande matta, och ordet hade nog kunnat bildas utan det karibiska bidraget, men så här ligger det hur som helst till.
---
Ryggrad - Inte en sammansättning rygg-rad utan rygg-grad, efter tyska Rückgrat, en äldre form som återfunnits i danskan är ryggegrad. En Grat kan bl.a. vara en bergskam, eller ha samma betydelse som det svenska ordet grad, en (skarp) kant som påträffas inom snickeri, gjutning m.m.
__________________
Senast redigerad av Ördög 2016-08-01 kl. 09:55.
Citera
2016-08-01, 12:25
  #23
Medlem
rättshaverist kommer från 'rechts haber' eller 'den som alltid har rätt'

ordet 'ultrarapid' gör att det 'rasslar' i huvudet på mig, måste vara felöversatt eller feltolkat. har hört tusen långsökta förklaringar. ultrarapid är motsatsen till slow motion. basta.

sen tycker jag att '10 dagars karantän' är väldigt roligt. vet inte om det räknas som felöversatt. men felanvänt är det i varje fall.
Citera
2016-08-01, 16:07
  #24
Moderator
Hamilkars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PeterNoster
Besserwisser har blivit översatt till Messerschmitt. Kunstigt.
Det är nog rimligare att säga att Messerschmidt (vanligen stavat så i den betydelsen, trots att fordonstillverkaren, som du anger, stavar -schmitt) är en travesti av Besserwisser.

Båda orden är uppenbart tyska ord med tydlig fonetisk likhet som har kunnat användas i löpande svenskt tal, skulle jag tro att tankegången bakom transformationen ha varit.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in