Jag kan irritera mig av händelser som jag spelar upp i huvudet som inte ägt rum på riktigt. Ibland kan det leda till att jag blir så arg och frustrerad att närmsta föremål kan flyga i väggen( aldrig hänt men verkligen på god väg), jag kan börja småmumla och försvinna i "scenariot" och sedan komma på mig själv i hemmet, jobbet att "oj, kanske borde varva ner innan någon tror jag är psykbrytet från säter".
Det handlar oftast om familjemedlemmar eller dylikt nära personer som kan fråga om en grej, och jag säger nej, men måste repetera mig själv och blir då irriterad för personen inte uppfattade mitt nej första gången jag sade det, och då kan spåra ur som ovan..
Känns inte riktigt hälsosamt.
Kan det bero på stress? Någon som känner igen sig och har lyckats förebygga detta?
Tips & Trix?