Vad är ateism? [Sammanfogad tråd /Mod]

Jag tror det på liknande sätt använts slarvigt på samma sätt som teori när man egentligen menar hypotes. Dessvärre har detta beklagligen gjort så att ordets "första" betydelse är gudsförnekelse och först i andra hand det som det egentligen betyder om man tar prefixet och huvuddelen av ordet var för sig och sätter ihop. På något sätt har detta ord blivit kapat så det inte verkar finnas något ord längre i svenskan som i första hand anses betyda avsaknad av tro på en personlig gudom.

Vi borde egentligen förbättra det svenska språket genom att börja snacka en massa om ordet antiteism så att det blir ett svenskt ord så att ateism kan återfå sin ursprungliga betydelse. För ordet ateism behövs.

Jag skulle vilja ställa några frågor...

*Om en person tror att det inte finns en gud så tror han på något. Så är denne en " Anti teist " istället för "Ateist " ?


*Om en person tror att det finns "något " därute men förkastar alla kända gudar och inte vill använda ordet " gud " är han då en ateist ?

*Är en person som tror att det " Antagligen inte finns en gud " en ateist ?

Vad exakt är en agnostiker ? En person som inte tror något ?

Om någon tror att det inte finns någon gud är denna gnostisk ateist, eller stark ateist. Anti-teist är väl någon som är emot teister?



Ja, så länge han inte kallar detta något för gud eller dylikt. Skulle jag säga i alla fall.

Enklaste sättet att ta reda på om någon är ateist eller inte, är att fråga "tror du på gud?" Svarar personen ja, är han teist, annars är han ateist.


Agnostisk ateist.

Det finns agnostiska ateister och gnostiska ateister. De allra flesta ateister är agnostiska. Det innebär att de inte vet om någon gud finns eller inte, men väljer att inte tro på den.

Anser du att man kan saga att de som "tror " det inte finns en gud är irrationella vs dom som " inte tror det finns en gud " ?

Knappast irrationella, men de har ju inga direkta bevis för icke-existensen. Det är dock den troende som måste bevisa existensen först.

Om jag målar en tavla. Bevisar då tavlan att jag skapade den ? Varför skulle man inte kunna använde jordklotet som "bevis" för att det finns en gud ? Om jag kmmer hem och ser en 5 ton sten på min tomt så är "stenen " beviset för någonting.. Det som saknas är ju förklaringen.

Vi vet hur tavlor skapas. Vi har sett det förr och vi känner till processen. Däremot kan man inte säga samma sak om naturliga saker eller var liv kommer från.

Inte särskilt nej, du kan i den religiösa andan sätta dig och skriva ihop en kreativ tolkning om hur du tror att stenen vardats, kläm in Gud med dito superlativer... och med det får du ett teologiskt bevis - skriften bekräftar sanningen att stenen är ett andligt gudsbetingat fenomen, helt i biblisk praxis.

Det är en falsk analogi.

Det postuleras enbart att jorden är en tavla och att det finns en skapare, vilket är spekulationer. Däremot är konceptet tavlar och målare observerbara fenomen som kan falsifieras med variende detalj-precision.

Ja, då tavlor inte uppstår naturligt är det rimligt att anta att något skapat den medvetet.

Detta är dock ett urgammalt kreationist-argument som krossats ett otal gånger. Hur vet du t.ex att tavlan är skapad? Jo, för du VET att den är skapad. Du vet att alla tavlor du någonsin sett är skapade av en människa. Hittar du en gråsten tänker du inte att den är skapad, för den finns naturligt.
För att det inte finns bevis för att jordklotet är skapat av en gud. Planeter vet vi uppstår naturligt.

Det är helt enkelt en falsk analogi.

Mm, så gå inte i God-of-the-gaps-fällan.

Vad är felet med att använda normal svenska ? Detta är inte poesi hörnan så jag förstår inte vad du vinner på att använda svåra ord.

För övrigt måste jag saga att det här är en av de dummaste argumenten jag någonsin hört. Om man hittar ett urgammalt music instrument I Ballingslöv är det då enbarrt spekulationer att anta att en människa gjort det då man inte kunnat observera det ?`Jag börjar tvivla på att det finns en enda gnostic ateist I hela världen..Slår vad om att ni lurar er själva för att det är aldelles för filososfiskt obekvämt att tro på något större.

I religions-debatten relateras till några av dom svåraste filosofiska problem som finns. Jag ser inte nån fördel i att referera till dom enskilda komponenter av denna komplicerade debatt på "mojäng"-nivån för att tillfredställa krav om att föra debatten med grottmänniska-vokabulär.

(Desutom är jag säkrare på området "fina ord" än på svenskan, där jag båda grammatisk och stilmässigt har mina brister).


Va? Att falsk analogiserande är ett argumentationsfel?

"Dumheten" liggar i att öht introducera falska analogier.


Varför byttar du én falsk analogi mot en annan? Det gör det inte mer legitimt.


Man kan ju alltid hoppas att du har rätt, men det finns faktisk en liten handfull starka ateister kvar.


Vilken "filosofi"-gren refererar du till? Epistemisk-metafysiska spekulationer?

Och varför skulle ateister börja "tro"? Det är liksom helt utanför det underlag och den motivation vi vanligan har.