Citat:
Ursprungligen postat av Cincinnati
Men empati har inget att göra med vad saker är och inte är, den förändrar inte deras tillstånd eller former förutom för dig själv. Objektivitet måste vara något att sträva efter för att kunna tolka världen som den är.
Empati är den rationella funktion med vilken vi förstår andra människor. Empati i sig förändrar inte sakers tillstånd eller former, det gör endast praktisk verksamhet, men om man vill påverka andra människor så är det väldigt fördelaktigt att ha en utvecklad empati.
Att empati skulle stå i motsättning till objektivitet är en konstig föreställning. Empati är som sagt en rationell funktion för att nå kunskap, med ett utvecklat empatiskt sinne kommer man närmare ett objektivt perspektiv än med ett mindre utvecklat empatiskt sinne.
Det är slående hur förtryckt människans empatiska funktion är i det borgerliga samhället. Uppenbart så är empatin ett hot mot samhällsordningen och måste därför förtryckas, stämplas som irrationellt - trots att det är vår mest utvecklade rationalitet, någonting tillhörande det kvinnliga "lägre stående" könet.
Citat:
Ursprungligen postat av Cincinnati
Tro och hopp är mekanismer som vuxit fram som frukter av levnad i ständig hopplöshet. Dessa kan på ett sätt anses rationella eftersom de gör tillvaron drägligare för stunden, men de påverkar ändå inte utgången i slutändan.
Det tror inte jag. Jag tror att det är oerhört nyttiga känslor, som kan inspirera människan att kämpa vidare - vilket mycket väl kan bära frukt i slutändan.
Men dessa känslor kan också kanaliseras in i passivitet, vilket är en central funktion hos dominerande religioner och ideologier. Som säger att bara man tror och hoppas så kommer saker att ordna sig.
Men det är ett rent bedrägeri. Tro och hopp fyller endast en positiv funktion om de inspirerar till handling. Om de istället inspirerar till passivitet så är det raka motsatsen.
