Dubbelmordet i Linköping 2004, kvinna och 8-åring knivhuggna

Detta fall är så pass intressant att jag helt enkelt var tvungen att, efter flera års frånvaro, återregistrera mig på flashback för att kunna diskutera i denna tråd. Först och främst vill jag råda dom som är nya i denna tråd att läsa dessa två artiklar som ger en bra beskrivning av mordet. Eftersom jag har så pass många olika tankar och fudneringar angående denna fasansfulla händelse så kommer detta inlägg att vara lite huller om buller. Men låt gå för det.

Ju mer jag läser om dessa mord (och jag har nog läst det mesta som finns tillgängligt) desto mera förbryllad blir jag. Motsägelsefullt är nog ordet som bäst kan sammanfatta hela det här fallet. Som Henrik Belfrage kommenterar i den länkade artikeln ovan så är "det något som inte stämmer".

Jag vill kort kommentera själva händelseförloppet av mordet samt testa olika scenarion för att se om de kan passa in: Mördaren går ifatt Mohamad på Åsgatan och hugger ned honom (om han väntat på honom innan kan vi inte vara säkra på), springer senare ikapp Anna-Lena, som bevittnat mordet, och hugger henne. Enligt vissa uppgifter ska han dessutom ha gått tillbaka och huggit Anna-Lena ytterrliggare en omgång då han hörde henne ropa på hjälp. Hela mordesekvensen var över på nån minut.

Som vi nu vet så använde mördaren mer våld än som krävdes för att döda sina offer, förra spaningsledaren Benniet Henricson kommenterar: "Morden förfaller att ha begåtts i ett vansinnesutbrott. Men sekunden efter går mördaren i väg som om ingenting har hänt."
Enligt läkare som undersökt Mohammdes kropp så misshandlade mördaren honom så kraftigt innan han ens hade börjat hugga att det hade räckt för att döda honom.
Men trots att adrenalinnivån måste ha varit skyhög hos mördaren precis efter mordet så ger han sig alltså tämligen lungt iväg. Vad ska man tro om detta? Någon i fullkomlig psykos som knappt vet vad som är verkligt eller ej och därför bara driver vidare? En fullblodspsykopat som vet att han kommer att väcka mindre uppmärksamhet om han går istället för springer, och därför iskallt går ifrån platsen? Eller ett proffs som efter utfört verk så diskret som möjligt vlil ta sig från platsen för att bli upplockad av en medhjälpare (enligt några vittnesmål ska en bil ha stått parkerad inte alltför långt bort innan mordet för att sedan rivstarta straxt efteråt)?

en alla dessa olika teorier om gärningsmannen motsäger på ett eller annat sätt varandra. Mordvapnet och det faktum att det återfanns vid brottsplatsen får det knappast att framstå som ett proffesionelt jobb. Dessutom så drar sig nog även de tyngsta yrkeskriminella för att ge sig på ett barn. Och om det nu skulle vara ett beställningsmord så uppkommer naturligtvis frågan vem som skulle ha ett så starkt hat mot en 8-åring så att man hyr in en hitman för att döda denne.

Om det nu var en pysksjuk så är detta också närmast otroligt, denna person borde ha åkt dit omgående (som tex han som mördade en 5-åring i Arvika 2003). Å andra sidan är just dumpandet av kniven vid mordplatsen något som man kan tänka sig att en psyksjuk skulle kunna göra. Men varför har denna presumtiva galning då inte åkt fast eller begått några nya brott? Psykvården lär ju haft ögonen extra öppna för patienter som passar in på beskrivningen av mördaren.

Om det rör sig om psykopat som först lever ut sina våldsaggressioner genom att utföra en veritabel massaker men sedan lungt går ifrån platsen för att undvika uppmärksamhet så är det märkligt att denne samtidigt väljer att lämna det bästa beviset, mordvapnet, kvar på platsen. Dessutom så har Henrik Belfrage, professor i tillämpad kriminologi, påpekat att platsen isig gör det osannolikt att det rör sig om en psykopat "Hade detta hänt mitt på dagen eller mitt i natten hade det variten sak. Men tidigt på morgonen har jag svårt att tänka mig att envåldspsykopat slår till. Jag har konsulterat min kollega Mikael Ryingsom i princip har gått igenom varje mord i landet sedan mitten av 1950-talet och han kan inte hitta ett enda liknande fall. Tidpunkten ärväldigt ovanlig. Att det skulle vara en enstöring som driver omkring och plötsligt agerar ut, det förefaller inte så troligt."

Man ska även tilläga att det faktiskt klan röra sig om drogpåverkad person, många här i tråden har naturligtvis nämt att proverna visar att mördaren inte använde droger, detta stämmer dock inte helt och hållet enligt Benniet Henrickson http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=3176972 "Han har mellanblont hår och har inte intagit några mediciner eller narkotiska preparat under de senaste 3 månaderna, undantaget sista dygnet som inte går att se i det hår som vi har från gärningsmannen." Han kan alltså ha varit hög på något han intagit dygnet före mordet. Men det förefaller föga troligt tycker jag.

Det är i princip fastslaget att Mohammad var den som angrepps och mördades först (även fast Belfrage leker med tanken på att det kanske var AL som överfölls först och att man missat detta och därför har byggt hela utredningen på felaktiga grunder).
Men om nu mördaren, vilket förefaller mest troligt, dödade Mohamad först så kan vi spekulera i om han var specifkt ute efter honom. Två frågor uppkommer då direkt: Varför just Mohamad? Och om han visste vem Mohamad var, hade inte polisen då kunnat hittat en koppling mellan dem?
Det är här som jag tänkte framföra min egen fundering (notera att det är just en fundering, det finns så många lösa trådar i detta fall att man inte riktigt kan uppkomma med några mer konkreta teorier) ; mördaren kände inte Mohhamed, men kände till vem han var.

Om vi tänker efter så har vi nog alla personer i våra liv som vi känner till men som inte känner till oss. När jag tex åkte buss till mitt förra jobb så brukade jag varje morgon se en äldre dam komma gåendes vid åttatiden förbi en hållplats där bussen stannade. De första veckorna så lade jag så klart ej märke till henne. Men efter att samma dam kommit vid samma tidpunkt vkommit förbi nämna hållplats flera veckor i rad så kände jag så klart igen henne. Och jag är säker på att om jag om jag fick se henne idag så skulle jag känna igen henne direkt. Men hon har så klart ingen anning om vem jag är- och har ingen anning om att jag har sett henne reglbundet under nästan ett års tid. På samma sätt tänker jag att det kan vara med dubbelmördaren. Han vet vem Muhamad är eftersom han har sett honom på avstånd regelbundet. Kanske har mördaren själv gått en liknande väg varje morgon, kanske åker hans buss förbi Mohamads skolväg, eller han kanske har sett honom från sitt fönster? I detta scenario utgår jag från att mördaren faktiskt är en psykopat med våldsfantasier, eller en störd person med ångest men som kan spela ganska normal utåt. Under flera år har han fantiserat om att döda, antingen för att uppfylla sina tankar eller för att han tror att detta skall lindra hans ångest på något sätt. Kanske har han vait nära att döda flera gånger förut men aldrig riktigt kunnat ta steget. Men fantasierna fortsätter, han ser Mohammed, och säkert flera andra regelbundet, på avstånd och tänker på hur det skulle vara att faktiskt göra det. Det som slår mig är att om mördaren ville angripa just Mohamad,och visste att Mohamad gick den vägen till skolan varje dag, så är Åsgatan den bit av vägen med minst antal människor i rörelse coh således störsts chans att ostört kunna skada honom. Så kommer den dagen då han gör verklighet av sina fantasier och väntar på Mohammad innan denne går till skolan. Sedan fullkomligt exploderar han, det oerhörde våldet tyder på att detta var ett personligt hat mot offret., och när Mohammad väl tagits av daga så är mördaren i ett sådant rus att han mördar nästa person han ser, AL (alternativt för att han vill undanröja ett vittne). Efteråt beger han sig från platsen, i psykopatens fall långsamt för att inte verka uppmärksamhet, i "ångestpersonens" fall mera i ett stadium av chock där han frågar sig om det som just skett verkligen är på riktigt, och med insikten om att hans liv nu aldrig komer att vara som förr.
Hursomhelst så åker han inte fast, även fast de första momenten efter mordet sköttes klumpigt (kniven, mössan, samt eventuellt att han stannade kvar och observerades på en bänk i trädgårdsföreningen), han bestämmer sig dock omgående för att han ska göra allt för att komma undan. Han gör sig av med kläderna han bar på mordagen, försöker att gömma ärret på handen, samt håller en låg profil i skolan/arbetsplatsen eller umgängeskretsen. Hela tiden finns vetskapen om att han närsomhelst kan åka fast. I psykopatens fall är detta främst ett irritationsmoment (ingen har rätt att stoppa mig från att göra som jag vill), för ångestpersonen så är detta en räddsla som ständigt hänger över honom. Han lyckas med att på något sätt hamna utanför polisens radar, och han flyttar så smånningom från Linköping. Jag gissar att han faktiskt inte bor kvar i Linköping eftersom han ser risken att åka dit som för stor. Han försöker även att reducera antalet återbesök i staden så mycket han kan. Men jag tror även att han varit tillbaka, och, att han faktiskt har besökt på mordplatsen åtminstonne någon gång.

Skulle kunna vara så att det är Mohammeds kniv. Men just det faktum att överfallet var så extremt, misshandel som i sig hade räckt för att döda följt av mer än 25 knivhugg (bland annat i stjärten), är det som jag mest funderar på. Ett sådant oerhört raseri tyder på någon typ av emotionell koppling till offret.

Som andra i tråden redan sagt så borde mördaren naturligtvis ha gripits om han på nåt sätt kände Mohammed eller hans familj, har svårt att tro att inte polisen noggrant har kartlagt hela hans famlijs umgängeskrets. Det är därför jag tror, som jag beskrev utförligare i mitt första inlägg, att mördaren kände till Mohammed utan att Mohammed själv visste vem det var. Och Mohammed fick symbolisera någonting för honom. Tror att mördaren antagligen haft flera personer under "uppsikt" och att det kunde ha blivit någon annan. Det här behöver inte betyda något, men Mohammed familj uppgav att de hade blivit skuggade dagarna innan mordet: "Bara några dagar före mordet upplevde den mördade Mohammad Ammouris mamma Zainab något som skrämde henne. Hon skulle gå ut för att kasta soporna. Det gör hon varje dag. Men just den där dagen kände hon sig förföljd, säger den mördade pojkens farbror Mohammed Ammouri. När Zainab kom till ytterdörren kom hon på att hon hade glömt en sak inne i lägenheten.Därför la hon påsen vid dörren och gick tillbaka in. När hon kom tillbaka var soporna spårlöst försvunna. Zainab tyckte det var mystiskt och gick ner för att ta reda på vem som plockat bort påsen. På entréplan hittade hon soppåsen öppen. Den var uppsprättad och genomsökt. Soporna låg utspridda på golvet. Vi tror att det var någon eller några som letade efter någonting i soporna, någon som ville samla information om dem, säger Mohammad Ammouri."
Detta behöver som sagt inte betyda någonting, det är nog lätt att bli paraniod efter att ens son blivit mördad och förstora minsta lilla händelse som föregått morden. Men om, och jag säger bara om, vi tänker oss att mördaren faktiskt har hållit "uppsikt" över Mohammed (och andra i området) så är detta inte ett otänkbart scenario.

Jag undrar också om polisen har lokaliserat den så kallade "nyckelmannen" (se här) som uppgets stryka runt skolor i området: "Han har strukit runt en skola och två förskolor i området, nära mordplatsen. Vi kallar honom nyckelmannen eftersom han frågade efter folks nycklar och mobiler, säger Birgitta Mäki, rektor på Tornhagens skola som ligger i närheten av Tunvallaskolan där 8-årige Mohamad Ammouri gick i skolan." Han sägs vara i 20-30 års åldern. Återigen, detta behöver inte vara någonting, men det skulle vara intressant och veta om polisen faktiskt identiefierat honom.

Slutligen så är det även intressant att veta om denna händelse uträtts ordentligt. En 80-årig man på väg in i en trappuppgång på Repslagargatan i Linköping attackeras med kniv av en okänd gärningsman. Allt detta skedde 2007. Som någon i tråden nämnde så var denna man på något sätt släkt med Anna-Lena (antingen far eller svärfar). Har detta fall fått en lösning?