Asocial efter xanor

Jag har varit och avgiftat mig från xanor, som jag käkat dagligen i 10 års tid.
Efter avgiftningen packade psyket ihop, och jag blev inlagd på psyk för svår ångest och depression. Ja, jag har väl haft all AT som finns.

Nu efteråt har jag blivit helt asocial, och får ångest av att umgås med vänner. Känner någon igen det?
Är det någon som också har "vaknat upp" efter många år på benso?

Asocial och osocial är inte samma sak. På det du skriver tolkar jag det som om du snarare är osocial, stämmer det?

Ja, precis. Du har rätt.
Det är nog osocial jag är.
Får ångest i gamla vänners sällskap.

Jag hade lite liknande problem ett tag, bytte ut min umgängeskrets vilket gjorde det ganska mycket bättre. Vet inte om någonting liknande hade fungerat för dig?

Jag har funderat på det, dvs att skaffa nya kompisar.
De jag får ångest av har däremot hjälpt mig mycket när jag varit sjuk.
Får lite dåligt samvete om jag bara skall "dissa" dem nu.

Är det dina vänner i sig som ger dig ångest eller är det att umgås med?
Du kanske behöver lära dig att umgås med dig själv utan benso för att sedan kunna plocka in en vän i taget?

Det är som om jag bara ser negativa aspekter av kompisarna.
En är för negativ och en pratar för mycket..etc.etc.

Kanske har de alltid haft dessa jobbiga sidor men du har inte märkt det tidigare?

Vore jag du skulle jag säga att jag behöver lite utrymme just nu men att du hör av dig när du mår bättre. Riktiga vänner kan ta det och hålla sig i bakgrunden ett tag. Sen får du fundera på om de är tillräckligt viktiga för dig. Är de det får du helt enkelt ändra din inställning.

Eller så skiter du i allting och hittar nya vänner.

Ja, får göra det.
Får väl se om lusten att träffa människor kommer tillbaka.