2011-05-23, 00:49
#13
Citat:
Ursprungligen postat av Hundapa
Var mobbad som barn och ingen har aldrig riktigt lagt märke till mig, det är först nu för några år sedan som jag har blivit "socialt accepterad". Jag har lider av social fobi men samtidigt vill jag ha allas blickar på mig, om vi säger så. När jag var liten så skröt jag väldigt mycket om hur bra min familj är, bättre än vad den egentligen är, nu försöker jag alltid förstora mina historier som jag berättar för att få andras beundran, jag vill inte att det ska finnas människor som är snyggare än jag, när jag får panikångest och liknande så "trivs" jag med att folk blir oroliga. Jag vill alltid vara extrem och jag vill att alla ska tycka att jag är bäst. När det gäller mitt förhållande så överdriver jag alltid våra konflikter, jag kan bli jättearg av något som jag hittat på i mitt egna huvud, jag vet egentligen att jag inte borde vara arg på min partner men något säger mig att inte visa mig svag och att fortsätta vara arg och få honom att få dåligt samvete. Efter några/någon timma är jag inte arg längre och då ber jag om ursäkt för att jag är störd och får så dåligt samvete att jag börjar gråta. Vissa dagar är mitt självhat så enormt att jag slår mig själv eller får utbrott när jag ser min spegelbild och då stannar jag helst hemma i sängen så att ingen ska se eller höra mig. Andra dagar är det jag som är bäst och vackrast, som jag beskrev tidigare. Är detta en fas i livet som jag kommer komma över, eller är det någon slags störning, tror ni? Folk brukar ofta säga att jag är en besserwisser och att mitt hat mot folk som är "sämre än jag" gör mig till en dålig människa. Mitt självhat driver mig till vansinne och jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Lite tips tack?
Det troliga är att du inte lider av någon direkt sjukdom, du verkar snarare ha en skev verklighetsbild som påverkar sättet du agerar på. Exempelvis så har ditt lidande som barn fått dig (undermedvetet) att anta att uppmärksamhet bekräftar dig som människa, om detta är sant eller relevant kan vara svårt att avgöra, men själv processen i ditt huvud lär inte vara speciellt konstruktiv. Det bästa för dig vore nog att försök tona ner dina utsvängningar, okej, du vill ha uppmärksamhet, men ljug/manipulera inte sanningen i så stora former och helst inte alls, det kommer sänka ditt självhat i efterhand. Du kan även trösta dig med det faktumet att en överdriven dramaqueen i längden gör folk förbannade/de tappar respekten för ditt ord, ergo, om det händer något allvarligt så kommer de ta saken med en rätt stor lättnad då du inlärt det i dessas psyken.
