Äregirighet, och vad vi är beredda att göra för att avancera, är något universellt mänskligt som Shakespeare tar upp i många pjäser och det är kärnan i Macbeth.
Ett annat tema som redan de gamla grekerna var inne på (och antagligen sumerer, egypter mfl ännu tidigare) är människans meningslösa/misslyckade försök att undgå sitt öde. Visst, jag är säker till skogen börjar röra sig ... så då måste jag vara säker till döddagar, tänker Macbeth. Med tillägget som numera, tack vare Tolkien och Jackson blivit allmänt känt "Kan inte skadas av någon man av kvinna född".
Sedan lever du i Internets tidsålder. Det finns massor av texter, analyser och pjäser att helt lagligt tanka ner från nätet. Min första googlesökning ledde mig till denna anständiga sammanfattning:
http://www.sparknotes.com/shakespeare/macbeth/summary.html
Macbeth är något speciell bland Shakespeares pjäser, eftersom den är lätt att sätta upp med begränsad budget och personal. Därför är det en ofta spelad pjäs, men alltför ofta av tämligen amatörmässiga (läs: dassiga) teatergrupper som ger åskådarna ett sämre intryck än de större och mer krävande pjäserna som Romeo & Juliet.