Har i skolan, gymnasiet, fått en uppgift att modernisera en saga. Ex. dem tre snorungarna och knarksmugglaren (Dem tre grisarna och vargen). Självklart behöver det inte vara så grovt men det är en sådan humor jag tycker om så kommer håla mig till det.
Hursomhelst, jag ska modernisera "Hans & Greta". Hans och Greta ska vara 2 tjuvar som blir utskickade av sina knarksmugglar föräldrar. Har ni några tips om hur man kan bygga upp en modern version av Hans & Greta? Tusen tack!
Har i skolan, gymnasiet, fått en uppgift att modernisera en saga. Ex. dem tre snorungarna och knarksmugglaren (Dem tre grisarna och vargen). Självklart behöver det inte vara så grovt men det är en sådan humor jag tycker om så kommer håla mig till det.
Hursomhelst, jag ska modernisera "Hans & Greta". Hans och Greta ska vara 2 tjuvar som blir utskickade av sina knarksmugglar föräldrar. Har ni några tips om hur man kan bygga upp en modern version av Hans & Greta? Tusen tack!
Filmen Freeway II: Confessions of a Trick Baby är en moderniserad version av just Hans och Greta. Den innehåller en hel del trevliga element som knark, seriemord, pedofiler, kannibaler, transvestiter etc. Se den för lite inspiration.
Den första Freeway är för övrigt en moderniserad version av Rödluvan.
Filmen Freeway II: Confessions of a Trick Baby är en moderniserad version av just Hans och Greta. Den innehåller en hel del trevliga element som knark, seriemord, pedofiler, kannibaler, transvestiter etc. Se den för lite inspiration.
Den första Freeway är för övrigt en moderniserad version av Rödluvan.
Vår lärare, en 49 år gammal GMILF (G= grand), var mer en tydligt om att ett F skulle delas ut till den som tog hjälp av en film, d.v.s. om man bygger hela sin version av sagan på filmen. Men eftersom jag bara ska ta inspiration från filmen kan hon gå och ta sig..
Lär dig först och främst att skilja på de och dem. Kan du inte det förtjänar du ett F.
Tro mig, det här med de & dem är för jäkligt enligt mig, går aldrig att använda dem rätt. , men jag uppfattar det som om du rätta mig (vilket jag uppskattar) på ett väldigt negativt och pessimistiskt sätt.
Och för att rätta dig; Man får inte F för att blanda ihop: De och dem, men däremot kan man få högre betyg (B-A) för korrekt användning av dessa ord.
Tro mig, det här med de & dem är för jäkligt enligt mig, går aldrig att använda dem rätt. , men jag uppfattar det som om du rätta mig (vilket jag uppskattar) på ett väldigt negativt och pessimistiskt sätt.
Kan du skilja på jag och mig? I så fall torde det inte vara några problem.
Citat:
Ursprungligen postat av Permaflox
Och för att rätta dig; Man får inte F för att blanda ihop: De och dem, men däremot kan man få högre betyg (B-A) för korrekt användning av dessa ord.
Jag skrev att du förtjänar ett F om du inte kan skilja på subjekt och objekt, inte att du kommer att få det i dagens degenererade och antiintellektuella skolklimat.
__________________
Senast redigerad av Endemisk 2013-11-15 kl. 15:12.
Kan du skilja på jag och mig? I så fall torde det inte vara några problem.
Jag skrev att du förtjänar ett F om du inte kan skilja på subjekt och objekt, inte att du kommer att få det i dagens degenererade och antiintellektuella skolklimat.
Men du, Endemisk, varför kommenterar du med dessa kommentarer som inte tillhör ämnet. Jag bad om hjälp angående att göra en saga en modern sådan, inte om hjälp angående svenska som ett språk.
Skoluppgift, skriv en novell på ca 700 ord. Konstruktivt, tack.
RÄTTVISA
Självsäker, målinriktad och passionerad var de ord hon beskrivit sig själv med när den mörkhårige, kostymklädde mannen hade frågat henne om de tre drag som hon tyckte beskrev henne bäst. Gud vad lång han är egentligen. Och vad han doftar gott, men usch nej den där slipsen måste bort i så fall. Undrar hur han är i sängen.
Hon hade fått jobbet såklart. Så länge hon log, bar en kort kjol och aningslöst visade upp sina två gudagåvor så kunde hon få vilket jobb hon ville. Utbildning? Bortkastad tid. Att svara i telefon var lätt. Att prata var en medfödd talang. Och att knappra in tider på ett tangentbord var inte jättesvårt. Men inte lätt heller. Siffror var inte hennes grej, men det funkade.
För den lön jag får så gör jag vad som helst, tänkte hon förstulet. Och det påminner mig om en sak. Hade dom inte rea idag? Den där väskan skulle sitta hemskt bra om min axel på fredag. Och sen skulle han ju nödvändigtvis behöva en ny slips. Aldrig att jag äter med en man som har på sig fula slipsar. Eller går i säng med, log hon tyst för sig själv.
Hon slank iväg lite tidigare idag. Precis som hon gjorde alla andra dagar. Tänk att dom alltid väljer just det här hörnet, tänkte hon och syftade på den hemlöse man hon rusade förbi på väg till taxin. Hon hade väldigt bråttom. De stängde alldeles strax, och medan hon betalade chaffisen lyckades hon slå numrorna till butiken för att be dem att hålla öppet en stund till, och förklarade att det var en fråga om liv och död.
Hon hann. Hon hittade sin favoritväska och en duglig slips, och skulle precis till att betala då hon märkte att sedlarna hon tidigare hade haft i sin plånbok var försvunna. Hopplöst letade hon igenom alla skrymslen och vrån i den dyra lilla saken, men till ingen nytta. Hon for hem utan vare sig väska, slips eller kontanter. Äsch, jag får fixa det imorgon var det sista hon tänkte innan hon somnade.
Hon anlände som vanligt på sitt rum dagen efter då hon hittade ett kuvert på sitt skrivbord. Hör och häpna, i kuvertet låg alla hennes borttappade kontanter. Hon blev glad och utan att desto mera tänka på varför, hur eller när de kommit dit fortsatte hon obekymrat med sitt arbete för dagen.
På fredagskvällen åt hon middag med sin chef, på lördagen gick hon i säng med sin chef, på söndagen gjorde hon ingenting alls precis som alla andra, och på måndagen blev hon befordrad. Utan att tänka desto mera på det så fortsatte hon glatt sitt lätta liv.
I ett hörn av en gata satt en tystlåten man med ett krokigt finger, förmodligen ett resultat av en gammal idrottsskada. Han lutade sig mot den kala väggen, med ett par plastpåsar emellan sina slitna skor, och svor tyst åt människorna som passerade på trottoaren framför honom. Hans kopp var fortfarande tom, och medan han tog ut den lilla pluntan högst odiskret ur sin medfarna jacka tänkte han på i vilket tillstånd hans mage skulle vara ikväll. Förmodligen ännu tommare, tänkte han, och förbannade ännu en människa.
Men så kom han på sig själv, blundade och tittade hastigt ner. Förlåt mig, tänkte han skamset med händerna i kors, blint stirrande i stenen framför sig. Jag är inte mig själv då jag är hungrig, det vet du, det mitt eget fel. Han stoppade undan pluntan. Nej då, det var inte hans eget fel, det skulle inte ens Herren tycka i all sin gudomlighet. Denna man hade levt ett hårt liv, men hade aldrig gjort något ont, och hade alltid gjort det bästa av vad det lilla han hade. Han var en sargad man, fängslad i omständigheter, olyckligt lottad i en högst orättvis värld.
Fast detta hade han ingen aning om själv, och då han såg en kvinna som rusat ut ur en byggnad förbi honom tappa säkert hälften av sina kontanter då hon fumlat sig in i en taxi desperat skrikandes om något som helt klart verkade livsviktigt, så tog hans nyligen biktade hjärta över.
Han plockade upp kontanterna, gick in i byggnaden kvinnan kommit ut ur, beskrev henne och lämnade tillbaka pengarna.
Gud är rättvis var de sista ord mannen yttrade innan han försvann för evigt bland människorna på gatan.
I mitt tycke var novellen mycket innehållsfattig och ointressant. Andra delen något trevligare läsning än den första dock. Även om det inte tilltalar mig är det möjligt att din novell tilltalar andra.
Jag håller med om att det är bland de mest fängslande böcker som finns, både vad beträffar karaktärerna som är så utmejslade och den historiska bilden man får av både Sverige och Stockholm.Vardagsliv som blir mer intressant än i en spänningsroman.
Fogelström har gjort research av mästarklass.
De böcker som utspelar sej i tiden före den här romansviten, Vävarnas, barn, Vita Bergens barn och Krigens barn är av samma klass.
Samma miljö, otroliga människoöden och i slutet knyts de ihop med de senare romankaraktärerna i Mina drömmars stad-serien
.
Jag undrar hur många av de som sitter och glassar vid Nytorget numer som är medvetna om vad som utspelats där tidigare?
Man borde inte får sitta på huk och sola framför Tvätterskegården där Lotten växte upp med sin mor utan att ha läst böckerna!
Jag undrar vilken form boken ringarnas herre, de två tornen är skriven i? Tex. är det jag-form, tredjepersonsperspektiv eller vad är det?
Tacksam för svar!