Alzheimer?

En liten fundering ang denna fruktansvärt beklagliga sjukdom.
Jo, om/när man drabbas av alzheimers sjukdom drabbas man då automatiskt av regression?
Eller är det den totala förvirringen i psyket som gör att man som människa går tillbaka till ruta ett i livet, man blir ett stort barn i en vuxens kropp?

Alzheimers förstör bokstavligt talat hjärncellerna. Till en början handlar det om minnesförsämringar, men efter ett tag påverkas även arbetsminnet (och då även förmåga att tänka och inte bara att minnas) och även procerdurminnet (e.g. hur man cyklar/knyter skor). Man behöver inte nödvändigtvis gå tillbaka till barndomen vad gäller personlighet men när sjukdomen är långt gången kan man inte tänka klart och har dessutom glömt bort hur man gör naturliga saker som kamma sig/borsta tänderna etc. De minnesfragment man har aktiveras närmast slumpmässigt och den sjuke kan därför tolka sin omgivning som att han han är tre år och på dagis, eller någon helt annan situation. Efterssom man har en tankekapacitet som ett barn är det naturligt att man beter sig väldigt barnsligt.



Så om du menar regression enligt Freud så nej.

här kan man verkligen prata om en sjukdom värre än döden. all livserfarenhet raderas ut och kroppen ligger kvar som ett tomt skal.

bland det värsta jag varit med om, var när farmor bröt ihop hemma hos oss. hon visste att hon var på väg in i sjukdomen och hon grät hejdlöst, ville att vi skulle hjälpa henne att dö vi gjorde inget utan lät henne tyna bort