• 1
  • 2
2011-05-12, 19:52
  #13
Medlem
Spår av nötters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Spootify
Då vet vi.

Citat:
Ursprungligen postat av Spootify
Brukar ni komma fram till något när ni ställer dom frågorna?

Ungefär det jag kommer fram till.
Existerar eftersom generationer framför mig, Homo Sapiens, apfolk och arter innan dess (osv osv far back) befruktade varandra och lyckades mixa sina gener fram till den jag är.

Så kommer man längst bak där frågan Varför existerar något överhuvudtaget stöter i. Den brukar jag faktiskt filura lite på.

Tillsammans med allt som skett före mitt personliga inträdande i världen har mina erfarenheter av verkligheten och mina reflektioner kring den skapat nutidens jag.
Jo det händer nog att jag ställer dessa frågor, mer vad jag(och andra) är än vem kanske.


Vad kommer du själv fram till?
__________________
Senast redigerad av Spår av nötter 2011-05-12 kl. 19:57.
2011-05-12, 19:54
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Denom
Jag brukar intala mig själv att jag är bättre än alla andra människor. Det fungerar bra.
Haha, påminner om mitt synsätt:
Jag är något slags evigt väsen. Efter detta livet kommer jag flyga vidare i universum, på något sätt. Jordelivet är bara en liten del av min eviga resa. Jag är så fantastiskt mycket mer än vad jag kan förstå just nu.

Men jag ser det nog mer som att alla människor är ett sånt här väsen.
2011-05-12, 19:56
  #15
Medlem
Händer väl ibland, men det verkar som jag hittat svar och frågar mig därför inte särskilt ofta.

Vad gör jag på den här planeten?
Jag lever, andas, upplever, utvecklas, harmoniserar med resten av världen. Hur jag hamnade här verkar omöjligt att förklara med någon form av logiskt tänkande så jag bryr mig inte så mycket. Om svaret finns lär det vara något man snubblar över, plötsligt inser.

Varför lever jag?
Jag är säker på att det finns någon sorts budskap, en massa saker att lära sig och kanske en mening. Även detta känns omöjligt att klura ut, antagligen hittar man svaret om man bara lever ett bra liv.
Jag lever i alla fall inte för att tjäna ett land eller något folk, jag har total frihet och är medveten om det.

Vem är egentligen jag?
"Jag" är bara en illusion, fasaden på en värd för tankar, handlingar och gener, en värd som bara är en av oändligt många. Jag är vad jag för tillfället är, i nuet, jag har varit totalt annorlunda förut och kommer ändras i framtiden, men de är abstrakta tider till skillnad från nuet som är den enda riktiga tiden.

Jaget är ett koncept som vårt ego skapat för att hjärnan ska kunna tolka signaler för att styra kroppen efter de instruktioner den fått av... ja, vad det nu är som styr vårt tänkande och våra kroppar. Själen, gud, kosmos, jordens natur, alternativen är många.
2011-05-12, 19:56
  #16
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av KastaMask
Det finns ingen mening med livet. Vi finns för att våran planet ligger i "the goldielocks zone" och liv kunde utvecklas. Genom evolution har vi kommit till.

Man är fri att göra vad man vill med sitt liv, det finns inget öde, så man får skapa sin egen mening.
Det där lät vettigt.
2011-05-12, 20:01
  #17
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Spår av nötter
Ungefär det jag kommer fram till.
Existerar eftersom generationer framför mig, Homo Sapiens, apfolk och arter innan dess (osv osv far back) befruktade varandra och lyckades mixa sina gener fram till den jag är.

Så kommer man längst bak där frågan Varför existerar något överhuvudtaget stöter i. Den brukar jag faktiskt filura lite på.

Tillsammans med allt som skett före mitt personliga inträdande i världen har mina erfarenheter av verkligheten och mina reflektioner kring den skapat nutidens jag.
Jo det händer nog att jag ställer dessa frågor, mer vad jag(och andra) är än vem kanske.


Vad kommer du själv fram till?
Jag kommer faktiskt inte fram till någonting, därför jag frågade er.
2011-05-12, 20:54
  #18
Medlem
Deliberatelys avatar
Nej, varför? Därför att den enda meningen med min existens är fortsatt existens och det är därför jag existerar.

Jag gör absolut ingenting på denna planet förutom att existera för att fortsätta existera. Jag lever för att mina förfäder före mig, de gener som jag ärvt(som är deras fortsatta existens kan tilläggas) existerade och lyckades fortsätta existera genom sin avkomma och sen slutligen genom mig. Jag är en organism med gener från organismer före mig som lyckades existera och fortsätta existera av den enda anledningen att det var möjligt.

Notera att jag inte på något sätt talar ur människoperspektiv på saker, dvs "jag gör absolut ingenting" ska inte tolkas på vardagsspråk utan ska tolkas som helheten över en längre tidsperiod.

Att jag sedan genom avancerade hjärnaktiviteter har förmågan till abstrakt och komplext tänkande och som en konsekvens av detta är medveten om mitt eget medvetande har mindre betydelse. Grunden är fortfarande densamma och samma sekund som hjärnaktiviteten slutar så slutar medvetande.
2011-05-13, 23:21
  #19
Medlem
adequates avatar
Frågorna i rubriken finns det redan trådar om. Frågan i första inlägget bäddar blott för en listtråd. Tar och låser tråden, och TS får PM:a mig vid eventuella invändningar.

/Mod

  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in