Det har blivit en hel del hemska trippar genom åren, min värsta jag kan komma på nu är under en solig sommardag.
Sitter på en uteservering och dricker öl, en kompis har med sig 4-ho-met i mängder, jag köper 3 trippar (ingen aning om dosering på detta, enligt honom var det 3 trippar), tar den första, fortsätter dricka öl, när den sedan kickar in får jag lagom med panik då jag inte hade nån aning om vad det var eller hur det funkade, går iväg från uteserveringen för att försöka lugna mig, får nåt form av psykbryt och sparkar in ett skyltfönster som är stort som satan, glas faller överallt och hela gatan stannar upp och stirrar på mig, jag joggar iväg ungefär 40 meter, tar en cigg, och av nån anledning får jag för mig att gå tillbaka till uteserveringen, självklart väljer jag att gå förbi skyltfönstret jag just sparkat in, självklart står där en pikebuss och pratar med vittnen som pekar på mig, jag står och dumflinar och låter de ta mig, men jag har ändå tillräckligt med vett att ta upp mina 2 resterande trippar och hålla dom gömda mellan fingrarna, efter en snabb utpekning av mig blir jag lätt visiterad och får hoppa in i bussen. I bussen sitter jag självklart och nojjar över att jag fortfarande har mina 2 trippar kvar i handen, men inte fan tänker jag slänga dom inte. Väl på stationen blir jag visiterad igen, men genom ninjaskillz (och dåligt utfört polisarbete) har jag kvar mina 2 trippar när de slänger in mig i cellen, jag är vid det här laget otroligt trippad och ser allt i roliga färger och mönster. Väl inne i cellen inser jag att det kommer dörja åtskilliga timmar innan jag blir utsläppt, så vad gör man? Man tar resterande trippar! Efter att de kickar in minns jag inte mycket mer än att jag hade en radio i huvet jag kunde styra över och jag får dödsångest och ringer på vakten och förklarar situtationen, hon reagerar knappt och säger åt mig att invänta förhör. Efter ? timmar kommer jag till förhör, det här minns jag knappt, minns bara att jag försöker fokusera på konstapelns ansikte som inte ser mänskligt ut vid det här laget och hoppas på att få gå. Inget nämndes om några droger och jag fick gå hem!
Nu kanske det här lät lite roligare än vad det i själva fallet var, för det var inte kul. Alls. Eller jo, i efterhand