Halloj
Tycker det är lite intressant att läsa om andras lidanden och sånt så... Nej, men jag tycker det är intressant att läsa om olika typer av sjukdomar folk har haft, sedan titta upp de på wikipedia eller liknande. Men helt klart är det när en person själv berättar om det som man verkligen får insikt i det hela.
Och jag ska väl inte vara värre än att jag delar med mig själv.
När jag var en liten yngling på kanske 10-12 år (minns inte exakt). Så blev jag inlagd på sjukhuset diagnostiserad med Stevens–Johnsons syndrom. Det jag kommer ihåg från den här perioden var att jag först fick feber och var allmänt vimsig i huvudet och väldigt trött.
Det började med det ovan som sagt, sedan när det hållit i sig ett tag så märkte jag en dag hur köttslamsor ifrån insidan av min kind började lossna. Givetvis blev jag rädd och berätta för mamma som körde mig till akuten där de diagnostiserade mig med Stevens–Johnsons syndrom.
Väl påbörjad behandling (det lilla man kan göra..) var ingen dans på rosor. Mina läppar svullnade ihop med någon typ av sårskorpor såvitt jag kommer ihåg så jag kunde inte äta någonting i fast form. Läkarna fick lov att göra ett hål i munnen för att kunna få i mig näring. När det väl lyckats så fick jag leva på dropp och nyponsoppa under hela sjukdomsperioden tills jag blivit såpass bättre att jag kunde öppna munnen mer än 5mm.
Det värsta med den här sjukdomen var smärtan. Jag hade konstant ont i munnen pga blåsorna och det blev inte bättre när läkarna kom in med läkarspriten (?) för att rengöra mina sårskorpor/blåsor runt munnen.
Hela denna händelse är väldigt luddig eftersom jag hade väldigt hög feber och var ganska ung, men om ni har några frågor så besvarar jag så gott det går.
Så, har ni några upplevelser med sjukdomar av det lite ovanliga slaget? Berätta gärna
Tycker det är lite intressant att läsa om andras lidanden och sånt så... Nej, men jag tycker det är intressant att läsa om olika typer av sjukdomar folk har haft, sedan titta upp de på wikipedia eller liknande. Men helt klart är det när en person själv berättar om det som man verkligen får insikt i det hela.
Och jag ska väl inte vara värre än att jag delar med mig själv.
När jag var en liten yngling på kanske 10-12 år (minns inte exakt). Så blev jag inlagd på sjukhuset diagnostiserad med Stevens–Johnsons syndrom. Det jag kommer ihåg från den här perioden var att jag först fick feber och var allmänt vimsig i huvudet och väldigt trött.
Det började med det ovan som sagt, sedan när det hållit i sig ett tag så märkte jag en dag hur köttslamsor ifrån insidan av min kind började lossna. Givetvis blev jag rädd och berätta för mamma som körde mig till akuten där de diagnostiserade mig med Stevens–Johnsons syndrom.
Väl påbörjad behandling (det lilla man kan göra..) var ingen dans på rosor. Mina läppar svullnade ihop med någon typ av sårskorpor såvitt jag kommer ihåg så jag kunde inte äta någonting i fast form. Läkarna fick lov att göra ett hål i munnen för att kunna få i mig näring. När det väl lyckats så fick jag leva på dropp och nyponsoppa under hela sjukdomsperioden tills jag blivit såpass bättre att jag kunde öppna munnen mer än 5mm.
Det värsta med den här sjukdomen var smärtan. Jag hade konstant ont i munnen pga blåsorna och det blev inte bättre när läkarna kom in med läkarspriten (?) för att rengöra mina sårskorpor/blåsor runt munnen.
Hela denna händelse är väldigt luddig eftersom jag hade väldigt hög feber och var ganska ung, men om ni har några frågor så besvarar jag så gott det går.
Så, har ni några upplevelser med sjukdomar av det lite ovanliga slaget? Berätta gärna
