Citat:
Ursprungligen postat av Mohammed75
Det lät spännande / läskigt, utveckla gärna!
Hade som uppgift i skolan att spela in en film, så vi lånade nyckeln till Löwet och åkte dit.
Började tidigt på morgonen, redan utanför fick man en kuslig känsla som gick upp längs med ryggraden.
Alla vi 5 från klassen stod utanför, kollade upp mot huset och tyckte oss se folk som sprang runt där inne. Morgondisen låg längs med gräset utanför, och huset var helt nersläckt.
Vi gick till slut fram till fönstrena, kollade in och där låg det saker huller om buller, kanyler låg lite varstans och allmän trashig interiör.
Vi öppnade dörren, bestämde oss för att utforska det hela lite medan vi spelade in vår film...
Entreplan var rätt lugnt, vi gick runt där utan några större problem och det var trots allt rätt bra ordning. Hittade lite fåtöljer som var trasiga, nån stege som låg nerslängd på ett udda ställe och nerrivna tapeter, men utöver det var det okej.
Gick upp en våning, här var det desto värre. För varje rum man gick in i fick man en allt kyligare känsla, och här stod även gamla operationsinstrument och liknande på golven, slängda längs med korridorerna och dockor var upphängda i taken med rep runt nacken...
Vi beslöt oss till slut för att även ta en titt nere i källaren, men i brist på lampor så fick jag som hade ficklampa gå längst fram, något som jag helst skulle skippat. Väl där nere blev det allt mer creepy, här hörde man ljud, en dörr stängdes (lät det som) lite längre fram i en korridor och vi såg, vad vi trodde, en man springa runt därinne i mörkret...
Vi gick in i en liten, trång korridor, inte mycket högre än 2 meter hög och en meter bred, här låg det skumgummi från soffor, gips, tapeter, rör etc så det blev svårt att överhuvudtaget ta sig fram. I korridoren (som var helt becksvart) fanns där två dörrar som gick in till varsina rum. Vi gick in i rummen, och där hittade vi en kniv, något som vi alla tyckte var riktigt läskigt men som av nån sjuk anledning inte fick oss att gå därifrån utan vi spelade in några extra scener just i detta kusliga utrymme.
Helt enkelt, jag får rysningar än idag när jag tänker på det och kan tänka mig att det är ett rätt otrevligt ställe på nätterna också då jag testat att åka förbi där med några vänner efter denna händelse man aldrig vågat mig närmare än några meter från huset.