Tydligen ska detta vara en lag som fanns kvar från 1700 talets lagböcker fortfarande på 1970 talet.
Lagen ska ha pekat på att "kvinnofolk" ska valla fåren om detta folk finns att tillgå.
Allt detta enligt en bekant. Men kan det verkligen stämma?
Självklart finns inte denna lag med i den lagbok (2009) som jag använder till mina studier
Någon som hört talas om denna lag? Och vilket år togs den ur bruk?
Tydligen ska detta vara en lag som fanns kvar från 1700 talets lagböcker fortfarande på 1970 talet.
Lagen ska ha pekat på att "kvinnofolk" ska valla fåren om detta folk finns att tillgå.
Allt detta enligt en bekant. Men kan det verkligen stämma?
Självklart finns inte denna lag med i den lagbok (2009) som jag använder till mina studier
Någon som hört talas om denna lag? Och vilket år togs den ur bruk?
/Marcus
Dagens lagböcker är bara ett urval av alla lagar som finns och urvalet görs av bokförlagen. Det finns massor av klassiker varav vissa faktiskt gäller fortfarande men som ingen tar i beaktande.
12 kap. 1 § Äga flere ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många svin där kunna födas, och släppe sedan var in efter ty, som han del i skog äger. Släpper någon flera in; haven de andre våld att taga dem upp, och han böte en mark för vart svin, och skadan åter. Äger han ej själv så många svin, som han på sin del föda kan; stånde honom fritt andras svin för lega intaga. Gör han det ej; då må de andre hans del saklöst nyttja.
2 § Var som tager annans svin för lega, skaffe dem åter, eller gälde det de värde voro, då de togos emot. Gitter han visa, att de av sot dött, eller förkommit av annan händelse, och finnes han ej hava varit där vållande till; vare saklös. Samma lag vare, där boskap för lega till bete eller foder tages.
3 § Löpa svin ur en skog i annan, som ej ligga samman; säge då skogsägaren första och andra gången honom till, som svinen äger, att taga dem bort, och hålla dem där ifrån. Finnas de där sedan; då må skogsägaren dem upptaga, och låte goda män pröva, vad för dem betalas skall, där dem bägge ej därom åsämjer.
4 § Släpper någon med vilja svin å annans ollonskog, som inhägnad är; have dem till skogsägaren förverkat. Komma svin, eller annat fä, som ollon äter, annorledes där in; gånge därom som i 9 kap. urskilt är. Varda svin dräpne, eller slagne; då bötes, och gäldes de åter, som om annat fä i 22 kap. stadgas.
1 kap. 1 § Flyga bi bort i annans skog, och följer ägaren dem till stock och hål, märker samma träd, och giver det byamän tillkänna; have ingen våld honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig i bärande och fridlyst träd; då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, vid bot, som i 13 kap. är sagt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin saklöst.
2 § Hittar man bi å egen bolstad, eller den han äger lott i; vare hans, som hitte. Är det landbo; njute han tridjung, och jordägaren två lotter. Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott därav: hittar man dem utom hägnad, i annans skog och mark; äge tridjung, och jordägaren två lotter. Säga tvenne sig samma bi hittat; njute han denna hittelön, som först lyste. Om den, som å annans ägor hittar, och ej lyser, utan borttager, och om den, som med mat och bete till sig lockar annan mans bi, urskils i missgärningsbalken.
__________________
Senast redigerad av LakritstroIIet 2011-04-06 kl. 12:52.
Oj, det där var intressant.
Roligt att det finns så gamla lagar kvar, men frågan är ju om de fortfarande är tillämpbara.
Om jag tolkar det rätt får jag en krona för varje svin som är i min ollonskog utöver tillåtet antal "böte en mark för vart svin"?
Och bina, om jag följer efter mina bin, utan att tappa dem ur sikte och de sätter sig i ett träd på någons annan tomt får jag hugga ner det? Kanske dags att skaffa lite bin...
Carin säger:I Säfsnäs häradsrätt omkring mitten av 1700-talet varnas några personer för att ha använt vallpojkar istället för vallkullor. Vet någon varför detta skett. Var pojkarna sämre i att valla boskap eller fanns det några andra skäl?
Svar från Håkan: Hej! Jag vet inte varför flickor och inte gossar ansågs kunna valla boskap, men jag vet vilken lagparagraf man grundade detta på. Man kan i den lagbok från 1960 som jag har tillgång till i Byggninga Balken kap 11, 2 §, läsa följande: 'Till vallgång skola kvinnfolk brukas, där det ske kan, och ej gossar, vid tio dalers bot.' Bestämmelsen är, så vitt jag vet, från 1734, när vår nuvarande lag tillkom, och är sedan länge ansedd som 'obsolet' (latin eg. utsliten=ur bruk). Det kan ju också hända, att det ansågs att gossarna bättre kunde användas för andra t ex tyngre göromål. För att få en bättre uppfattning om detta, får man gå till lagens förarbeten.
