Konsten att måla fan på väggen

Jag hoppas någon känner igen sig i detta och hoppas även jag kan få lite råd för att få denna situation bättre.

Har varit tillsammans med tjejen nu i närmare ett halvår, allt flyter på bra och vi pratar lite om att flytta ihop osv.
Vi är båda i 25årsåldern och detta är bådas första seriösa förhållande.

Nu till problemet, eftersom jag tycker allt är så fantastiskt och bara känslan av att jag är så kär i personen i fråga gör att jag går runt och är orolig att detta ska skita sig.
Tänker tankar som "Kommer hon göra slut idag?", eller "Kanske bäst att jag köper ett par flaskor vin inför helgen om det skulle skita sig då".

Jag vet att hon stormkär i mig, ändå slås jag av dessa tankar.

Det kan vara att hon väljer att åka hem en kväll i stället för att sova hos mig, eller att hon "bara" skriver "puss" i slutet av ett sms.

Jag känner mig jättelarvig när jag skriver detta, som en fjortis eller liknande och psykologen i mig säger att det beror på osäkerhet.

Men hur ska jag handskas med detta?
Jag vet ju att hon älskar mig! Men är det normalt att gå och oroa sig i början av förhållanden?

Mycket normalt. Och om du är helt normalt och normalt funtad i planeten så kommer det lägga sig efter ett tag och du kommer till och med kunna släppa ut henne på krog med hennes kompisar! Tänk dig det du!

Så relaxa bara. Varför inte berätta för henne?

Samma problem här. Hon säger att hon gillar mig och vill vara tillsammans men jag kan ändå inte tro på henne. Framförallt eftersom det känns som att hon slutat bry sig, hon hör inte av sig, loggar ut från msn utan att säga till när vi sitter och chattar, svarar inte i telefon.

Försvinner i en vecka i taget utan att säga till vad hon ska göra. Droppen var när hon sa att hon gjorde det för att hon glömde av mig. Hon glömde alltså flera gånger säga hejdå eller gonatt och hon glömde säga att hon skulle iväg nånstans i en vecka och att jag inte kunde kontakta henne.

Tänkte, ok hon vill göra slut men hon vågar inte säga det till mig.

Sa att det inte fungerar och att jag oroar mig när hon gör så. Ville göra slut, då blev hon helt förstörd och jag fick dåligt samvete. Nu försöker hon bättra sig men det känns bara falskt och mina känslor för henne har mattats av ordentligt. Man ska inte behöva säga till någon hur man gör när man bryr sig, det borde komma naturligt att man inte vill att den andre ska oroa sig. Man vill berätta vad man gör eller ska göra. Det har jag alltid gjort.

När jag läser vad jag skriver känns det som att jag inte borde vara tillsammans med henne mer.

Tack för era svar och skönt att fler än jag upplevt detta.
Anledningen till att jag inte berättar detta är för att jag inte vill hamna i en position där hon ser mig som om jag vore mer kär i henne än vad hon är i mig.
Man vill ju inte vara personen som är mer kär än den andre... Eller?

Och varför skulle det inte kunna vara så? Kan det möjligtvis vara som så att du känner dig i ett underläge om du är mer kär/älskar någon mer...fundera på den ett tag.

Så är det ju, då hade jag automatiskt känt mig i underläge. Men kanske inte spelar någon roll?

Du kommer nog inom en snar framtid att bli förvissad om ni står på samma nivå...dvs ni fortsätter vara tillsammans och då är det snarare jämlikt än att en part skulle vara mer kär än den andra. Dvs problemet löst. Du behöver inte känna dig i ett underläge.

Ett förhållande bygger ju på att BÅDA älskar varandra, annars kommer det inte funka i vart fall.

Så, mina lyckönskningar till er båda.

Över / Underläge... Det förekommer hela tiden sådana tankar.
Och du är inte onormal som känner tvivel. MEN, försök njuta lite
av läget. Försök ge henne just DIG. Jag tror att det är det viktigaste
i ditt läge just nu. Kort svar, men jag menar det.

+1 *tumme upp*

Kan bara hålla med, NJUT av stunden lite...

Gammalt ordspråk "Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg"

Konsten är att.... Man ska FAN inte måla på väggen...

Håller med dig, och jag önskar TS lycka till, ja, hans flickvänn också såklart.

Tack för alla svar.
Känner mig redan bättre.

Tror som ni skriver att man nog kommer att vänja sig och sluta bekymra mig.

Tjejen kan vara lite off när hon har mycket att göra och känner sig stressad, gäller väl bara att inse att det inte behöver betyda något bara för den sakens skull.

FINT å se att du tänker på hur hon känner också...
Det är jättelätt att snöa in på sina tänkar, jättelätt.

Beundrar din trådstart och hoppas att det ger dig råg i ryggen,
Framtiden är er...