God kväll.
Jag behöver råd och hjälp i en situation som jag befinner mig i, som driver mig till vansinne.
Saken är det att jag är "kär" i en tjej i min parallellklass, hon är inte som de flesta tjejer. Nej, hon är trevlig, snäll, söt och vad ni än kan tänka er! Hon är speciell, på något sätt.
Innan julen tog jag mig samman och frågade via Facebook om vi skulle ses någon gång och ta en promenad. Det ville hon, men påpekade att hon hade bara känslor för mig som kompis, inget annat. Plus att hon var upptagen den veckan och att vi kunde ta det en annan dag. Fine, tänkte jag.
Men nu för tiden börjar det spöka i mitt huvud. Jag blir ofta deprimerad, vilket som går utöver min omgivning (där hon inte ingår). När jag tänker efter varför, så är det p.g.a henne. Är jag ute och cyklar/går kan scenarion, då jag är med henne/är i närheten av henne, uppstå. Detta tycker jag är obehagligt, och får på något sätt vifta bort dessa "tankar".
Ett tag efter mitt första försök att prata med henne, frågade jag igen, via Facebook(Jag vet
) Då hade hon heller inte tid men insisterade att vi kunde göra det en annan gång.
Sen dess har jag haft fest hemma hos mig (Inte supa-fest utan umgås-fest). Hon kom inte. Det skulle vara en fest som tack för senast då vi var hos henne på sommarlovet. Sen dess har jag och mina och hennes kompisar gjort mycket under de senaste loven utan att hon kommer. Skyller på kyrkan(konfirmerad) och att hon inte har pengar.
Jag vill inte kontakta henne igen då jag kan verka tjatig. Tjat påverkar inte till det bättre.
Så vad ska jag göra? Hur tolkar ni detta? Ignorerar hon mig? Vad är det som händer med mig?
// Das-Papier
Jag behöver råd och hjälp i en situation som jag befinner mig i, som driver mig till vansinne.
Saken är det att jag är "kär" i en tjej i min parallellklass, hon är inte som de flesta tjejer. Nej, hon är trevlig, snäll, söt och vad ni än kan tänka er! Hon är speciell, på något sätt.
Innan julen tog jag mig samman och frågade via Facebook om vi skulle ses någon gång och ta en promenad. Det ville hon, men påpekade att hon hade bara känslor för mig som kompis, inget annat. Plus att hon var upptagen den veckan och att vi kunde ta det en annan dag. Fine, tänkte jag.
Men nu för tiden börjar det spöka i mitt huvud. Jag blir ofta deprimerad, vilket som går utöver min omgivning (där hon inte ingår). När jag tänker efter varför, så är det p.g.a henne. Är jag ute och cyklar/går kan scenarion, då jag är med henne/är i närheten av henne, uppstå. Detta tycker jag är obehagligt, och får på något sätt vifta bort dessa "tankar".
Ett tag efter mitt första försök att prata med henne, frågade jag igen, via Facebook(Jag vet
) Då hade hon heller inte tid men insisterade att vi kunde göra det en annan gång.Sen dess har jag haft fest hemma hos mig (Inte supa-fest utan umgås-fest). Hon kom inte. Det skulle vara en fest som tack för senast då vi var hos henne på sommarlovet. Sen dess har jag och mina och hennes kompisar gjort mycket under de senaste loven utan att hon kommer. Skyller på kyrkan(konfirmerad) och att hon inte har pengar.
Jag vill inte kontakta henne igen då jag kan verka tjatig. Tjat påverkar inte till det bättre.
Så vad ska jag göra? Hur tolkar ni detta? Ignorerar hon mig? Vad är det som händer med mig?
// Das-Papier

