Barn som vill gå ut med andra människors hundar?

Aldrig i livet! Jag skulle knappast låta VUXNA människor som jag inte känner gå ut med min hund, och därför skulle jag absolut inte låta några okända barn gå ut med honom.

Barn skall inte gå ut med hundar själv! Vilket gäller tills de är starka nog att de definitivt kan hålla i hunden i fråga när den drar som tokigast. Gäller även svaga människor med starka hundar, riktigt obehagligt att möta en arg hund med en svag ägare, oavsett om man har hund med sig eller inte.

Och som svar på din fråga skulle jag aldrig släppa iväg min hund med någon främmande människa, man vet ju trots inte något om främmande människor. Vilket vuxna tror jag förstår bättre än barn. Barn är ju lite dumma för att de är just barn, så det är naturligt att de inte fattar sånt.

Jag knallade jämt runt som unge, med kvarterets hundar och fler därtill, utan ett enda tillbud. Undra vad som skett på de 15år då det numera knappt går att gå ut utan att se helt ouppfostrade hundar med dåraktiga vuxna ägare längs back i kopplet. Mina nuvarande hundar skulle jag inte släppa ut med någon, de är för dyrbara.

Nej absolut inte. Däremot rastade jag många hundar i grannskapet som barn & det var roligt men min vovve är för stor & för stark så jag vågar inte ens låta kvinnor rasta honom.

Att du inte släpper ut hunden med främmande förstår jag, och det är bara ansvarsfullt... men varför inte kvinnor, om det är en hundvan person du känner? Man ska inte behöva kontrollera hunden fysiskt, vi är smartare än dem och kan man kontrollera hunden med psyket så spelar det ingen roll om hunden är större än en själv. Annars skulle ju ingen kunna ha exempelvis en St. Bernhard.

Skulle aldrig i livet lämna bort min hund till några ungar. Tänk om något skulle hända.. Det krävs inte mycket för att en hund ska kunna slita sig loss.

Men jag ska medge att jag själv var ett sånt barn som frågade folk om jag fick gå ut med deras hundar.
(Det enda jag ville ha i livet var en egen hund, men jag, min mor och min syster var allergiska)
Men då gick jag bara till gamla människor som inte orkar gå så länge, och att hunden var liten så att jag skulle orka hålla i den.

Detta gjorde jag enbart på semestern på vår kamping, och med åren fick jag typ stammisar :P Jag fick choklad som betalning :P

Dessutom är min allergi försvunnen så jag köpte en labrador så fort jag fick chansen
Han är min bästa vän <3

När jag gick i mellanstadiet någon gång (4-6) var det två kompisar som fick rasta två hundar till några bekanta de kände.
Det var två stycken golden har jag för mig.
Hur som haver så kommer de gråtande till skolan dagen efter en sådan promenad och berättar hur en av hundarna slitit sig och sprungit ut på en europaväg och blivit påkörd av en lastbil.


Så svaret är: absolut inte.
Förstå vad hemsk för ägarna (ett äldre par) att få den nyheten. Självklart var det en olyckshändelse och jag är säker på att de förlät hela händelsen. Samtidigt hade det varit så lätt att förhindra bara genom att helt enkelt inte låta ungarna ta hunden.¨

EDIT: Ja hunden dog, framför ögonen på ungarna som blev rätt så traumatiserade.

Jag skulle inte låta barn gå ut med min hund eftersom han blir väldigt stark om man får syn på något han vill jaga, men jag brukar låta barn klappa honom om de frågar snällt. Jag minns hur glad jag själv blev när jag fick klappa hundar som barn. Men givetvis är jag noga med att de ska hälsa på hunden på rätt sätt och inte envisas med att gå efter honom om han backar. Jag tror att det är bra att barn får lära sig hur man umgås med hundar, och om jag och min hund kan lära dem det ställer jag gärna upp om jag inte har bråttom någonstans

Nej. Inte ens om jag hade en liten hund och inte till barn inom familjen heller.

Även om min hund skulle vara världens lydigaste och snälla hund så vet man ju inte vad man möter. Tänk om de möter en lös och ilsken hund som hoppar på min hund. Hur ska barn kunna hantera den situationen?

Brukade gå ut med grannens hund när jag var liten. Hade dock gosat mycket med hunden innan i större delen av mitt liv så vi var nästan bästa vänner vid det laget.

Hade jag hund skulle jag dock aldrig låna ut den till barn. Tycker att det är jävligt ohyfsat att fråga om man får låna någons hund sådär. Som att fråga om man får ta hem någons barn en timme för att mysa.

Det kommer ifrån SVTs barnprogram där de tipsade barn om hur de skulle få ihop pengar.

Vadå, finns de folk som faktiskt skulle BETALA för att ungar går ut med hunden?!!!! Det enda barn som får gå ut med min hund är mitt eget, eftersom jag vet att h*n kan hantera situationen. Möjligtvis att även mina syskonbarn skulle få göra det.