Massivt ointresse för teknik och naturvetenskap bland i-världens ungdomar

Publicerad 040902 - tidskriften Ny Teknik

Är ingenjören en slagen hjälte?

- Ungdomar i västvärlden vänder i dag fullständigt ryggen åt teknik och vetenskap. De ser naturvetenskapen som auktoritär, svår och tråkig. Däremot ser ungdomarna i många utvecklingsländer fortfarande ingenjörer och forskare som positiva förebilder och hjältar.

Det säger Svein Sjøberg, fysiker och professor i naturvetenskapens didaktik vid universitetet i Oslo. På en session arrangerad av Eusja, de europeiska vetenskapsjournalisterna, under vetenskapskonferensen Esof2004 la han fram sina senaste forskningsresultat inför en bestört publik.

- Vi visste att det var illa, men inte att det var så här illa, sa en japansk journalist efter att Sjøberg visat att japanska ungdomar var de som var allra mest teknik- och vetenskapsfientliga bland de drygt tretttio länder som hittills undersökts.

Professor Sjøbergs projekt går under namnet Rose (The Relevance of Science Education), och inbegriper forskare från 35 länder i Europa, Asien och tredje världen. Man har undersökt 15-åringars attityder genom att ställa 250 frågor eller påståenden som ungdomarna har fått poängsätta i en fyragradig så kallad Likert-skala, där 1 betyder "håller absolut inte med" eller "aldrig" och 4 betyder "håller fullständigt med" eller "ofta". Metoden anses säker och gör det lätt att bearbeta resultaten statistiskt.

Resultatet är fullständigt entydigt. Det visar att ungdomar i i-världen visserligen har stort förtroende för forskare och tekniker, men att de själva inte vill ägna sig åt teknisk-naturvetenskapliga ämnen. De inser och håller med om att det är teknik och naturvetenskap som skapar välstånd och utveckling, men de väljer hellre att studera ämnen där de tror sig kunna utvecklas personligen än att ägna sig åt något som de menar är auktoritärt och dessutom svårt.

1800-talets vetenskap var radikal, menar professor Sjøberg. Den stred på barrikaderna mot fördomar, förtryck och konservatism för förnuft, utveckling och demokrati.

I dag är situationen en annan. Naturvetenskaplig forskning finansieras till stor del av militären. Allt mer bedrivs också som "Big Science", jättelika resurskrävande internationella projekt, som Cern eller rymdprogrammen inom Esa och Nasa. Teknisk utveckling i multinationella storföretags regi syftar inte till att uppdaga naturens mysterier utan till att tjäna pengar. Där finns mycket litet utrymme för debatt och eget kritiskt tänkande. Från radikal idealist har forskaren förvandlats till etablissemangets lydige tjänare. Det är patent, inte upptäckter som är det viktiga. Äventyret är borta.

Att ungdomarna vänder tekniken ryggen har fått många myndigheter, och i synnerhet EU-kommissionen, att drabbas av panik och leta efter syndabockar. Ofta har man hävdat att det är skolans fel, vilket Sjøberg anser att det ligger något i. Ibland sägs att det är mediernas fel som rapporterat om problemen.

Sjøberg har tittat på hur ensidigt positivt teknik och vetenskap framställdes i skolböckerna under 1950-talet ("Kemiska ämnen ökar jordens avkastning, och maskiner underlättar arbetet") och jämfört med moderna skolböckers lika ensidiga men negativa framställning av samma ämnen ("Gifter som sprutas mot skadedjur eller växtsjukdomar kan förgifta andra plantor och djur").

Från en galen tunna har man för att vara politiskt korrekt hoppat rakt ner i nästa, menar Svein Sjøberg.

Kemi är särskilt impopulärt nuförtiden, och det finns inte nog sökande till utbildningsplatserna på högkolor och universitet.

- Vi satte moderna kemilådor i händerna på ett gäng ungdomar, och observerade vad de gjorde med dem, säger Lionel Milgrom, kemist och författare från London.

- Varje kemist vet att för att få intressanta reaktioner att inträffa måste man tillföra värme, men av säkerhetsskäl fick barnen varken tillgång till ordentliga värmekällor - som en bunsenbrännare - eller särskilt reaktiva kemikalier. Så efter tjugo minuter var alla kemikalierna slut utan att de lyckats göra några spännande experiment. Ungarna förlorade intresset. Av säkerhetsskäl.

Men det finns ett tekniskt område som intresserar ungdomar i alla länder: datatekniken. I datorernas värld kan ungdomarna fortfarande få utlopp för sin kreativitet och fantasi.Inte minst för att det är så svårt för föräldrar och myndigheter att kontrollera vad de gör och förbjuda alla spännande och riskfyllda experiment.

http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=35918



Anmärkningsvärt. Verkar som halvt omöjliga linjer som t ex 'Media' drar till sig ungdomar, fast man vet att jobben saknas när utbildningen är klar. Fint samhälle vi får, när alla vill bli programutvecklare av TV-spel, journalist, eller dokusåpakändis.

Är faktiskt inte så förvånad. Tycker mig se att intresset går i vågor, på 40/50-talet var intresset stort, under 60/70-talet minskade det för att sen gå upp igen och nu är det på väg ner igen. Ingenting blir intressant i för stora doser.

Så bra! Desto fler jobb / utbildningsplatser kvar till oss som faktiskt är intresserade av naturvetenskapliga ämnen

Allvarligt talat kommer detta väl inte som en nyhet för någon? På min gamla skola minskade antalet klasser på naturprogrammet från 5 till 2 under de tre år när jag gick där, och universitetsprogrammen har ju på tok för få sökande. Det vänder väl när arbetsmarknaden blir attraktiv och hypad i media...

Jag har precis läst att datautbildningarna är i princip tomma. När jag läste DSV på universitetet så var antagningspoängen jämförbara med läkarlinjen. Nu antas alla behöriga sökande och trots det så kan man inte fylla platserna.

Inte mig emot. Till mitt nästa jobb som programmerare ska jag kräva 100.000 spänn i månaden. Vet ni vad? Jag kommer antagligen få det också.

men, finns det inte en inflation av datanissar? det kanske är så att man väljer bort den kursen för att man antar att man har mycket svårt att få jobb i branschen.

jag är intresserad av natur-teknik, kan förmodligen tänka mig något sådant yrke i framtiden

jag tror dock inte vi behöver vara så oroliga. vi har ju under det senaste århundradet genomgått en enorm förändring inom forskningen, det är klart att även naturvetenskapen kan genomgå "svackor".
jag tror att hela individualiseringen av samhället gjort att många börjar tveka, och väljer i första hand något som främjar dess personliga utveckling. naturvetenskapen framstår ju som ganska..tja, inriktad på just vetenskap snarare än till individen som arbetar med den.
att stå i ett labb hela dagarna, eller kalkylera fram lösningar på matematiska problem får nog de flesta unga att rygga tillbaka "vad händer med MIG? ska jag verkligen offra mig åt något som ingen ens ger en tanke, utan tar för självklart? att arbeta som en doldis..njaa" typ så tror jag många funderar, att man är tvungen att offra sin person eller möjlighet att bli erkänd

Jag tror snarare att en ung människa hellre vill jobba som producent hos Big Brother eller Fångarna på Fortet eftersom vem som gör vad i de TV programmen finns på löpsedlarna varje dag.

Vetenskapliga genombrott rapporteras med notiser i tidningarna. På Nobelfesten är Silvias aftonblåsa mer intressant än pristagarnas bedrifter.

Ja, det är precis som du säger. Enligt Aftonbladet så måste systemvetare räkna med ett liv som tiggare utanför Konsum. Verkligheten är en helt annan.

Svinen bakom dot.com bubblan har givit datautbildningar ett dåligt rykte. Enligt Aftonbladet så är det ingen skillnad mellan Flash-"programmerare" och folk med ett gediget kunnande inom affärsprocesser, mainframe och midrange plattformar och riktiga programspråk. Det är typ datanördar allihopa.

Tacka fan för att det verkar roligare att böga runt på Spy Bar och kolla in vad BB-Linda gör än att förstå processer och omsätta dem i datasystem.

du lever inte bland de i artikeln berörda (de unga studenterna)..det märks på din generalisering och dina nidbilder.
tro mig, det finns många många som inte alls är kändiskåta och vill vara i tv. de flesta är ju faktiskt inte så, det är bara att det blivit nån snedvinkling.
det finns ju fortfarande väldigt många sökande och studerande inom bland annat NV.programmet

Hört talas om Indien?

Vad har du för utbildning som ger 100 kkr i månadslön då? Jag tror inte bara att det är i Aftonbladets värld som arbetsmarknaden för systemvetare och andra datautbildade är dålig, det är väl ett faktum att arbetsmarknaden är rätt kass (även om det håller på att vända) för nästan alla tekniskt utbildade (även om jag inte skulle kalla systemvetare för tekniker, men det är ju iaf ett datayrke).

Ett problem kanske kan vara att många unga faktiskt har insett att det inte regnar jobb över en bara för att man har en nv/t-utbildning från högskolan. Inte för att det är så mycket lättare att få jobb med någon annan utbildning, men tekniska utbildningar anses ju vara svåra och då kanske man drar sig för att påbörja en sån om man ändå inte tror sig få nåt jobb.

Sen tror jag att det är en kombination av orsaker. I I-länderna har vi nog t.ex. i mångt och mycket tappat förståelsen för sambandet mellan teknik och välstånd, nåt som säkert är mer uppenbart i U-länderna (där intresset ju är oerhört mycket större).