"En traktat" eller "ett traktat"

Boken jag läser envisas med "en traktat" vilket strider något enormt mot min språkkänsla.

SAOL: "TRAKTAT trakt a⁴t , r. l. m. ( O PETRI 1: 400 (1528 ) osv.) l. (numera företrädesvis i bet. 3 ) n."

n. är i SAOL förkortning för neutrum och bet 3. är den juridiska (boken är juridisk). Neutrum, alltså ett traktat, är vad som står i mycket större överrensstämmelse med min språkkänsla.

Hur ska man tolka att SAOL skriver att det numera företrädesvis är i den tredje beteckningen som neutrum används? Menas med detta att neutrum förr användes även i andra beteckningar eller att neutrumbruket är ett nyare påfund i huvudsak begränsat till den tredje beteckningen? Och vad har egentligen forumets skribenter att säga om traktat och genus?

Och så detta att ett enda traktat i bestämd form är traktaten...

Jag tycker att det låter mycket bättre med ett traktat. Traktatet låter också bättre. Fan vad störande.

Jag håller med om t-genus också, vad det nu är värt.

Tvärtom med mig. "Ett traktat" skär sig. Det är kanske en kontamination från "ett avtal", "ett fördrag"?

Så tolkar jag det. Antingen r./m. eller n. i betydelse 3 men företrädesvis r./m. i de andra. Förr även n. i de andra.

Diskussionen skulle underlättas om SAOB kallades SAOB och SAOL kallades SAOL.

SAOL: www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx (skriv in traktat i sökrutan)

SAOL-noteringen om neutrum i betydelsen fördrag är närmast förvirrande. Andra betydelsen är direkt fel. Voltaires och Wittgensteins traktater är inga religiösa småskrifter.

Svensk ordbok (SvO, 2009) har renodlat: traktaten eller traktatet. Men samtliga exempel använder utrum (-n-formen). Betydelsen 2 är angiven som »avhandling, särskilt över något filosofiskt eller moraliskt ämne«. Snyggt jobbat, SvO-redax!

Det som skulle tala för neutrum i betydelsen fördrag vore kanske att kontraktet är neutrum.

Slutsatsen: traktaten är aldrig fel. Det är också enda alternativet i NE Svensk ordbok, syster till SvO. Sen har SvO justerat för att inte trampa SAOL-redax på någon ömmande tå.

http://www.google.se/search?q=site:e...u+"en+traktat" (ca 8 khit)
http://www.google.se/search?q=site:e...+"ett+traktat" (1+ procent)

Korrekt ang. SAOB och SAOL, naturligtvis. Wittgensteins Tractatus Logico-Grammaticus, som är 75 sidor lång, anspelar på Spinozas Tractatus Theologico-Politicus. Hursomhaver med den saken må jag säga att jag är mäkta imponerad av självsäkerheten i deklamationerna: Inte nog med att -n-formen är rätt: att -t-formen alls står med i SvO beror enkom på undfallenhet gentemot akademins felaktigheter! Det är ju en fullkomligt lysande teori, synd bara att vi inte lär få höra några belägg för den.

Snarare är det väl mer troligt att det här är ett sådant ord, som vi har fler av i svenska språket, där båda formerna kan användas utan att vara felaktiga, vilket också speglas i ordböckerna (med ett undantag som väl jag då kan anse vara felaktigt).

Eftersom Svenska Akademien med sitt snille och smak står som utgivare av både SAOL och SvO så är det både förklarligt och vällovligt att sprickor mellan SAOL och SvO lagas i möjligaste mån. I flera fall har vi sett tydliga tecken på att bearbetningen av NE Svensk ordbok till SvO skett under tidspress. Det är förklarligt med hänsyn till volymen 4000 sidor.

Att det finns skillnader mellan verk utgivna i en och samma familj, det är inte ovanligt. NE Svensk ordbok hade förutseendet att kalla W för alfabetets #23 medan »stora« NE framhärdade i att X var #23 ända tills SAOL 13 avgjorde saken. Nu har NE online anslutit sig till den enda rätta läran.