För en tid sedan såg jag en skriftlig diskussion på anslagstavlan utanför
den gemensamma tvättstugan.
Alltså, för att förtydliga. Det är svenskar i huset (kan man utläsa av
grammatiken i det som är skrivet) som har skrivit anonymt till varandra på en
anslagstavla
Det är en diskussion om man ska städa i tvättstugan efter att man använt den.
Någon har argumenterat emot och det blev en liten skriftlig diskussion. Det är
inte så sorgligt i sig.
Men när man tänker närmre på det, så blir det väldigt sorgligt och patetiskt.
Att folk går ner och skriver på anslagstavlan, till grannar som de undviker
till varje pris. Snacka om att svensken är konflikträdd.
Detta är urtypen av en ursvensk, tyvärr. I denna kontexten hade det varit
bättre med lite varmare blod i de svenska ådrorna