2004-08-31, 12:06
#1
1:” En ängel utan vingar glorifierar sitt eget budskap” ( en blind konstnär målar av sin egen spegelbild)
OBS! För att misslyckas bör man ej vara påklädd!!
Bör tilläggas att man ej bör läsa detta om man har en litet ego, dvs. ej neurotisk.
Vid midnatt slocknar allt liv. Det dova ljud som smyger sig in i livets skede tystnar i ett blodbad. Må skriken dämpa begären som blir till sand då den steks på den öppna elden. Under den blöta fasaden döljer sig en vacker men förtegen börda som försvinner då man blundar. Den nakna sanningen för en dialog med den osynliga martyren. Dennes grop i kinden påminner om den sorg som fåglarna bevittnat, då den hoppar i den kokande grytan. Du hör när slaktkniven dräper dina drömmars horisont och förblindar din fiendes frosseri. Din vänstra hand som är avhuggen, skålar med satans undersåtar. I ett brev till Gud ber du om nåd men blir en dag fattigare. Utan sömn eller hunger simmar du runt i den kokande grytan. Du känner de gudomliga dofterna och dyker ner bland fårhuvuden och avlägsna könsorgan.
2: "onda människor kan inte ge uttryck för sina sinnesintryck"
OBS! LÄS "att tala är silver att tiga är guld"
Om du senil eller allmänt känslig bör ej nedanstående material läsas p.g.a. dess sarkastiska påhopp på den enskilda individens KÖNSROLL.
Den styckade bördan som bärs upp av två riddare, matar dina hjärtans passion med den gyllenes sked. Förbryllad över existensen som måtte få din tystnad att slockna. Två ivriga ting bejakar dina läppars glans. Må din tunga börja brinna i all dess lust, ty dess vanskapthet ej längre beskådas skall. Pulsådern den tickar i takt med satans uppenbarelse. I ett sken från ovan faller spegelbilden av din förmultnande kropp. Som den sanna riddare du må vara, slungar du din lans och hugger av dina vingar. Det starka ljuset från ovan förlamar dina känslor och förblindar din vakenhet. Du kastar en sten, en sten till, tills det att du skändat din egen spegelbild. Från skyn du föll skall nu själen din vandra vidare tills denna finner sitt nästa offer. I ett litet växthus i jordens inre sår du dina avkommors framtida tyranni. I ett sista desperat försök till försoning med dina drömmars horisont försonas du med dina inre lustar som bliver till aska. Innan stormen slocknar i ett hav fyllt med demoner, skall du idag dräpas och bliva offer åt dem som en gång var ditt levebröd
3: " Nyckeln till frihet är att bejaka tidens svaghet och bli ett med dess innehåll"
När, var och hur vill DU uppleva harmoni?
OBS! En fågel i handen är fler än tio fåglar i skogen.
Om ditt liv styrs av följande drivkrafter bör ej nedanstående material tas del utav ( sex, mat)
LÄS Libidon Dödsdriften ( Utgå från ett eget perspektiv EJ ett freudianskt)
Tills döden skiljer oss åt, sade själen och gick sin väg. I ett mörker av tystnad slocknar det visa, i ett sken av visdom vaknar den åter till liv. Regnet bedarrar i en hög av torkad dynga. Tiden är ett redskap för den utplånade skuggbild som bildar ett mönster på dennes stela yta. I dess inre kärna vaggas livets yttre bestyr tills denne slocknar och faller i dvala. Som en droppe regn i ett hav av sand faller dess dystra ting ner på detta karga berg. Blottad för att synas faller denne i gråt och göder därmed tiden som glatt växer sig frodig. När denne är mätt och belåten tar den sig ut ur sitt trånga skal, täpper igen dess odör som denne lämnat efter sig. Leker med vinden och försvinner bortom horisonten med ett hånfullt leende på sina läppar.
:mad: En liten tankeställare till alla vardagshjältar, s.k. (amatörtänkare).
OBS! För att misslyckas bör man ej vara påklädd!!
Bör tilläggas att man ej bör läsa detta om man har en litet ego, dvs. ej neurotisk.
Vid midnatt slocknar allt liv. Det dova ljud som smyger sig in i livets skede tystnar i ett blodbad. Må skriken dämpa begären som blir till sand då den steks på den öppna elden. Under den blöta fasaden döljer sig en vacker men förtegen börda som försvinner då man blundar. Den nakna sanningen för en dialog med den osynliga martyren. Dennes grop i kinden påminner om den sorg som fåglarna bevittnat, då den hoppar i den kokande grytan. Du hör när slaktkniven dräper dina drömmars horisont och förblindar din fiendes frosseri. Din vänstra hand som är avhuggen, skålar med satans undersåtar. I ett brev till Gud ber du om nåd men blir en dag fattigare. Utan sömn eller hunger simmar du runt i den kokande grytan. Du känner de gudomliga dofterna och dyker ner bland fårhuvuden och avlägsna könsorgan.
2: "onda människor kan inte ge uttryck för sina sinnesintryck"
OBS! LÄS "att tala är silver att tiga är guld"
Om du senil eller allmänt känslig bör ej nedanstående material läsas p.g.a. dess sarkastiska påhopp på den enskilda individens KÖNSROLL.
Den styckade bördan som bärs upp av två riddare, matar dina hjärtans passion med den gyllenes sked. Förbryllad över existensen som måtte få din tystnad att slockna. Två ivriga ting bejakar dina läppars glans. Må din tunga börja brinna i all dess lust, ty dess vanskapthet ej längre beskådas skall. Pulsådern den tickar i takt med satans uppenbarelse. I ett sken från ovan faller spegelbilden av din förmultnande kropp. Som den sanna riddare du må vara, slungar du din lans och hugger av dina vingar. Det starka ljuset från ovan förlamar dina känslor och förblindar din vakenhet. Du kastar en sten, en sten till, tills det att du skändat din egen spegelbild. Från skyn du föll skall nu själen din vandra vidare tills denna finner sitt nästa offer. I ett litet växthus i jordens inre sår du dina avkommors framtida tyranni. I ett sista desperat försök till försoning med dina drömmars horisont försonas du med dina inre lustar som bliver till aska. Innan stormen slocknar i ett hav fyllt med demoner, skall du idag dräpas och bliva offer åt dem som en gång var ditt levebröd
3: " Nyckeln till frihet är att bejaka tidens svaghet och bli ett med dess innehåll"
När, var och hur vill DU uppleva harmoni?
OBS! En fågel i handen är fler än tio fåglar i skogen.
Om ditt liv styrs av följande drivkrafter bör ej nedanstående material tas del utav ( sex, mat)
LÄS Libidon Dödsdriften ( Utgå från ett eget perspektiv EJ ett freudianskt)
Tills döden skiljer oss åt, sade själen och gick sin väg. I ett mörker av tystnad slocknar det visa, i ett sken av visdom vaknar den åter till liv. Regnet bedarrar i en hög av torkad dynga. Tiden är ett redskap för den utplånade skuggbild som bildar ett mönster på dennes stela yta. I dess inre kärna vaggas livets yttre bestyr tills denne slocknar och faller i dvala. Som en droppe regn i ett hav av sand faller dess dystra ting ner på detta karga berg. Blottad för att synas faller denne i gråt och göder därmed tiden som glatt växer sig frodig. När denne är mätt och belåten tar den sig ut ur sitt trånga skal, täpper igen dess odör som denne lämnat efter sig. Leker med vinden och försvinner bortom horisonten med ett hånfullt leende på sina läppar.
:mad: En liten tankeställare till alla vardagshjältar, s.k. (amatörtänkare).