Egoism,altruism och rättvisa

Nej, jag har inte missat det sista steget i analysen. Grattis att du listade ut poängen Jaha, jag citerar mig själv: Jag pratar alltså här om psykologisk altruism = uppfattningen att det inte finns någon äkta altruism, men att människors handlingar ytterst styrs av egoism.

Min livsyn är att man helt enkelt är materia, precis som allt annat. MEN, för alla livsformer är materian organiserad för reproduktion (även ickelivsformen virus) och evolutionen har så att säga format oss till vad vi är idag. Människor har en själ/hjärna/vilja dessutom. Det skiljer människor från t.ex. stenar. Däremot när man dör, kan man liknas vid en sten (fastän mjukare då ). Jag menar att när en människa dör, så dör själen/hjärnan/viljan likaså. Jag lever med den livssynen. Däremot tänker jag, att på sätt och vis lever ens själ ändå vidare, efter döden, genom det footprint man sätter under sitt liv - att man påverkar sin omgivning. Det är en skön tanke tycker jag som får mig att känna mig mindre patetisk, d.v.s. mer meningsfull.


Hm,
"visdoms"altruism = leder till gruppens bästa.
"dum"altruism = leder inte till gruppens bästa. Ett exempel: I ett flygplan där lufttrycket hastigt sänks - en förälder hjälper sitt barn att sätta andningsmasken på barnets huvud, före att föräldern sätter på sig sin egen mask. Föräldern bör ju sätta på sig sin egen mask först...

Aha, i inlägget jag citerade ser det ut som att du anser att "äkta" altruism existerar. Jag orkade inte läsa igenom hela tråden utan antog att det inlägget speglade din åsikt om ämnet.

Kul att även du har insett egoismens betydelse i människans natur. Hoppas vi kan övertyga de andra. De flesta är ju så rädda för att bli kallade egoister att de egoistiskt förnekar och förtrycker oss som hävdar att det är så. Vissa kallar det ironi, jag kallar det den typiska människan: egoism och hyckleri...

Dock skulle man kunna säga att det inte leder till någon intressant slutsats. Om alla är egoister och allt precis allt är egoister, till och med mamman som offrar sitt liv för sitt barn (för att hon inte skulle kunnat leva utan). Då är inte distinktionen mellan egositiskt och altruistiskt ens intressant längre, kanske till och med meningslös?

Det finns däremot en intressant distinktion, som vi brukar göra den och använder språket idag, om man göra saker för ens egen skull eller någon annan. Alltså kanske det är värt att behålla språket och användningen altruistisk och egoistisk som den är?

Men visst kan förståelsen behöva fördjupas. Till att börja med är det många moderna teorier som börjar bli bekräftade, att det inte är egoismen som tagit oss dit vi är, som människor. Utan alturism, i bemärkelsen att hjälpa gruppen, att offra sig för gruppen. Som också kan ses som en sorts grupp-egoism (man är ego på en grupp nivå, hjälper bara den egna). Dock, tycker jag man försakat något om man tar bort begreppet altruism och allt vad det innebär.

Jag skulle snarare hävda att evolutionen sätt till att egenskaper som gynnar gruppen på något sätt uppstår ur egoismen. Tänk dig lite enkelt idén att man på något sätt skulle kunna göra handling som gynnar gruppen i ett revolutionärt perspektiv egoistisk. Då har vi förenat egoism "teorin" och evolutionen.

Vad vi har är alltså en art där individerna bara tänker på sig själva och därför inte har några som helst problem att t.ex. trycka undan andra och på så sätt lyckas revolutionärt. Ännu bättre blir det att man även gynnar varandra inom gruppen genom att bara vara den man är: egoist.

Varför vi har egenskaper som t.ex. empati (blanda inte ihop med medkänsla) och kärlek blir genast uppenbart. De är ju medlen som får våra "altruistiska" handlingar att bli egoistiska.

Plötsligt inser man att denna kombination är i princip oslagbar i ett revolutionärt perspektiv. Kanske därför vi människor klarat oss så bra...

Jupp. Håller med dig. Vill förtydliga lite hur jag ser på begreppen:

• Egoisten är direkt egoistisk i sina handlingar.
• Altruisten är inte direkt egoistisk (här i motsatsen) i sina handlingar, utan handlar i första hand för gruppens bästa. Slutsyftet är egoistiskt, men indirekt.

Självcitat: Omtag: "dum"altruism = björntjänst. Jupp. Håller med dig. En kedja är inte starkare än den svagaste länken. Den altruistiska gruppen är starkare än den egoistiska.

Ditt scenario om fångarnas dilemma tyckte jag inte anspelar på rättvisa, utan snarare en bild av vinstmaximering och de val och moral vi har.

Fast jag är osäker, då definitionen på rättvisa om vi hårddrar det:


Total rättvisa, vore att att alla givet samma föruttsättningar och val lever under samma förutsättningar

Man kan här enligt fångarnas dilemma anta att de har samma villkor och förutsättningar, men de lever under "olika" förutsättningar då någon kör en fuling, och då kan man säga att en orättvis situation uppstår. Rent intuitivt tyckte jag dock det inte hade med rättvisa att göra...., utan såg det endast som en moralfråga.

Man kan säga att fångarnas dilemma scenariot, då förutom rättvisa, också tar upp moralfrågan, och hur en avvikande moral, kan leda till vinstmaxiering, så det lilla exemplet är ganska omfattande

Ja rättvisa och moral är ju inte riktigt samma sak, speciellt inte om man har min syn på moral som en växande massa.

Låter som att du borde kolla in Rawls Veil of ignorance om du inte redan gjort det. Personligen tycker jag det är svårt att se poängen, dock.

Det kan vara av intresse för diskussionen att förmedla följande korta skrifter från bloggaren Atland. De tar sin utgångspunkt i sociobiologin och belyser de biologiska grunderna för fenomenet altruism:

I. Blogginlägget, Det naturliga urvalet opererar på gruppnivå, förklarar altruism på gruppevolutionär nivå. Mycket intressanta rön, som kan hjälpa till med att förankra den filosofiska diskussionen i biologin.

II. I Genetisk likhetsteori förklarar styrkan i den etniska identiteten, sätts nationalism in i ett större sammanhang, där genetisk likhet ligger bakom kollektivistiska fenomen, däribland altruism. (Undertecknad har haft liknande tankegångar, givetvis ej så pricksäkra: I.)

III. Kristendomen som biologiskt adaptiv strategi, visar på (grupp)altruismens roll inom kristendomen.

Handskakning