Det pratas i invandringsdebatten ofta om att de som kommer hit inte är riktiga flyktingar. Då syftas det på att den svenska lagstiftningen inte följer internationella normer som Genevekonventionen med mera. Poängen tycks då vara den att man egentligen menar att flyktingmottagande i sig är viktigt, men att det inte har något med dagens svenska invandring att göra. Nåväl, då uppenbarar sig ett dussintal frågor.
Vilken praxis gäller i andra europeiska länder? Har de inga tilläggsvillkor för vem som räknas som flykting? Eller följer alla bara minimumkraven i FN- och Genevekonventionerna? Även om Sverige har sina tillägg till internationella avtal, så har väl andra länder också det, bara att de ser annorlunda ut. Frankrike har sina avtal med gamla kolonier, och jag tror Storbritannien har det också, möjligen även Holland. Ryssland har förmodligen liknande med centralasiatiska republiker som ingick i Sovjet. Det som skiljer ut Sverige från de här länderna är väl främst att Sverige går mer på skyddsbehov medan andra länders invandring är kopplad till historiska relationer. Är Sverige unikt och extremt så till vida att man ger fler möjligheten att komma in än bara kvotflyktingar?
När anser ni att man är en riktig flykting? Var drar ni gränsen? Anser ni att man måste ha en nedskriven dödsdom på ett dokument för att få räknas som flyting? Att landets regeringstjänstemän ska lyfta på luren och bekräfta för svenska UD att de avser att mörda politiska fågar? Hur realistiskt är det egentligen?
Hur hade ni själva gjort om ni var i en utsatt situation? Hade ni väntat med att fly till Sverige tills en piketstyrka med militärer stormade in i ert hem och siktade på er med vapen? Är det inte snarare troligt att ni hade tänkt ett eller kanske flera steg före och stuckit medan ni fortfarande hade pengar och bankkonton som inte var frusna? Hade ni betalat en smugglare eller hade ni snällt gått till svenska ambassaden och hoppats på att polisen i ert hemland hade släppt iväg er med de visum ni hade? Hade ni ens varit så säkra på att få visum att ni hade tagit risken? Det finns länder som är väldigt restriktiva med utresevisum för sina medborgare, har ni förståelse för att folk som har politiska problem köper en flyktingsmugglare istället?
Ni klagar på att det inte är de riktiga flyktingarna som kommer hit, men vad är då för er en riktig flykting? Är det någon kostymnisse i FN-skrapan i New York som ska avgöra vilken flyktingpolitik Sverige ska föra eller ska Sveriges medborgare själva göra det? Har ni någon/några definitioner på vad som är en flykting? Om ni med riktig flykting menar en utmärglad etiopier i öknen som inte ens har mat och vatten, hur hade ni tänkt er att denne skulle kunna ta sig till Sverige? Är ni uppriktigt förvånade över att de som kommer hit är de som har pengar? Att de som saknar pengar oftast flyr inrikes eller till grannländerna istället?
Om ni tycker Sverige tar emot massor av låtsasflyktingar, vad tycker ni då om länder som Pakistan, Kenya och Sydafrika? Att deras regeringar är
folkförrädare de luxe eftersom de tar emot säkert 20 gånger så många flyktingar som Sverige gör? Och om ni nu tycker att det är riktiga flyktingar som ska komma hit, vad ska ni göra för att få hit dem? För enligt er så är det ju inte de som kommer hit. Så vad vill ni göra för att ändra detta?
http://www.youtube.com/watch?v=-uCKLgheGlw
Här är en film (klippet del ett av tre) som visar hur flyktingströmmarna från Palestina har skapat enorma flyktingläger i Libanon. Trångboddheten i Gaza har vi inte ens nämnt. Livsvillkoren är helt horribla i de här flyktinglägrena. Är det detta ni vill att Sverige ska bidra till istället för att hjälpa några (må vara att de har pengar) komma hit?
Visst kan vi alla önska att det ska bli fred i Mellanöstern men det är väl knappast en realistisk lösning på kort sikt?
Det finns absolut folk som kommer till Sverige för att utnyttja bidragen. Det förnekar jag inte - men varför göra det till en flyktingpolitisk fråga? Bidragssystsemen utnyttjas för att de
kan utnyttjas, även infödingar utnyttjar dem och det är väl snarare ett symptom på en kombination av en dysfunktionell arbetsmarknad och en viss dos lättja?
Det finns folk som kommer hit och beter sig som arslen och våldtar med mera - visst. Men ska alla andra som vill fly hit behöva lida för detta och bli hemskickade?
Det finns politiker som predikar mångfald och solidaritet i tryggheten av sina egna etnohomogena villaområden - absolut. Förtar det
vårt medborgaransvar för att våra ledare är hycklare? Måste debatten stå mellan dagens flyktingpolitik (full av dubbelmoral) eller en obefintlig sådan? Ska de som vill slippa öknens hetta och törst i flyktinglägrena behöva lida för att Mona Sahlin och Bengt Westerberg är två PK-hycklare som åker dyra privatflygplan och super på konferenser? På vilket sätt har en flyende ansvar för deras snedsteg? Dubbelmoral må ha relevans när partier ska slåss om väljare - men det är inget argument i själva sakfrågan.
Frågan är inte ställd till de som öppet erkänner att de vill bevara den vita rasen - ni är ärliga och jag tackar er för er öppenhjärtlighet.
Frågan är ställd till er som påstår att ni står upp för allas lika värde och det där tjafset. Om ni nu verkligen menar att ni ska vara humana och vill visa verklig solidaritet, hur anser ni att flyktingpolitiken ska skötas? Och vem enligt er är en riktig flykting? Vilken landsflykt är legitim enligt er? Vilken är det inte?
Invandrare som själva har flytt får gärna svara på tråden och berätta om hur det var när ni flydde