Orsaken till inflation

Inflation är väsentligen ett smörjmedel för dåligt skötta statliga ekonomier.
Staten trycker nya pengar och använder dessa för löner och transfereringar inom landet. Att betala med dessa nya pengar utomlands går mindre bra, trycker man upp pengar i snabbare takt än övriga länder så får man inte lika mycket som förut för dem. Kom ihåg när du semestrade på 70 talet, kronan var värd en hel del och övriga Europa var minst lika billigt som Thailand idag.

Sedan har vi devalverat och släppt valutan och låtit inflationen löpa. I princip så stjäl staten från de som investerat i valutan i fråga i form av bankmedel och obligationer. Vi betalar med lägre köpkraft för importerade varor som t ex olja samt dyrare semestrar. Priset på arbetskraft i en internationell jämförelse minskar, dvs staten rear ut arbetskraft.

Det som händer nu med t ex Grekland är att deras sätt att sköta ekonomin traditionellt bygger på en mer eller mindre galopperande inflation med tryckande av nya pengar. Nu när de gått över till euron så har de tappat detta verktyg. Ymnighetskruset med allt mer urvattnade drachmer är ur funktion.

Tankefelet blir tydligt om du tänker dig en låg summa som den totala penningmängden. Låt säga att det bara finns hundra kronor totalt i cirkulation. Det säger sig då självt att löneökningarna skulle avstanna (långt) innan en normal månadslön är hundra kronor per månad.

Inflationen motverkas av en konkurrerande marknad. Priserna pressas hela tiden så länge det finns en god konkurrens.

Ta elektronikmarknaden som exempel. Jag köpte en TV år 1996 som då kostade 2800 kr. Köper jag en TV i samma storlek, men med betydligt bättre kvalitet idag, så kan jag komma undan med ungefär samma pris.

Konkurrensen pressar alltså priserna på ett sätt så att priserna faktiskt helt kan stanna upp trots att kvaliteten ökar!. Just därför är det så extremt viktigt med god konkurrens, det är för att motverka inflationen på hela världsmarknaden. Konkurrensen är inflationens riktiga broms. Centralbankernas fifflande med räntor har inte alls samma effekt.

Just därför bör man motverka att företag köper upp konkurrenter, för det kommer ofelbart leda till prisökningar då det är konkurrenterna som faktiskt pressar ner priserna!

Jag lärde mig på samhällskunskapen i gymnasiet att inflation är ett naturfenomen. Folk vill ha högre löner och då blir det inflation!!!
Utmärkt exempel på varför gängse definition av inflation är så efterbliven. Kan vi inte en gång för alla komma överens om att inflation är en ökning av penningmängden och ingenting annat?

Jag föredrar ökning i BNP per capita som inflationsmått. Då får du även med förändringar i money velocity.

Menlöst dravel. Staten ska hålla sig borta och låta marknaden skapa välstånd i fred. Mycket talar för att det inte finns naturliga monopol.

Har du hört talas om stordriftsfördelar?

Det är tydligen otroligt svårt att skilja mellan flöde och mängd.

Antag att ett kilo potatis kostar en krona och att Riksbanken ger ut en krona. Om denna krona används varje dag för att köpa ett kilo potatis blir penningflödet 365 kronor per år och potatisflödet 365 kilo potatis per år. Använd den bara en gång per år bli penningflödet 1 krona per år och potatisflödet 1 kilo potatis per år. Att Riksbanken ger ut en krona säger alltså ingenting om hur stort penningflödet kommer att bli. Det bestäms helt av hur ofta kronan kommer att användas. Det går alltså inte att reglera penningflödet genom att reglera penningmängden.

Penningvärde är nyttighetsflöde dividerat med penningflöde.

I ovanstående exempel är nyttighetsenheten 1 kilo potatis och penningenheten 1 krona. Penningvärdet är antingen 365/365 = 1 kilo potatis per krona eller 1/1 = 1 kilo potatis per krona.

Om nyttighetsflödet är konstant måste även penningflödet vara konstant för att man inte skall få förändrat penningvärde. Stiger penningflödet sjunker penningvärdet (=inflation). Penningflödet är penningmängd gånger omloppshastigheten för pengarna. Penningflödet kan alltså öka om man ökar penningmängden genom att trycka nya pengar. Men det kan lika gärna öka genom att man omsätter pengarna oftare. Och tar man pengar ur cirkulation genom att lägga dem i spargrisen sjunker omloppshastigheten så att man får deflation om man inte ökar penningmängden.

Penningflöde = BNP.

Egentligen är BNP (bruttonationalprodukt) nyttighetsflödet. Men vi har ingen bra enhet för nyttigheter. När man fastställer konsumentprisindex använder man en nyttighetskorg som enhet för nyttigheter. Vi skulle alltså kunna ange BNP i korgar per år. Men det är svårt att räkna om alla transaktioner så att de passar i korgarna.

Om penningvärdet är konstant blir penningflödet ett mått på nyttighetsflödet. Och det är mycket enklare att mäta penningflödet. Vi brukar därför använda penningflödet som mått på BNP.

Problemet att penningvärdet varierar brukar vi hantera genom att angr BNP i fast eller löpande penningvärde. Om man använder fast penningvärde räknar man om penningflödet till motsvarande penningflöde för ett basår. Om man använder löpande penningvärde gör man ingen omräkning av penningflödet.

Jag syftade på BNP i löpande penningvärde, nominell BNP.

Nu är jag ingen ekonom, men jag skulle vilja förtydliga det som flera redan varit inne på.

Inflation är ökningen av penningmängden, justerat för BNP-tillväxten. När BNP ökar innebär det att varor och tjänster produceras effektivare, vilket medför en prispress - priserna går ned om penningmängden är konstant. Samma mängd pengar "jagar" ett ökat utbud av varor och tjänster, vilket får säljarna att sänka sina priser. Om penningmängden ökar i samma takt som BNP bör vi får stabila priser och om den ökar mer än BNP får vi inflation.

Resonemanget ovan förutsätter att omsättningshastigheten på pengar är konstant. Om penningmängden ökar mer än BNP, men folk stoppar det mesta av sina pengar i madrassen så får vi ändå deflation.

Finns o finns, det är en förstås en definitonsfråga, rent teoretiskt kan man alltid bryta upp monopol genom att gå in på marknaden. Problemet är väl att i många lägen är det inte ekonomiskt bärbart för aktörer som vill gå in, vilket gör att det blir ett de facto monopol.

Självklart är inflation alltid ett monetärt fenomen.