Skumt i Bröderna Lejonhjärta

Typ hela boken är en hallucination som Skorpan har under ett ögonblick medan han dör. I hallucinationer kamnvad som helst hända.

Det är något skumt i Bröderna Lejonhjärta. Verkar som om Astrid hade en tankelapsus.

I kap 1 så är Skorpan ledsen över att han snart ska dö och därmed inte får träffa Jonathan på många år. Jonathan förklarar då att många år på jorden motsvarar ett par dagar i Nangijala. Dvs att Skorpan bara kommer att få vänta några dagar på Jonathan och tills han dött i det nuvarande jordelivet.

Sedan vet ni alla vad som händer, Jonathan tar Skorpan på ryggen för att rädda undan honom från branden och dör själv. Därefter går det en tid, en tidsrymd som jag uppfattar som några månader, Skorpan dör i sin lungsjukdom, turberkulos?

Skorpan kommer till Nangijala och får träffa sin älskade bror. Det är här det märkliga kommer in. Jonathan verkar att ha acklimatiserat sig bra i Nangijala, gått med i motståndsrörelsen, lärt känna folket i Körsbärsdalen mm. Alltså det har förflutit en hel del tid i Nangijala, tid som om det som Jonathan sa skulle motsvara flera år på jorden. Men så är det inte, Skorpan har endast väntat en liten tid på jorden innan han dog. Motsägelsefullt, eller hur?

Var det kanske så att Jonathan inget visste om tidsbegreppen och ville trösta sin bror Skorpan? Eller hade A.L en tankelapsus?

Detta har gått och gnagt mig den senaste tiden. Något som har en åsikt i ämnet?

I vilket fall som helst så är Bröderna Lejonhjärta en fantastiskt fin historia om broderskärlek, kärlek till sin nästa, om mod och rädsla samt att det finns onda saker man måste stå upp emot. Annars är man bara en lite lort.....

Såvitt jag förstått så syftade Lindgren till att den vuxne läsaren skulle förstå att hela händelseförloppet bara är fantasier och drömmar hos den döende Skorpan, och att ljusglimten av Nangilima vid bokens slut i själva verket innebär hans verkliga död i kökssoffan på jorden. Jonatans berättelse är även i boken bara en vacker saga som han diktar ihop för att trösta sin bror - någon "kunskap" om platsen kunde han väl knappast ha haft ändå - och därför spelar tidsbegreppen inte så stor roll: bägge bröderna var väl rätt pragmatiska i sitt respektive diktande.