Svensk social kompetens - Vad är det?

Populärt och trendigt begrepp i Sverige bland akademikersvenskar osv. Överallt ställs det rkav på hög social kompetens. Men sen tänker man efter. Finns det ens socialt kompetenta svenskar? det mesta man ser är kontorsnissar som knappt ser folk i ögonen, eller knappt kan säga hej. Det enda de är socialt kompententa på är att prata om vädret och Idol/fotboll med varandra, med andra klarar de inte det. Svenskar är för det mesta inskränkta, blyga, stela osv. De kan enbart föra sig bland sin egen grupp, dvs akademikergruppen enbart och inte bland arbetarklasssvenskar.

Så vad är social kompetens bland svenska akademiker, när begreppet i sig ställer krav på god social anpassning bland alla typer av grupper?

Jag har då mött många kontorsnissar och svenskar i övrigt som har bra social kompetens - låt inte skenet och dina fördomar bedra!

En akademiker är inte nödvändigtvis en nörd med glasögon som gömmer sig under pennan dag ut och dag in även om ordet nu antyder det i folkmun...

Nej, en akademiker idag är en självupptagen idiot utan brillor, som beter sig som en självupptagen idiot med dåliga skämt. Ofta söta små tjejer och stekartyper som menar att de har någon form av social kompetens.

Det var värst.

Har du själv social kompetens kriptokia2? Om ja, varför? Om nej, varför inte?

För att svara på det måste jag ha en definition. Alla pratar om det, men ingen vet vad det betyder.

Begreppet återfinns överallt, kolla in en städannons och så ser du att de söker personer med god social kompetens. Personligen gillar jag inte begreppet, var och en som studerat organisationsteori på högre nivå är väl medveten om att det egentligen bara är en finare omskrivning av "passa in i gruppen". Det finns ingen magisk social kompetens, den skiljer sig åt beroende på vilken grupp vi pratar om.

Exempel på bristande socialkompentens från min arbetsplats.

Kommer precis samtidigt som en ung tjej till huset där företaget har sina lokaler, hon slinker in genom dörren före mig men håller inte upp dörren för mig!

I hissen går det upp för mig att det hennes första dag på jobbet.Mitt intryck: Hon kommer inte klara jobbet, hon borde inte vara där!

Superb beskrivning! Precis vad jag länge misstänkt. Fast den officiella brukar ju låta som; "att passa in i alla möjliga typer av miljöer och folk", vilket i praktiken torde vara en utopi. Men din beskrivning tycker jag är det bästa jag läst och torde vara den mest korrekta för svenska förhållanden. Tack!

"Social kompetens" är en myt.
Ett spökbegrepp som middle management behöver ta till för att motivera sina dåliga beslut. Eller med andra ord synonymt med: "jag tyckte han var trevlig".

Mitt råd är att bara se till att du fungerar, även i störande människors närvaro! När de varken hindrar dig från att göra ditt jobb, eller i sig själva blir ett konflikttema för dig, ja då är du socialt kompetent. Social kompetens är, om något, en fråga om "damage control".

Då kommer de arbetsgivare som är värda att arbeta för, att inse att de behöver dig.

Hur menar du då, sett till sammanhanget?

Professor Mats Alvesson vid Lunds universitet diskuterar bland annat dessa fenomen i sin bok "organisationskultur och ledning". Om vi utgår ifrån att vederbörande ska passa in alla situationer så uppstår olika frågor kring ärlighet. Vad är passa in? Hur ska det genomföras? Vart drar vi gränserna? Olika organisationer bygger upp sin egen kultur, vad som är ok, respektive inte okej behöver inte nödvändigt överensstämma med samhällets värderingar. Sen kan vi givetvis diskutera vad samhällets värderingar är för något.

Snacka om att kasta sten i glashus när man pratar om hur osociala alla andra är, särskilt en särskild grupp som man har svårt för...

Det hela handlar inte om att "alla akademiker" måste blir mer socialt kompetenta för att göra såna som dig nöjd, det handlar snarare om att du måste försöka lära känna dem för att förstå dem och på så vis kunna socialisera. Den där förmågan föds många av oss med, andra inte...