Anders Lindbäck- mördarprästen

Anders Lindbäck, född 22 december 1803 i Bretved i Brålanda, död 25 november 1865 [1] i Karlstad, var en svensk präst och seriemördare. Han avslöjades efter att anhöriga till ett av hans offer, Anders Lysén, i februari 1865 begärt gravöppning och obduktion av Anders Lyséns kvarlevor (utdrag från Wikipedia)

Uppväxt och utbildning
Lindbäck föddes som son till lantbrukaren Sven Andersson (1774-1822) och dennes hustru Lisa Olsdotter (död 1821). Han växte upp under mycket fattiga förhållanden och fick leva på matgåvor från sockenbor tills hans morbror, kyrkoherde Johan Nordahl i Nössemarks församling, år 1820 hjälpte honom med medel till studier. Lindbäck läste först i Vänersborg och från 1824 vid Skara läroverk. Han skrev in sig vid Uppsala universitet 2 februari 1829 och prästvigdes där 19 december 1831. Han fick omedelbart tjänst som sockenadjunkt i Skållerud och samtidigt skolmästare vid järnbrukets egen skola på Upperuds bruk där han stannade till 1861 då han sökte och fick tjänst som kyrkoherde i Silbodals församling. Under tiden i Skållerud inledde han en hård kamp mot alkoholmissbruket, en kamp som han även fortsatte i Silbodal. Hans uppväxt skapade sannolikt ett mindervärdeskomplex som han försökte bemästra genom att i sina befattningar skaffa sig allt större befogenheter.[2]

Giftermål och barn
I Skållerud inackorderades Lindbäck hos lantbrukaren och inspektorn Johan Ågren vars ogifta brorsdotter Johanna Ågren snabbt fattade tycke för Lindbäck. Han gifte sig emellertid med Fredrika Charlotta Bergman år 1834, men Johanna Ågren erbjöd, efter sin farbrors död, Lindbäck att köpa dennes gård synnerligen billigt mot att hon fick bli inackordering på gården under hela sitt liv. Gården var rik och inkomsterna från denna gav Lindbäck möjlighet att bland annat kosta på sina söner en bra utbildning och de blev båda officerare.

Tiden i Silbodal
1861 valdes Lindbäck till kyrkoherde i Silbodal. Då Lindbäck tillträdde sin kyrkoherdebefattning hade socknen att bära fattigunderstöd för 40 personer, en mycket tung börda för en fattig skogsbygd. Lindbäck ville minska dessa kostnader och genomdrev ett antal bestämmelser och förordningar i syfte att få mindre utgifter. Hans strävan ledde till att han år 1864 begick tre mord genom att blanda arsenik i nattvardsvinet. Han begick även mordförsök på fler personer som emellertid överlevde.

Rättegångar
Under den första rättegången, vilken hölls av häradsrätten i Långelanda tingshus, hävdade han att han begått morden av barmhärtighet. Lindbäck dömdes till döden och målet togs vidare till hovrätten som gav häradsrätten bakläxa för en undermålig undersökning och rättsprocess. Häradsrätten behandlade fallet igen, men straffet ändrades inte. Lindbäck begick emellertid självmord genom hängning i fängelset i Karlstad.

Offer
Mordförsök
Daniel Andersson i Huken
Daniel Danielsson
Nils Danielson i Årjäng
Per Olsson i Klevarne
Döda
19 oktober 1864: Änkan Karin Persdotter i Huken
30 november 1864: inhyseshjonet Nils Pettersson i Fårskog
15 december 1864: förre handlanden Anders Lysén i Silbodal (utdrag från Wikipedia)

Ett klassiskt mord, vad driver en herrens tjänare till att utföra sådana dåd?

Tack för detta om den ökände Anders Lindbäck megaman74.

Lindbäck och han (o)gärningar finns beskrivet i ett antal böcker och artiklar. Bl.a. skrev författaren Per-Olof Eksström (1926-1981) en verkligt detaljerad bok: Arsenik och nattvardsvin, 1971. Detta var hans första bok på Zindermans förlag.

Boken är tjock som en tegelsten och som sagt mycket detaljrik och intressant skriven.

Varför Ekström skrev denna bok kan ha berott på att både han och Lindbäck kom från trakterna av just Brålanda.

Om detta står det även i en bok som heter Brott och trakt STF 2007.
Mordängel i prästkappa.

Intressant att Professorn tog upp Anders Lindbäck i kvällens Veckans brott.

Vad som känt är är att Lindbäck är den förste svenske seriemördaren som man känner till. Även om ordet "seriemördare" inte började att användas förrän i början av 1990-talet i Sverige.

Utöver de mord han erkände så var han också misstänkt för ytterligare mord. Det går heller inte att utesluta att Lindbäck hade begått ytterligare ett antal mord av "barmhärtighet".

Ytterligare en svensk seriemördare som verkade nästan samtidigt som prästen fast idag helt okänd:

(FB) En svensk seriemördare: Olof Olson Hjelm, Härnösand, 1881-1887.

Yngve Lyttkens första bok om brott i Sverige handlade om Anders Lindbäck; "Giftmorden i Silbodal" (utkom 1946).

Ja det har du rätt i. Glömde precis bort denna bok. Har läst boken för länge sedan. Yngve Lyttkens övriga produktion har jag, men tyvärr i den första av hans böcker ang. gamla brott i Sverige.

http://www.ingesundsbladet.ingesund.se/node/130

Är det någon som har en aning om vart han är begravd? Verkar vara väldigt hysch hysch om det?

Jag har läst om detta någonstans men minns inte var. Kommer tyvärr inte ihåg var gravsättningen kom att ske.

Ev. kan det ha varit i Ekströms biografi om Silbodalsprästen?

"Självspillingar" brukade vad jag vet inte gravsättas på den tiden. Han ska ha begravts i ovigd jord i närheten av Karlstad fängelse där han hängde sig. Minns dock inte var jag läst detta.

Citat:

"Fram till 1908 kunde en så kallad “självmördare” inte få en i kyrkan benämnd hederlig begravning.

Att begå suicid, eller självmord, var ett brott som inte kunde bestraffas på annat sätt än att de inte fick begravas i vigd jord."