Djuret människan

Vad kværulerer du om? Jeg har ikke sagt at mennesker ikke faldt under begrebet om dyr, og jeg har ikke sagt at en eller anden religiøs subkulturs menneskebegreb er brugbart. Men at diskutere om noget er noget andet er jo latterligt hvis ikke begreberne gøres klare. En pandekage er både mad, stegt mad, nice og en pandekage, men hvis nu en Swahili har ett begreb om "pandekage" som kunne oversættes til "kängor", skulle det då vara meningsfuldt at diskutere hvem der har ret i om pandekager er mad eller ej? Det var en simpel pædagogisk pointe, for mange af de her tråde kunne altså undgås, hvis folk gjorde sig nogle grundlæggende overvejelser. At mennesker er dyr, det er ikke en filosofisk indsigt. Derimod kunne man af indsigten drage nogle filosofiske konsekvenser, f.eks. inden for etikken.

Mvh.

Svenska?

Jag pratar om det rent biologiska. Vi har ett medvetande och vi är medvetna om det.
Getingen flyger in i fönstret för getingens hjärna registrerar inte att det är ett fönster.
Ditt medvetande kan se att fönstret är öppet men kan ditt ego registrera det? kolla tex på munkarna, kan vi inse att rädsla bara är uppfattningar och kan vi förstå det eller är våra hjärnor blockerade av våra rädslor för att bli lämnade.
Tänk på att förankringar är extremt starka och att rädsla kan få oss att bli blinda till slut pga våra djuriska överlevnads instinkter. Vi har respekt för polisen tror vi men respekt handlar om något helt annat. Våra instinkter säger åt oss att dom har vapen och möjligheten att låsa in oss i fysiska burar.

Åter till dom psykiska burarna, inser vi att våra rädslor för att bli fattiga bara är uppfattningar enbart för att vi kan prata om det eller måste vi leva utanför samhället för att våra hjärnor ska greppa det?
Munkarna som lever utan ekonomi inser att rädslor och ångest bara är uppfattningar och inte sanningar. Försök tänka dig en instruktions bok om människans hjärna och hur du kan manipulera den.
En hund kan du t.ex. skrämma för stunden men inte hota med att den får stryk eller mindre mat nästa dag pga den inte kan tänka abstrakt. Är inte då banksystemet det ultimata sättet att tämja djuret människan på med tanke på våra rädslor för att bli lämnade av flocken? Har vi eller munken fri vilja eller är vi båda fångade/fria?

To see is one thing, to know is another.

Det är viktigt att särskilja på att se en tanke eller idé och på att förstå en sådan. Jag kan ha hört eller läst om en teori, men behöver därför inte förstå den. Ett barn som har lärt sig prata kan då från första stund samtidigt lära sig vokalisera ordet ATOM. Den djupare, språkliga och lingvistiska innebörden av ordet kommer dock mycket senare.
När man har sett eller hört en idé, hypotes, tanke, föreställning, uppfattning eller annat från exempelvis en medmänniska så kan man påbörja processen att bygga förståelse om det observerade.
Ett annat exempel på detta är hypotesen om att människan bara är ett djur, en livsform med ett medvetande.

Jag fattar fullt ut, men du verkar ha riktigt många tankar som blandar i hop sig i ett virvar. Kan du inte försöka att renodla frågeställningarna?

Jag kan se denna tes: Människan är ett djur.

Och frågan: Hur tämjer man människan?

Eller den mer generella frågeställningen: Vad är förutsättningarna för att ett djur låter sig tämjas?

Men jag vill ställa en fråga till de som läser tråden, och som tycker den är spännande: Är det att vara ett djur en nödvändig förutsättning för att vara en människa?

Jag menar, människa kan båda syfta på homo sapiens, som rent biologisk varelse, och så på den mera juridiska termen. Jag tror att gränserna flyter ihop, för det finns ingen anledning att skilja skarpt. Men sätt nu att vi utvecklade artificiell intelligens, som var kvalitativt identisk med "mänsklig" intelligens. Och sätt vidare att man som människa kunde uppnå en kontinuitet mellan ett organiskt, naturligt uppnått medvetande och psykologi, och så ett syntetiskt samma. Alltså, att en människa kunde "fortleva" utan en kropp, men som "ande" (om man vill). Nu är den relevanta skillnad mellan vad som är en människa och vad som inte är, inte längre en fråga om biologi eller ursprung (med mindre man håller fast vid den helt biologiska kategoriseringen). Och då blir frågeställningen: Vad skiljer människan - eller för att vara mer präcis: Personen - från djuren (som per def., om djur ses som en term som distingverar mellan människor och djur - vi kunde också kalla dem lågare djurarter) faller under vårt herredöma? Det är ju så klart vårt sätt att se världen och oss själva. Och här är det vårt särskilda sätt det tar sig ut, som spelar en roll.

Det som är relevant för att vara ett djur, är inte (nödvändigvis) relevant för att vara en person. Och omvänd: Det som är relevant för att vara en person, är inte nödvändivis relevant för att vara ett djur. Och det som är relevant för att vara människa (i en vardaglig mening) är att man är en person.

Jag vet att begreppen är lite suddiga, men roligt att tänka över.

(NB.: Jag antog bara möjligheten av stark AI för exempels skuld. Är inte så insatt i frågan).

Frågan om människan kan bli tämjd tycker jag svaras med den där Slavery filmen som länkades och med alla andra som yttrar tanken att de vill hoppa av ekorr-hjulet. För tanken är väl att det ska gå att tämja alla, och att det är det samhällsstrukturen gör?

Jag tror, att tackvare att människan har ett förnuft, ett medvetande som kan formulera egna abstrakta tankar och ideer, så är människan åtminstone inte dömt till att vara tämjt likt mjölkkossan eller hunden. Dessa två är visserligen genetiskt framavlade till specifika ändåmål, för människan. Men även ett vilt lejon eller till och med den dödsföraktade flodhästen på afrikas savanner, blir tamt om det växer upp med en mänsklig förälder.

Djuret är bara instinkter och kan lätt bli lurat. Människan med det i djurlivet unika förnuftet har alltid förmågan att formulera en frihetstanke, en egen tanke.

everything is your mind, everything is your imagination.
There is nothing thats is not an imagination. therefore imagination is wery powerful.
imagination is only reality that we have. within the imagination there is a fantasy and reality.

Kloka ord från Buddhist läraren Dzongsar Jamyang Khyentse Rinpoche

http://www.siddharthasintent.org/teacher/

Att tämja är klassisk betingning. Det kan man utföra på människor. Människans djupa tänkande är dock fortfarande inom de ramar som vårt inre "jaget" tillåter utan att tänkandet strider mot "detet" (Freud). Går tänkandet för långt kommer jaget med några fina psykologiska försvar som manipulerar oss.