Hej, jag är en 36 årig kille som under 2 års tid ätit Fluoxetin mot depression och social fobi.
Är nu helt impotent efter att ha slutat med medicinen, all känsel borta,
den sexuella identiteten helt väck. Inga som helst sexuella känslor när jag tittar på porr,
bara totalt avtrubbad.
Medicinen fungerade till en början bra, höll depressionen i shack.
Läkaren sa till mig att jag skulle ha svårare att ejakulera, men att detta skulle upphöra när jag slutade medicinera.
Efter ett år började varningsklockorna ringa. Kåtheten försvann, jag fick allt svårare att ejakulera och jag kände bokstavligt talat hur Fluoxetinet långsamt åt upp min personlighet och sexualitet.
Borde ha slutat ta skiten direkt, men av någon anledning fortsatte jag.
En dag i slutet av september var det plötsligt för sent, min sexuella identitet var helt borta,
förmågan att få stånd likaså.
Är nu ca 3 månader sen jag slutade, men allt är helt dött. Ingen känsel i ollonet, får aldrig stånd,
blir inte kåt, hjärnan reagerar inte över att se porr.
Kan lyckas runka upp ett halvstånd och ejakulera, men det är som att musklerna inte skuter ut satsen, det blir ett litet ynkligt sprut med kraftigt reducerad känsel och njutning.
Hjärnskadad för livet.
Är fruktansvärt bitter och hatisk mot psykiatrin som sa att Fluoxetin var ofarligt.
Läser nu att var 10e person får bestående men efter avslutad medicinering.
Undrar om det finns andra på forumet som har samma erfarenheter?
Är nu helt impotent efter att ha slutat med medicinen, all känsel borta,
den sexuella identiteten helt väck. Inga som helst sexuella känslor när jag tittar på porr,
bara totalt avtrubbad.
Medicinen fungerade till en början bra, höll depressionen i shack.
Läkaren sa till mig att jag skulle ha svårare att ejakulera, men att detta skulle upphöra när jag slutade medicinera.
Efter ett år började varningsklockorna ringa. Kåtheten försvann, jag fick allt svårare att ejakulera och jag kände bokstavligt talat hur Fluoxetinet långsamt åt upp min personlighet och sexualitet.
Borde ha slutat ta skiten direkt, men av någon anledning fortsatte jag.
En dag i slutet av september var det plötsligt för sent, min sexuella identitet var helt borta,
förmågan att få stånd likaså.
Är nu ca 3 månader sen jag slutade, men allt är helt dött. Ingen känsel i ollonet, får aldrig stånd,
blir inte kåt, hjärnan reagerar inte över att se porr.
Kan lyckas runka upp ett halvstånd och ejakulera, men det är som att musklerna inte skuter ut satsen, det blir ett litet ynkligt sprut med kraftigt reducerad känsel och njutning.
Hjärnskadad för livet.
Är fruktansvärt bitter och hatisk mot psykiatrin som sa att Fluoxetin var ofarligt.
Läser nu att var 10e person får bestående men efter avslutad medicinering.
Undrar om det finns andra på forumet som har samma erfarenheter?