Asian Cup 2011

Ni kan nog alla hålla med om ett enormt missnöje över hur Eurosport agerade under denna turnering! Länken här läste jag igenom och jag kan inte annat än att hålla med.

Det är faktiskt en riktig ass rape av Eurosport att köpa rättigheter till en Turnering, för att sedan kasta den rakt åt sidan, och istället köra sammandrag, från t.ex. Copa Américas U-20 turnering i Peru! Satsar man på en turnering, och via reklam lovar oss direktsända matcher för att sedan välja att låta alla matcher bli försenade, ja det är inget annat är lurendrejeri, i min mening! Jag citerar Sverker Olofsson: Är det såhär konsumenterna skall ha det?!

Turneringen då...
Jag kan bara skriva utöver mina egna reflektioner, blandat med hur jag tolkat hela turneringens prägel rent spelmässigt. Jag skulle nog vilja jämföra denna turnering lite med U-21 VM i Ishockey. Det är en turnering med många anonyma spelare, många anonyma lag, vilket också ger effekten av att spelarna vill visa upp sig, och verkligen har något att bevisa, blandat med några få spelare som redan spelar i Europas toppligor (Honda, Park, Cahill för att nämna några). Det brukar oftast ge effekten av att spelarna känner att dem verkligen måste bevisa något, och därav mycket mer anfallsrik och mer vågad Fotboll. Och det tycker iaf jag att turnering bjöd på, åtminstone merparten av turneringen.

Däremot var Gruppspelet inte den där lysande Fotbollen. Många av de tidiga matcherna visade ett ganska relativt passivt spel, där man var rädd för att göra misstag. Det var faktiskt bara Australiens premiär som jag tycker bjöd på mestadels anfallsrik fotboll, och mindre skräck för att göra misstag. Uppenbarligen berodde det på att Australien fick enklast möjliga motstånd, Indien.

Däremot så gick ju turneringen vidare, och tillsammans med tiden så utvecklades denna turnering till en mycket sevärd turnering som åtminstone jag tyckte att det var värt att spendera en eftermiddag för att kunna se. och visst var det dramatik i denna turnering!

Turneringens stora skräll var, helt utan tvekan, Jordanien! Ett så pass anonymt lag skulle aldrig kunna ha en chans i en grupp som Grupp B. Japan, ja dom blev ju så småningom mästare så mer behöver vi väll inte nämna? Saudiarabien, ett lag som bara genom ren otur missade sin chans att ta sig till sitt femte VM förra året, efter att ha förlorat mot Nordkorea, trots ett massivt tryck från både spelare och publik på King Fadh Stadion i Rijad. Sen så var det också, icke att förglömma, Syrien, som faktiskt med åren blivigt bättre och bättre och nu etablerat sig ganska stadigt som en ganska välskött Fotbollsnation, och med en Liga där Al-Ittihad lyckades ta hem Asiens näst största Kontinentala Fotbollsturnering, AFC Cup. Så Syrien var defenitivt inget dåligt landslag.

Jordanien själva hade före denna turnering dock skrällt innan. I Kina 2004 lyckades man ta sig till Kvartsfinal där man förlorade på Straffar mot Japan. Detta för att turneringen 3 år senare inte ens lyckas kvala in. Men mot många odds, i synnerhet med tanke på hur gruppen såg ut, så lyckades ändå Jordanien väldigt bra. Man spelade oavgjort mot Japan, och vann både mötet mot Saudierna och grannlandet Syrien,och lyckades därmed ta sig till en välförtjänt plats bland de 8 bästa i Turneringen.

I samma grupp, Grupp B, fann man den stora negativa överraskningen. Som sagt så förlorade Saudiarabien mot Jordanien, och dessutom mot Japan (Också i den sisstnämnda matchen med otroligt höga siffror, 0-5!), men lyckades dessutom torska mot Syrien. Detta ledde till att Saudiarabien blev Gruppens slagpåse. En enorm skräll, och väldigt surt för Saudierna, som en gång i tiden lyckades få fram en spelare som gjorde ett av VM historiens snyggaste mål.

Vilken grupp var då den svåraste av alla? Ja, det kan man ju fråga sig då två gruppen hade väldigt namnkunniga lag. Grupp C, med Australien, Sydkorea (De två namnkunniga), Indien (Challenge Cup vinnarna) och Bahrain (Som X2 lyckats på snudden missa VM efter förlust mot Trinidad och Tobago till 2006 och förlust mot Nya Zeeland till 2010). Den gruppen skulle jag säga var den svåraste gruppen på förhand. Visst, Indien var väll det laget som drog ner den statusen något eftersom att Indien fortfarande är en nation som hellre satsar sina resurser på Cricket än Fotboll. Den gruppen var däremot ganska förutsägbar på förhand. Alltså trodde nog de allra flesta inte på några stora skrällar från varesig Indien eller Bahrain, och så blev det mycket riktigt. Australien vann gruppen på målskillnad före Sydkorea.

Den andra gruppen som av många ansågs som den svåraste gruppen, bland annat av TS till denna tråd, var Grupp D. Den gruppen innehöll två storlag, även internationellt sätt (Med viss särbehandling då dem är från Asien), Irak (Regerande mästarna) och Iran. De två andra lagen var Nordkorea, som gjort sensation genom att lyckats kvalificera sig för VM i Sydafrika i somras. Hur det gick för dem? Ja, låt oss bara säga att det knappast kan axla VM 66 för Nordkoreanernas del. Det sissta av lagen var Förenade Arabemiraten, som för 7:e gången lyckats kvala in till Turneringen, och för tredje gången i följd kom till detta härliga mästerskap. Denna grupp slutade dock inte med en skräll, utan det var Iran och Irak som mycket riktigt tog sig vidare till Kvartsfinalen.

Den enklaste, iaf på förhand, av alla dessa grupper var Grupp A, med värnnationen Qatar (Som bara månaden innan fick lysa upp av glädje då dem skulle få arrangera Världens största Idrottsevenemang 2022). Det var nog för många ganska uppenbart att Qatar, under all sin glädje, skulle lyckas i denna turneringens första omgång att ta sig vidare från Gruppspelet. Vidare hade man i den gruppen Kina, Uzbekistan och Kuwait. Alla lag förutom Qatar hade haft historiska, och nutida framgångar i turneringen. Kuwait vann Turneringen 1980, och kvalade in till Fotbolls VM 1982, vilket är deras största bedrift i historien. Kina har spelat VM dom också, men lyckades den gången inte göra ett enda mål, men spelade hyfsat mot Brasilien vill jag minnas, trots 0-4 förlusten. Dessutom har Kina spelat Final i detta mästerskap två gången, men aldrig vunnit. 84 i Singapore förlorade laget mot Saudiarabien, och på hemmaplan lyckades dem ta sig till final för att förlora mot ärkerivalerna (Politiskt), Japan. Uzbekistan har däremot aldrig varit i ett VM slutspel. Man har aldrig lyckats ta det där stora steget från att vara en bra nation i Asien, till att vara en hyfsad nation i Internationellt. Men deras klubblag och deras liga har däremot haft sina ljusa tider, och fick världens ögon riktade mot sig då dem värvade Robinho till Bonyodkor. Och det var Uzbekistan och Qatar som tog sig vidare till kvartsfinalerna. Mina egna tankar var att det var varken skrällar, eller sensationer, att just de två lagen skulle lyckas ta sig dit.

Slutspelet kan jag inte ge ut egna reflektioner om. Det berodde på att jag inte var hemma, och därmed kunde jag inte kolla på matcherna då min bror som jag besökte inte har Eurosport. Men däremot kan jag ju se en hel del intressanta möten som spelades. Åtminstone så var just matchen mellan Irak och Australien intressant eftersom att de lagen också möttes i Sydostasien 4 år tidigare. Den gången vann Irak. Men så blev det dock inte denna gång. Trots att det inte var en speciellt övertygande seger, så vann ändå Australien med 1-0. Och genom en seger i semifinalen, med hela 6-0 mot Uzbekistan, ja då hade Australien lyckats med något historiskt: ta sig till en final i en ganska stor turnering (Iaf i förhållande till de tidigare turneringarna de spelat, OFC Cup Of Nations).

En annan intressant match var den mellan Sydkorea och Japan, de som rent sportsligt, och tillviss del också politiskt, alltid varit ganska stora rivaler. Främst med tanke på att Sydkorea är Asiens lag i VM, och Japan är Asiens lag i just Asian Cup (Vid det tillfällen var det en titel dem delade med Iran och Saudiarabien som också dom vunnit 3 mästerskap). Den matchen blev, tycker jag, den mest sevärda under hela turneringen. Jag höll inte med Eurosports kommentatorer i speciellt mycket, men vid ett tillfälla hade dem faktiskt rätt: Att det laget som vann den matchen var moraliska segrare i Turneringen. Det blev ju straffar och Japan vann, som vi alla vet. Dem var därmed klara för sin fjärde final. Pressen måste varit stor, med tanke på att Japan vunnit sina 3 övriga finaler, första på hemmaplan 1992.

Mer kan jag tyvärr inte skriva, ska kila in och kolla på resten av matchen nu, trots att det är en repris

Tycker du summerar det hela bra.

Japans mål i finalen var en exakt kopia av Zidans mål mot leverkusen i CL finalen fyfannnnn

Vad är det för speciellt med den straffen då? såg ut precis som vilken straff som helst

Men kolla på videon så ser du att det är en speciell stil han kör med. Inte den mot Man U , den andra.

mexes5
Kändes mestadels som en ganska iskall och säker straff. Men som jag ser det är fasta situationer Japans specialitet.

Nu när jag sett finalen på Eurosport (Några timmar försenad iof ) så kan jag direkt konstatera att jag skulle vilja se att både Japan och Australien tar sig vidare till Åttondelen inför nästa VM, för kapaciteten har dem verkligen!

Visst, det var ingen toppmatch, såsom den matchen mellan Japan och Sydkorea var. Men matchen var helt klar sevärd, likt många andra av denna otroligt skojiga turnerings matcher. Jag skulle helst vilja säga att min subjektiva åsikt är att Finaler sällan brukar bli de där extrema höjdarmatcherna man drömmer om, utan det brukar mestadels bara vara mycket antiklimax. Men en sak skiljer ut sig, och det är att ju längre matchen går, ju fler målchanser och framförallt mål blir det. Men vem är det som säger att en målfattig match måste vara tråkig? Efter att ha sett denna match kan jag knappast säga att jag är missnöjd över den spänning som tycktes råda över hela Qatar under de där 120 (!) minuterna.

Japan var verkligen värda mästare, även fast mina kulor från början låg på Australien. Jag kan knappast säga att jag tycker att Australien bjöd på en dålig turnering, och det märks absolut att Australien är påväg att bli en fotbollsnation att räkna med. Men som sagt, kul att nu också Asien fått en "Mesta Mästare" i form av Japan.

Just fotbollen i Japan är faktiskt väldigt intressant. Deras historia är knappast dåligt prestigtfyllt, med många anrika matcher och många skrällsegrar dem gjort genom åren (Bland annat var deras första Olympiska match någonsin, i Berlin 1936, en skrällseger mot Sverige). Deras bästa resultat måste ändå vara en fjärdeplats i OS i Mexico City 1964, eller är det så att Japans största seger är just dessa 4 Asiatiska Guld? Jag skulle nog självvälja de sisstnämnda, eftersom att det trots allt är mycket hårdare motstånd i en proffesionell turnering än i en amatör turnering som OS i Fotboll faktiskt var 1968.

Japanska fotbollen har under den sentida historien sett en enormt prestigefylld utveckling. Från att ha varit en relativt dålig nation, med en amatörliga på låg nivå, så valde Japanska Fotbollsförbundet tillsammans med många av Japanska storföretagen att bilda en professionell liga, som genom den enorma ekonomin alla sponsoravtal skulle bidra till också skulle kunna värva storspelare från hela världen. Och visst blev det så! Två Svenskar har t.ex. spelat i Japanska J-League. Noterbart är också att vid bildandet av J-league 1992 så höll Japan i Asian Cup för första gången, och vann hela turneringen! Och segern blev ett startskott för en, starkt uttryckt, Japansk storhetstid i Fotbollen. Enbart ett mål på övertid för Irak, i just Doha, ledde till att Japan missade VM 1994 i USA. Men till Frankrike lyckades dom kvalificera sig och skulle, faktiskt likt Sverige, spela sin första VM match mot just Argentina. Där förlorade Japan med 0-1 efter en ganska tapper insats. Det blev ingen seger i det mästerskapet, men på hemmaplan 4 år senare skulle isen brytas! Japan spelade oavgjort mot Belgien och lyckades vinna mot både Ryssland och Tunisien, och kvalificerade sig för första gången i Historien till en Åttondelsfinal i VM. Då förlorade man mot lilla ankungen Turkiet, men bara med 0-1.

I Tyskland 4 år senare blev det knappast roligt för Japanerna. Man började först och främst i samma grupp som Brasilien, men förlorade även inledningen mot Australien, och spelade sedan oavgjort mot Kroatien. Men mot Brasilien skulle Japanerna inte lyckas chocka Brassarna som dem gjort året innan i Confederations Cup. Matchen då slutade 1-4 till Brasilien!

Men nu i somras kunde vi se ett ungt och mycket hungrit Japan som tog sig till Afrikas sydspets. Det var en väldigt svår grupp dem spelade i, med det som senare skulle bli Silvermedaljörerna, Hollan, Danmark (Som före VM aldrig missat att gå vidare från ett gruppspel dom kvalificerat sig till), och då var det Kamerun med storstjärnan och lyckfågeln Eto'o. Men trots det stora motsåndet lyckades Japanerna vinna mot Kamerun, vilket blev Japans första VM seger utanför sitt hemland, och sin hemkontinent. Holländarna var dock väldigt svåra för det annars så charmerande Japan, och dom förlorade med 0-1. Men i sissta matchen mot Danskasen gjorde Endu ett av de snyggare Frisparksmålen i turneringen, som matchens första mål av 4, 3 från Japan och 1 från Danmark, och Japan var vidare i turneringen. Kvartsfinalen blev ju dock lite trist inte Japans match, då man förlorade på straffar mot Paraguay. Men Japan var ett hungrit och ungt lag, och deras framtidshopp för kommande turneringar var självfallet possitiva.

Och så nu går dom och vinner denna turnering, som jag också påstod innan, med lag som började närma sig Fotbollsvärldens finrum med sina landslag. Jag kan med ärlighet slå hål i myterna om Fjärranöstern: Det är inte Kina som kommer att bli en stornation i fotboll i Framtiden, det är Japan. Bara kolla på vilket enormt arbete Japanerna lyckats åstakomma på mindre än bara 20 år! Från att ha varit en Amatörnation som var enormt anonym, även i Asien, så har dem nu lyckats etablera sig stadigt i Fotbollsvärlden. Om Japans utveckling varit som den varit nu de senaste 20 åren, tänk er då nu idag och 20 år?

Grattis Japan! Det är framtidens lag vi såg idag!

Att den inhemska ligan bara 19 år gammal säger ju en del. Fantastiskt.

synd att karimi inte var med!

Ali Karimi har skrivit på för Schalke 04 nu.