Tidsresor/teleportation:

timeline var rätt bra.. men om vi tar ett slag o funderar över historia..
om alting är förutbestämt så är det skitsamma om vi får veta våran framtid
då den ändå är planerad precis efter ad du vet.. med andra ord var det
planerat att du skulle få veta din framtid o därmed är du faktiskt precis
lika ovetandes om din framtid som innan..
om saker o ting INTE är förutbestämt så kan du inte få veta framtiden då
den inte finns förrän sekunden du upplever den, då den är en relativt
oanvändbar framtid..

begreppet timetravel kan bara existera om det finns ett tid o ett rum..
men det enda rummet som kan fysiskt bevisas är nutidens rum vilket är
samma rum som dåtiden, men bara olika avdelningar..
rummet måste då ses som evigt expanderande (därav har vi ett stoort universum)
och då måste tiden vara något som ständigt finns inom rummets väggar,
med andra ord kan vi heller inte resa mellan rum. då måste vi mer börja
tänka på ett sätt att inte färdas genom tiden eller rummet,
utan jämnsmed tidens axel (som knappast är speciellt rak, men det är
min teori) och mellan avdelningarna (/år datum) i rummet.

En fråga som uppstår är om rummet har några fysiska hinder av något
slag då, om dessa finns, borde hindra rummet att expandera i oändlighet
och därmed når rummet ett maxvärde och sedan.. implosion?
Låter logiskt eftersom det antagligen började på det viset.
En annan teori är ju dessa svarta hål som troligen finns i ett jämnt antal runtom i mörkret.
Dessa svävar runt och minimerar rummets storlek men eftersom de inte
heller är fysiskt bundna så dyker de förr eller senare på ett annat svart
hål då det kan inträffa ett par saker:
Hålen är av samma storlek och håller samma fart; deras gravitationsfält
tar ut varandra och de roterar runt varandra.
Det ena hålet är större och därmed tar det mindre hålet med sig,
vilket gör att antalet svarta hål inte är konstant jämnt.
De två hålen dras in i varandra och imploderar/exploderar och därmed
släpper lös otroliga mängder materia.
Det senare kan vara ett "tillverkningssätt" för asteroider/meteroiter etc.
då dessa knappast blir ivägskjutna av en högre utvecklad ras i universum,
och då deras anledning att skjuta iväg stenblock skulle vara..?

På nåt vis måste ju de första meteroiterna skapats precis som resten
av skräpet som flyter omkring.

Teleportation:
Anta att man kan teleportera död materia genom att kombinera ett par
av de simplaste sakerna i ens hem: En micro, en fax och en mobil.

Dessa tre rekonstreueras följande:
Micron: Microns egenskaper att med hjälp av strålning få effekt på absolut
minsta nivå (vattenmolekyler) byggs om så att denna ger effekt på cellerna
i objektet som ska teleporteras, som död materia måste dock påvisas att
det även gäller levande materia beroende på graden av cellförändringar..
en människa har för hög fart på cellförändring för att hinnas brytas ner
och byggas ihop utan att en förändring ska ske o då blir allt fel eftersom
det som skickats inte är samma som mottas. däremot har möjligen vissa växter chanser att klara sig.

Faxen: faxens möjligheter att läsa av information och sända den byggs
ihop med infraröda sensorer på microns insida för at läsa av cellstruktur.

Mobil: packa ihop all information i ett SMS o skicka till någon som har
mobilen kopplad till sin micro *asg*. .haha.. =)..

Detta har jag under min lediga tid funderat ut. .detär mina teorier o
skiter rätt gott i om det funkar eller inte.. =)

Alla kommentarer tas gärna emot! guldstjärna för dem som orkat läsa allt =p

fan ingen som orkar läsa eller? =)

Det här borde ligga mer under ämnet filosofi, men jag tror inte på en timeline där tiden går i en slags ledstång som man skulle kunna göra nedslag i utifall att man skulle kunna resa i tiden.

För det första är tiden något vi har uppfunnit, vi anger den tid det tar för planeten att färdas kring solen och i förhållande till nedbrytningen av våra kroppar kommer vi fram till något slags medellivslängd och "hur lång tid vi har på oss".

Jag tror inte det finns någon "tid", jag tror det finns avstånd och förflyttning och naturligtvis på materians nedbrytning, så, beroende på hur jag förflyttar mig nu kommer jag att befinna mig om 15 minuter på en speciell plats, denna plats kan jag genom viss planering ha en viss aning om vad den befinner sig, efter det fortsätter det så om och om igen tills jag om 3 år kommer befinna mig någon annanstans.
Därför tror jag inte på ett förutbetämmt öde, med de förutsättningar vi får skapar vi våra egna liv, vilket är såklart orättvist, ett barn som föds i ett u-land har naturligtvis större uppförsbacke än vi här till att få en dräglig tillvaro (Såklart finns det oförutsedda händelser som vi inte har någon möjlighet att påverka, men dessa är slump och inte öde).

Lite flummig utläggning men sammanfattat menar jag att vi rör oss i ett ständigt nu, samma nu som våra förfäder rörde sig i, och när vi är borta så är vi borta liksom de är borta och det finns ingen möjlighet att uppfinna en tidsmaskin och resa tillbaka i tiden för det finns ingen tid att resa tillbaka till.

/E