Hej TS, jag har varit rökfri 3 mån nu efter sisådär 11-12 års dagligt rök.
Känner igen väldigt mycket vad du skriver, i princip allt. Också de där att man ej kommer ihåg hur man var som person innan, dock är det nog mycket hjärnspöken och lite ångest vad man hållit på med. Alla glömmer hur man egentligen var som person för länge sen och tiden förändrar alla, (mer elller mindre iallfall).
Men det är bara att hålla ut ett tag så mår du bättre och hjärnan slutar gå i dom varv det snurrar nu.
Det går ganska fort så har man glömt hur det är att röka, och saker går tillbaka hur det var innan. Egentligen enda skillnaden för mig är den extra tid som tillkommer nu när hjärnan inte tänker/kör på cb mera. Man börjar uppskatta softness igen och man kräver inte den extra kryddan som ett rus ger.
Tror dock inte jag aldrig kommer röka igen, skulle jag bli bjuden på ett bloss skulle jag nog inte tacka nej, men nu är det inget jag behöver för att må bättre. Är inte rädd för det heller för det är ingen tung drog även om den kidnappar hjärnan vi kontinuerligt bruk.
Om du har hållit upp 2 veckor har du nog gjort bort det värsta. Du klarar det själv, det vet jag.
Tänk så här:
"Det är dom svaga personligheterna som inte kan övervinna ett litet fjuttigt cb beroende. Är jag svag -Nej."
Eller,
"såsom jag har njutit av att vara hög så mycket förtjänar jag egentligen detta skitmående ett tag, haha". dvsha en komisk synvinkel på det hela.
"Livet är långt, behöver inte röka idag/denna vecka/månad, kan jag göra senare om jag känner för det"
"ska bli intressant och se har jag mår, vad som händer, vad jag tar mig för, om min hjärna slutar tänka på att bli stenad"
etc etc..
Eller se detta avslut som ett experiment och försök observera ditt mående utifrån, i liksom ett studiesyfte på hur din kropp/psyke reagerar med denna "plågsamma" separation.
MVH