2012-02-22, 20:22
#13
Kom p att nr jag gick i ettan p gymnasiet s skulle jag skriva ett PM eller rapport om just Frankenstein och Mary Shelley. Vet ej om det r den bsta kvalitn eller om det r en bra beskrivning om Frankenstein, Mary Shelley och romantiken som estetisk epok men det r ngot i varje fall.
Frhoppningsvis finns det ngon som uppskattar min gamla text
------ Frankenstein eller den moderne Prometheus ------
Frankenstein eller den moderne Prometheus r ett av de mest klassiska verken som man vanligtvis tar upp nr man talar om romantiken. Den rknas, av mnga kritiker, som en av de frsta science fictionromanerna och som en stilbildande bok i skrckgenren.
Berttelsen handlar om hur Dr Victor Frankenstein, en vetenskapsman vars trst efter kunskap och gudomlighet r enorm, skapar en ny varelse av mnniskodelar frn dda kroppar och teruppvcker den till liv genom elektricitet. Varelsen, som aldrig fick ett namn, blev vergiven av Frankenstein likt ett barn som blir vergiven av sin frlder, sin skapare. vergiven frsker varelsen som blir refererad som Monstret lra sig hur man blir mnniska. Frsker frst knslor, lra sig sprk och vanor. Monstret knner sig ensam och sker sig till mnniskorna men mter inget annat n frakt och frskrckelse han blir spottad p, folk flyr vid hans syn och ngra frsker skada honom. Efter detta frsker Monstret att f Frankenstein att skapa honom en brud, ett kvinnligt monster hans Eva. Frankenstein, dremot, frstr medvetet teruppvckandet i sista sekund och Monstret blir ensam igen.
Allt hat, ensamhet och frtryck fr Monstret att fly mot Nordpolen i ett desperat frsk att bli helt ensam, avskiljd frn mnniskorna som bara kan sra honom. Han flyr, mot vad han vet, kommer bli hans egen dd.
Mary Shelley
Mary Shelley, frfattaren till Frankenstein, skrev boken nr hon var blotta 19 r gammal. Hon vxte upp hos det radikala intellektuella paret William Godwin och Mary Wollstonecraft. Fadern var en knd politisk filosof och utopist, modern var ven denne en filosof och frfattare men framfr allt en av kvinnorrelsens pionjrer men dog samma r som Mary fddes. I hemmet fostrades hon av upplysningens ideal samtidigt som hon fick inblickar i idealismen samt utopism. Hennes far hade en liberal syn p uppfostran. Lrde henne sjlv och gav henne tillgng till sitt bibliotek. En av de bekanta till familjen, som ofta hlsade p, var kemisten Humphry Davy som var en av pionjrerna inom elektricitetslran. Mer eller mindre kan man sga att Mary Shelley var uppvxt omringad av dtidens intellektuella elit.
Nr Mary Shelley kte ivg till Genvesjn tillsammans med sin make Percy Bysshe Shelley, styvsystern Claire Clairmont som var ihop med Lord Byron en poet som levde i exil efter mngder av skandaler i England. Under sommaren vid sjn diskuterade vnnerna allt frn politik, till filosofi, till krlek till vetenskap till skrckhistorier. Det var en regnig sommar, s det blev mnga intensiva samtal mellan frfattarna d de spnade och bollade ider. Det var hr som den frsta idn till Frankenstein vxte fram. Till brjan var det tnkt att bara bli en novell men efter uppmuntran frn sin make utvecklade Mary Shelley det till en roman. Boken blev senare publicerad i mars 1818, d Mary Shelley var 20 r gammal, och blev en omedelbar succ bde som en underhllande skrckroman och som ett uppskattat inlgg i debatten om var vetenskapens grnser gr. Sedan dess har Frankenstein blivit ett av romantikens och litteraturens kndaste verk. Dremot har den kastat en skugga ver Mary Shelleys fortsatta karrir som frfattare och skribent. ven efter sin makes dd 1822, Percy som hade haft en stor inverkan p hennes litterra skrivande, var hon aktiv med att skriva bcker och texter. Hon uppfostra sin och Percys enda verlevande barn efter makens bortgng.
Mary Shelley, likt sin mor, var aktiv i kvinnorrelsen fr mer rttvisa t kvinnorna. P senare tid har hon blivit att rknas som en viktig part i kvinnorrelsens frsta tid.
Varfr kom Frankenstein just under den romantiska perioden?
Romantiken var en kritisk reaktion gentemot upplysningen. Under upplysningen hade frnuftet och logiken varit centralt fr den estetiska och filosofiska utvecklingen mnniskan behvde endast frnuftet fr att vara fullndad. D var det Aristoteles lror om logik och kunskapsteori som gllde. Romantiken motsatte sig detta och man brjade anse att som mnniska kunna knna, ha knslor var det essentiella fr att frst verkligheten. Vi mnniskor var knslovarelser och skulle omfamna vra knslor. Istllet fr Aristoteles s fick Platons tankar om idvrlden och idealismen en stor roll.
Ett utav den underliggande sensmoralen i Frankenstein r just en kritik emot vetenskapen och frnuftets fyrkantiga syn p tillvaron. I undertiteln (eller den moderne Prometheus) nmns Prometheus mannen frn den grekiska mytologin som klev upp p Olympos, bland gudarna, och stal elden fr att ge den till mnniskan (p s vis fick mnniskorna vetskapen av elden). Fr detta bestraffades Prometheus och mnskligheten av gudarnas vrede. Berttelsen om Prometheus kan liknas med den bibliska berttelsen om Adam och Eva. Men boken Frankenstein behandlar fler mnen och filosofiska synstt som var urtypiska fr romantiken. Monstret frsker komma i kontakt med de mnskliga knslorna, frska lra sig dem, frska frst mnniskornas vrld. Men sina frsk att nrma mnniskor misslyckas d de ser honom som ett monster och han blir hatad och de vill inom sin tid skada honom. Med detta vill ven Mary Shelley pvisa problematiken med folks syn p det som r udda, frmmande och inte kan frsts under lng tid hade det funnits en osympatisk syn p funktionshindrade. P stt och vis ville Mary ppeka att knslor r alltid verkliga oavsett vem knslorna kommer ifrn. I Frankrike skrev Victor Hugo boken Ringaren i Notre Dame, med den knde karaktren Quasimodo, som behandlar likande mnen om utsttta karaktrer och xenofobi (frmlingsfientlighet). Hugo betonade frdrivningen och fraktet mot Zigenare samt hur Quasimodo lstes in ibland klocktornen fr att vara undangmd frn resten av Paris befolkning. I t.ex. Frankenstein skulle lsaren sympatisera med monstret, som de vanligtvis skulle mta med obehag, och istllet ogilla mnskligheten och deras ovrdiga beteende.
Exotism var ngot som vxte under den romantiska epoken. Fascinationen och uppskattandet av frmmande kulturer, objekt, djur och varor frn de olika kolonierna var stark. S ven p detta plan, med en positiv instllning mot det frmmande r boken karaktristisk fr romantiken.
En annan viktig faktor att ta till hnsyn r att Mary Shelley hade vuxit upp bland Storbritanniens vetenskapliga, konstnrliga och intellektuella elit. Dribland, en vn till hennes familj, fanns Humphry Davy kemisten som skulle bli mentor till den bermde vetenskapsmannen Michael Faraday. Frutom att en av karaktrerna i Frankenstein r inspirerad av honom s gav Davy ocks henne idn om att Dr Frankenstein skulle teruppvcka den livlse hopsydda kroppen till liv. Elektriciteten ansgs vara kllan till liv, det som fick vrlden att fungera. Flera experiment hade utfrts i Scotland p avrttade fngar genom att utstta liken fr strm detta misslyckades s klart. Dock s var de inte lngt ifrn vad som stmmer med dagens vetenskap och terupplivningstekniker. Eftersom Mary hade nra kontakter inom vetenskapen r det inte konstigt att elektriciteten fick ha sin plats i sin roman. Mjligtvis hade tanken skrmt henne att man kunde vcka de dda tillbaka till livet.
Men den fundamentala biten som stter en stmpel av den romantiska epoken r att boken r skriven med syftet, att frmst, underhlla och skrmma lsaren. Svenska ordet roman kommer just frn romantiken nu var den moderne romanen fdd. Efter den ekonomiska utvecklingen som industrialismen, och kolonialismen fr den delen, tillfrde sig till vstvrlden hade det skapats en strre frihet fr mnniskor att skriva. Fler utbildade mnniskor fanns och trycktekniken hade effektiviserats och gjorde det mjligt att massproducera. D borgarna vxte blev det allt vanligare att lsa berttelser fr att underhlla sig n att kanske lyssna p en prst, ldring eller historieberttare som delade med sig sina sagor som de fortfarande gjorde p landsbygden.
Att vcka knslor hos lsaren var ngot som frfattarna frskte gra under romantiken. Sjlvklart har frfattare alltid frskt gra det, ven under upplysningen, men i kontrast till Upplysningen dr bckerna hade en sensmoral om att det r med frnuftet mnniskan skaffar sig framgngar s var den romantiska litteraturen vldigt inriktad p underhllning och knslorna hos lsaren. Man kanske kan sga att frfattarna frskte f en emotionell kontakt med sin mlgrupp.
Centrala faktorerna fr att Frankenstein r en romantisk roman:
Det r en kritik emot frnuftet, eller rttare sagt verfrnuftet, och vetenskapen. Mnniskans strvan att bemstra naturen och kontrollera det okontrollbara utan att se konsekvenser kritiseras.
Knslorna och de individuella uppfattningarna om omvrlden spelar en central roll i berttandet.
Kritik mot hur man behandlar utsttta och fysiskt annorlunda mnniskor.
Elektriciteten framstlls som kllan till liv.
Men framfr allt s r Frankenstein en roman vars syfte r att underhlla lsaren samt skrmma dem och p s vis vcka knslor.
Frhoppningsvis finns det ngon som uppskattar min gamla text
------ Frankenstein eller den moderne Prometheus ------
Frankenstein eller den moderne Prometheus r ett av de mest klassiska verken som man vanligtvis tar upp nr man talar om romantiken. Den rknas, av mnga kritiker, som en av de frsta science fictionromanerna och som en stilbildande bok i skrckgenren.
Berttelsen handlar om hur Dr Victor Frankenstein, en vetenskapsman vars trst efter kunskap och gudomlighet r enorm, skapar en ny varelse av mnniskodelar frn dda kroppar och teruppvcker den till liv genom elektricitet. Varelsen, som aldrig fick ett namn, blev vergiven av Frankenstein likt ett barn som blir vergiven av sin frlder, sin skapare. vergiven frsker varelsen som blir refererad som Monstret lra sig hur man blir mnniska. Frsker frst knslor, lra sig sprk och vanor. Monstret knner sig ensam och sker sig till mnniskorna men mter inget annat n frakt och frskrckelse han blir spottad p, folk flyr vid hans syn och ngra frsker skada honom. Efter detta frsker Monstret att f Frankenstein att skapa honom en brud, ett kvinnligt monster hans Eva. Frankenstein, dremot, frstr medvetet teruppvckandet i sista sekund och Monstret blir ensam igen.
Allt hat, ensamhet och frtryck fr Monstret att fly mot Nordpolen i ett desperat frsk att bli helt ensam, avskiljd frn mnniskorna som bara kan sra honom. Han flyr, mot vad han vet, kommer bli hans egen dd.
Mary Shelley
Mary Shelley, frfattaren till Frankenstein, skrev boken nr hon var blotta 19 r gammal. Hon vxte upp hos det radikala intellektuella paret William Godwin och Mary Wollstonecraft. Fadern var en knd politisk filosof och utopist, modern var ven denne en filosof och frfattare men framfr allt en av kvinnorrelsens pionjrer men dog samma r som Mary fddes. I hemmet fostrades hon av upplysningens ideal samtidigt som hon fick inblickar i idealismen samt utopism. Hennes far hade en liberal syn p uppfostran. Lrde henne sjlv och gav henne tillgng till sitt bibliotek. En av de bekanta till familjen, som ofta hlsade p, var kemisten Humphry Davy som var en av pionjrerna inom elektricitetslran. Mer eller mindre kan man sga att Mary Shelley var uppvxt omringad av dtidens intellektuella elit.
Nr Mary Shelley kte ivg till Genvesjn tillsammans med sin make Percy Bysshe Shelley, styvsystern Claire Clairmont som var ihop med Lord Byron en poet som levde i exil efter mngder av skandaler i England. Under sommaren vid sjn diskuterade vnnerna allt frn politik, till filosofi, till krlek till vetenskap till skrckhistorier. Det var en regnig sommar, s det blev mnga intensiva samtal mellan frfattarna d de spnade och bollade ider. Det var hr som den frsta idn till Frankenstein vxte fram. Till brjan var det tnkt att bara bli en novell men efter uppmuntran frn sin make utvecklade Mary Shelley det till en roman. Boken blev senare publicerad i mars 1818, d Mary Shelley var 20 r gammal, och blev en omedelbar succ bde som en underhllande skrckroman och som ett uppskattat inlgg i debatten om var vetenskapens grnser gr. Sedan dess har Frankenstein blivit ett av romantikens och litteraturens kndaste verk. Dremot har den kastat en skugga ver Mary Shelleys fortsatta karrir som frfattare och skribent. ven efter sin makes dd 1822, Percy som hade haft en stor inverkan p hennes litterra skrivande, var hon aktiv med att skriva bcker och texter. Hon uppfostra sin och Percys enda verlevande barn efter makens bortgng.
Mary Shelley, likt sin mor, var aktiv i kvinnorrelsen fr mer rttvisa t kvinnorna. P senare tid har hon blivit att rknas som en viktig part i kvinnorrelsens frsta tid.
Varfr kom Frankenstein just under den romantiska perioden?
Romantiken var en kritisk reaktion gentemot upplysningen. Under upplysningen hade frnuftet och logiken varit centralt fr den estetiska och filosofiska utvecklingen mnniskan behvde endast frnuftet fr att vara fullndad. D var det Aristoteles lror om logik och kunskapsteori som gllde. Romantiken motsatte sig detta och man brjade anse att som mnniska kunna knna, ha knslor var det essentiella fr att frst verkligheten. Vi mnniskor var knslovarelser och skulle omfamna vra knslor. Istllet fr Aristoteles s fick Platons tankar om idvrlden och idealismen en stor roll.
Ett utav den underliggande sensmoralen i Frankenstein r just en kritik emot vetenskapen och frnuftets fyrkantiga syn p tillvaron. I undertiteln (eller den moderne Prometheus) nmns Prometheus mannen frn den grekiska mytologin som klev upp p Olympos, bland gudarna, och stal elden fr att ge den till mnniskan (p s vis fick mnniskorna vetskapen av elden). Fr detta bestraffades Prometheus och mnskligheten av gudarnas vrede. Berttelsen om Prometheus kan liknas med den bibliska berttelsen om Adam och Eva. Men boken Frankenstein behandlar fler mnen och filosofiska synstt som var urtypiska fr romantiken. Monstret frsker komma i kontakt med de mnskliga knslorna, frska lra sig dem, frska frst mnniskornas vrld. Men sina frsk att nrma mnniskor misslyckas d de ser honom som ett monster och han blir hatad och de vill inom sin tid skada honom. Med detta vill ven Mary Shelley pvisa problematiken med folks syn p det som r udda, frmmande och inte kan frsts under lng tid hade det funnits en osympatisk syn p funktionshindrade. P stt och vis ville Mary ppeka att knslor r alltid verkliga oavsett vem knslorna kommer ifrn. I Frankrike skrev Victor Hugo boken Ringaren i Notre Dame, med den knde karaktren Quasimodo, som behandlar likande mnen om utsttta karaktrer och xenofobi (frmlingsfientlighet). Hugo betonade frdrivningen och fraktet mot Zigenare samt hur Quasimodo lstes in ibland klocktornen fr att vara undangmd frn resten av Paris befolkning. I t.ex. Frankenstein skulle lsaren sympatisera med monstret, som de vanligtvis skulle mta med obehag, och istllet ogilla mnskligheten och deras ovrdiga beteende.
Exotism var ngot som vxte under den romantiska epoken. Fascinationen och uppskattandet av frmmande kulturer, objekt, djur och varor frn de olika kolonierna var stark. S ven p detta plan, med en positiv instllning mot det frmmande r boken karaktristisk fr romantiken.
En annan viktig faktor att ta till hnsyn r att Mary Shelley hade vuxit upp bland Storbritanniens vetenskapliga, konstnrliga och intellektuella elit. Dribland, en vn till hennes familj, fanns Humphry Davy kemisten som skulle bli mentor till den bermde vetenskapsmannen Michael Faraday. Frutom att en av karaktrerna i Frankenstein r inspirerad av honom s gav Davy ocks henne idn om att Dr Frankenstein skulle teruppvcka den livlse hopsydda kroppen till liv. Elektriciteten ansgs vara kllan till liv, det som fick vrlden att fungera. Flera experiment hade utfrts i Scotland p avrttade fngar genom att utstta liken fr strm detta misslyckades s klart. Dock s var de inte lngt ifrn vad som stmmer med dagens vetenskap och terupplivningstekniker. Eftersom Mary hade nra kontakter inom vetenskapen r det inte konstigt att elektriciteten fick ha sin plats i sin roman. Mjligtvis hade tanken skrmt henne att man kunde vcka de dda tillbaka till livet.
Men den fundamentala biten som stter en stmpel av den romantiska epoken r att boken r skriven med syftet, att frmst, underhlla och skrmma lsaren. Svenska ordet roman kommer just frn romantiken nu var den moderne romanen fdd. Efter den ekonomiska utvecklingen som industrialismen, och kolonialismen fr den delen, tillfrde sig till vstvrlden hade det skapats en strre frihet fr mnniskor att skriva. Fler utbildade mnniskor fanns och trycktekniken hade effektiviserats och gjorde det mjligt att massproducera. D borgarna vxte blev det allt vanligare att lsa berttelser fr att underhlla sig n att kanske lyssna p en prst, ldring eller historieberttare som delade med sig sina sagor som de fortfarande gjorde p landsbygden.
Att vcka knslor hos lsaren var ngot som frfattarna frskte gra under romantiken. Sjlvklart har frfattare alltid frskt gra det, ven under upplysningen, men i kontrast till Upplysningen dr bckerna hade en sensmoral om att det r med frnuftet mnniskan skaffar sig framgngar s var den romantiska litteraturen vldigt inriktad p underhllning och knslorna hos lsaren. Man kanske kan sga att frfattarna frskte f en emotionell kontakt med sin mlgrupp.
Centrala faktorerna fr att Frankenstein r en romantisk roman:
Det r en kritik emot frnuftet, eller rttare sagt verfrnuftet, och vetenskapen. Mnniskans strvan att bemstra naturen och kontrollera det okontrollbara utan att se konsekvenser kritiseras.
Knslorna och de individuella uppfattningarna om omvrlden spelar en central roll i berttandet.
Kritik mot hur man behandlar utsttta och fysiskt annorlunda mnniskor.
Elektriciteten framstlls som kllan till liv.
Men framfr allt s r Frankenstein en roman vars syfte r att underhlla lsaren samt skrmma dem och p s vis vcka knslor.
__________________
Senast redigerad av fillesofen 2012-02-22 kl. 20:25.
Senast redigerad av fillesofen 2012-02-22 kl. 20:25.
