Qualia

http://en.wikipedia.org/wiki/Qualia

http://en.wikipedia.org/wiki/Mary%27s_room


Nu inser jag att detta är mer en neurologisk aspekt om qualia än filosofisk och att vi ännu inte känner till tillräckligt om hur hjärnan fungerar, men ovanstående påstående förutsätter att allas hjärnor är som identiska kretsar och om man bara får reda på allt om hur kretsarna fungerar kan man lära sig hur färgen röd kommer se ut innan man sett den.

Är det inte mer troligt att kroppen och de "icke-tänkande" delarna av hjärnan (alltså ögon, delar av hjärnan som används för att processa synintryck) processar informationen som ren fakta, och sedan skickar in denna fakta i delarna av hjärnan där medvetandet/tänkandet finns där den blir en subjektiv upplevelse? Jag finner det högst osannolikt att det hela kan passera hela vägen som ren fakta till ens medvetande och sedan kunna passera ut igen i form av ren fakta.

Denna osannolikhet jag anser finnas kommer alltså från det faktum att allt vi tar in följer samma process; våra ögon ser, öron hör, etc. (ja, det finns viss fel på våra ögon och vi ser inte allt 100% korrekt, men för argumentationens skull kan vi kalla det för ren fakta), efter våra sinnesorgan insamlat informationen processar vårt medvetande den till subjektiva upplevelser. Det är inte som det befinner sig en objektiv cirkel inuti ens huvud när man tänker på en sådan, cirkeln ligger i ens hjärna som en kod. Någon undrade på vilket språk döva tänker. Då kom en döv person och förklarade att de tänker på teckenspråk. Med andra ord ligger tanken först som en kod (elektroder eller vad de kallas, ligger på ett speciellt sätt med laddningar, eller hur nu hjärnan fungerar) sedan ligger den som en ny kod, språket och till sist ligger en subjektiv tanke. Vi vet alltså att kod nr. 2, språk/kultur är unik för döva, icke-döva, men ändå antar vi att kod 1 är identisk för alla, att vi aldrig skaffar individuella preferenser för för kod 1, att allas elektroder och hjärna ligger på exakt samma plats och utför samma sak när de tänker på samma hamburgare.

Jag har inga konkreta bevis för att hävda detta, men man borde kunna titta på hur hjärnan beter sig när man tänker på olika saker. Detta går självklart inte idag, men med framtida teknik kanske.

Jag tror inte att det är så osannolikt. Givetvis finns det variationer, men det är en annan sak. Men perceptionen av en viss färg, för en människa, antar jag har en speciell struktur hos en ensemble av aktiverade neuroner. Strukturen är, menar jag, snarlik hos olika människor. Detsamma kan antas om andra perceptioner och deras speciella gestalter - den fenomenologi som hjärnan hittat på för att representera olika vågfenomen, molekyler med mera.

Kanske till och med vissa representationer - t ex av en doft - är snarlika hos olika arter. Hundar och människor kanske har en snarlik komplex ensemble för att representera hallondoft!

Om vi nu inser att många sinnen fungerar genom perception av ett vågfenomen, som sedan genom ett komplex av omvägar ( ögat, signaler...) till slut gestaltas som ett vågfenomen i hjärnan, så skulle man ju kunna eliminera alla dessa 'mellanhänder' i kedjan. Alltså 'ren fakta' i den form du nämner.

Troligen är dock de neuroner som representerar en cirkel väldigt lika en sådan, t ex en cirkelformad ensemble. Det är ju enklast så

BaalZeBub: Tack för svar. Men tror du inte att slutändan (när man tänker på något) att informationen befinner sig i tillståndet "vad jag själv anser vara röd". Det finns ju folk som varit färgblinda en stor del av sitt liv och aldrig vetat det.

Nu menar jag inte att språket är fel, utan att om processen ser ut så här:

Röd färg (fakta) -> ögon (fakta) -> synintrycksprocesserande delar av hjärnan (fakta) -> Upplevelsen av röd (subjekt, en tanke som jag lärt mig betyder röd, tanken är influerad av min omgivning, men i slutändan min egen individuella tanke).

Annars förutsätter det ju att det finns färdiga tankar som betyder röd som man föds med. Så är ju inte fallet eftersom vi vet att människor som aldrig sett en specifik grundfärg förut inte kan se grundfärgen för än de vant sig. Vi vet alltså att om man låter någon leva utan färgen röd (alla nyanser och färger baserade på röd måste också undangömmas) i hela sitt liv kommer personen inte se rött första gången hade tittar på grundfärgen, utan det tar tid innan han ser det. Detta beror inte heller på fysiska fenomen, för allt vanligt ljus innehåller rött ljus, detta beror helt på att hjärnan inte fått informationen förr och måste därför vänja sig vid det nya.

Man föds alltså inte med tankar om vad som är rött, det är t.ex. välkänt att nyfödda inte kan se alla färger.

Då förutsätter avsaknad av någon form av qualia att alla utvecklar likadana tankar efter födseln. Visst, det är inte omöjligt att det funkar på det viset.

Delvis. Vi föds redan med en hjärna som är optimerad för att skapa en fenomenologi av färger i form av RGB-tolkningar. Ögats stavar bygger också på rgb.

Detta är egensinnigt (bokstavligen) av människor, det finns inget som helst naturligt underlag. Man kan till och med se det som en falsk hypotes om världen. Hypotes: färger är blandningar av rött, grönt och blått. FEL.

Men detta betyder inte att det måste vara obekant och helt individuellt, vilken skepnad t ex rött har för oss. Både vissa associationer - rött är eldigt m.m, och vilken gestalt det har i form av mönster (synapser, aktiverade ensembler av neuroner) kan nog delas mellan människor.

Vi är dock tillräckligt flexibla så att vissa människor som råkar ha fyra typer av stavar, kan ha en mycket mer detaljerad perception av färger. Hur det egentligen upplever dessa vore intressant att 'se'

Du nämner att röd har egenskapen eldigt, eller varmt. Det skulle vara intressant och se vad som hade hänt om man hade kunnat skifta eld och vattens/snö/is färg så att all eld var blå/ljusblå, snö var gul/orange, is och vatten var röd. Undra om en människa som sett det hela sitt liv skulle beskriva röd som en kall, stel färg.