Är chansen skörd?

Hej,

Min son går i 7:de klass. Skolan är en mycket bra musikskola som han trivs i. Han jättebra på trummor gitarr och bas, och har en otrolig röst, som han tyvvär inte vågar visa. Men jag har hört honom sjunga när det inte var meningen, och han har en framtid med musiken. Men för att komma till saken, så har han inte uppfört sig så bra i skolan på sista tiden, på lektionerna. Han är väldigt smart, men det gick lite snett med lärarna vid skolstarten och han har haft det lite jobbigt hemma med skiljsmässa osv.. Och idag var vi på utvecklingssamtal med hans mentor. Och hans sa inget possitivt om eleven under hela samtalet, det var bara saker som "kunde bli bättre".

Han är jätteledsen, och vill försöka på nytt att få lärarna att gilla honom. Jag anser att om man har gjort ett dåligt intryck på lärarna, så går det inte att reparera. Men som sagt så trivs han så bra, och det vore synd om han var tvungen att byta skola...

Vad tycker ni jag ska göra?

Vilken chans är körd anser du?

Sålänge han klarar av att få godkänt i alla ämnen så borde det inte vara något problem att kunna läsa det han vill på gymnasiet (åtminstone så är det så i de trakterna jag bor). Och där börjar han om på nytt egentligen, så nej hans liv är inte förstört.

Tänkte du skörda frukten av hans framgång?

G är lite under hans snitt, han skulle mycket väl kunna få VG/MVG i allt kunskapsmässigt. Han vill gå på ett musikgymnasium, som är mycket bra, och det kräver ändå ganska höga poäng.

Oj lol, skrivfel.

Gillar rubriken.

Ja din sons chans är skörd. Veteskörd troligtvis.

Dock är den inte körd. Men som sagt, den är skörd.

Om jag inte är helt ute och cyklar så får lärare inte bedöma eleverna på ett personligt plan utan endast det eleverna presterar i skolan på prov, läxförhör och inlämningsuppgifter. Jag är dock medveten om att lärare också är människor och har svårt att bortse från diverse ting som sagts och gjorts av eleverna.

Men lärare bör också vara förståndiga människor som kan inse att människor, i synnerhet barn, kan förändras. Du kan fortfarande skörda sonens framgångar och denne rycker upp dig!

Jag tycker att du och sonen ska prata ihop er och göra en plan för hur han ska bli bättre. Skriv ihop en lista av det ni kommer på. Så ber ni hans mentor om ett nytt möte, där han får be om ursäkt för sitt tidigare beteende, visa listan och fråga om mentorn har några förslag på tillägg. (Anledningen till att han ska göra detta är att det har mycket mindre tyngd om föräldern lovar en massa. Det är klart att du vill att han ändrar inställning, men det viktiga är ju att han vill jobba på det.) Fråga även mentorn om denne har möjlighet att nämna hans vilja att göra en nystart för de andra lärarna.

Försök även prata med honom om att han måste berätta om den här ändringen för sina bästa klasskompisar. Man kan ha hur fina intentioner som helst men om grupptrycket drar åt annat håll så är det lätt att falla tillbaka i gamla spår.

Det är mitt förslag.

Jag har pratat med grabben, och vi kom fram till att han skulle be om ursäkt till mentorn och säga att han har pratat med sin pappa (mig) om det och vill lägga det gamla bakom sig och börja om på nytt. Jag och min son kom också fram till att det var best om han började sitta ensam på lektionerna, eftersom det ofta är kompisarna som får honom att snacka.

Tack för hjälpen, nu ska vi fixa det här!