Varför är Harvard referencing style så populärt?

Kanske fel forum, men jag visste inte riktigt vart jag skulle placera tråden. Min fråga är som rubriken lyder: Varför är Harvard referencing style så populärt? Den är ju värdelös egentligen, det krävs enormt mycket energi på att kolla upp källorna då sidhänvisningar inte används (förutom vid citat då - heter det "citation" förresten?).

Sidhänvisningar används visst.

Hur menar du?

Ja, sidhänvisning ska generellt skrivas ut även om jag läst ett otal akademiska böcker utan. Har fått lära mig att skriva ut sidan och gör det när jag tvingas nyttja detta förhatliga helvetessystem.

Ja, det är ju en smaksak. Själv tycker jag det är det enda acceptabla systemet ur läsarsynpunkt.

Det är ju när man refererar till ett verk i dess helhet som man inte behöver exakta sidhänvisningar, som i följande fall: (jfr. t.ex. Andersson 1990).

Även om följande variant inte har Harvard-status så kan den vara praktisk: (Dawkins 1995 Eyes). Det betyder att man går till index och där får en lista av lokala referenser gällande evolutionen av ögon. Metoden har fördelen att den med stor sannolikhet fungerar gentemot en senare utgåva än nittiofemman av River out of Eden, eller till och med gentemot en översättning som knappast bevarat sidnummer.

Det är ju länge sedan vi slutade med absoluta IP-nummer bakom hyperlänkar.

På min institution har de förbjudit sidhänvisningar med HRS, detsamma har jag upplevt efter distanskurser från bl.a. BTH och LTU.

Så det är förbjudet att skriva: Andersson ger i sin bok (1990, s. 17) ett exempel på... ?

Varför är engelska det enda gångbara språket för (gränsöverskridande) vetenskap idag i Europa ? Jag skulle gissa att det är av samma orsak.

Asså, nu har jag läst och sökt.. Men jag är antagligen dum i huvudet.

Hur är Harvard uppbyggt, är det: fakta (boktitel, författare osv) fakta, eller är det: fakta(1) och man skriver vilken bok man läst faktan i längst bak?


Hoppas någon förstår vad jag menar.

Jag vet inte vad du menar med "fakta (boktitel, författare osv) fakta", men ditt andra exempel låter som Oxford, vilket är ett system som använder noter (fotnoter eller i slutet av texten). Harvard bygger på att referenserna infogas inuti själva texten. Det kan t.ex. vara

a) Stockholm är Sveriges huvudstad (Larsson 1990, s. 37).
b) Enligt Larsson (1990, s. 37) är Stockholm Sveriges huvudstad.
c) Larsson (1990, s. 37) påpekar att Stockholm är Sveriges huvudstad.

Om detta är Larssons påstående och du eller någon annan har ett annat finns det risk för sammanblandning:

Stockholm är Sveriges huvudstad. Det är Sveriges huvudstad (Larsson 1990). Här framstår det som om båda påståendena är Larssons. I detta fall är metod a) ovan (dvs. referensen sist) smidig för att skilja dem åt:

a) Stockholm är Sveriges huvudstad (Larsson 1990). Staden ligger vid Mälaren.

De andra varianterna kräver omskrivningar:

b) Stockholm är en stad som ligger vid Mälaren. Enligt Larsson (1990) är det Sveriges huvudstad.
c) Stockholm är en stad som enligt Nilsson (1991) ligger vid Mälaren, och Larsson (1990) påpekar att det är Sveriges huvudstad.

Litteraturlista i slutet:

Larsson, Lasse (1990) Sverige och dess huvudstad. Örebro: XXX Förlag.
Nilsson, Nisse (1991) Stockholm och Mälaren. Lund: YYY Förlag.

- Författare först (sorterat på efternamn!)
- Titel i kursiv.
- Förlagsort kan vara frivilligt.

Pedagogisk snabbkurs i Harvardsystemet.