Skitsamma om någon vet vem man är efter detta, men iallafall, är jättebra vän med en väldigt trevlig tjej, vi delar exakt samma åsikter kring mycket och har så mycket gemensamt, vi kan prata om känslor och då känner man likadant och allt sånt, men vi är bara väldigt bra vänner, alltså inte ihop.
Jag skiter väl i om hon då skaffar en kille eller så, är inte riktigt kär i denne dam på det sättet vet jag. Visst har vi dansat och sånt men det är ju mest "för skoj skull", inget seriöst så, det förstår båda.
Men trots det så känner jag en sjukt hemsk känsla när jag tänker på att hon ägnar mer tid åt någon kille som hon är kär i troligen ibland när vi gått ut, de är inte direkt diskreta med att kyssas offentligt, men trots enbart vänskap känner jag ändå en sorts smärta inombords av detta, blir så att säga lite deprimerad av tanken.
Men varför i helvete då undrar jag? Vi är vänner, that's it. Just den stunden hon håller på med detta lowlife mår jag fan illa nästan, just för att jag gillar henne, men sen när vi två snackar och skämtar igen ensamma så går det över, det är en av de bästa vännerna jag träffat i mitt liv, men känslan sitter ändå kvar. Kan man vara kär fastän man inte vet om det? Känns skitskumt, vet inte riktigt vad man vill här. Jag gillar den vänskap vi har men varför känner jag då så starkt emot att hon blir ihop med någon annan?
Jag skiter väl i om hon då skaffar en kille eller så, är inte riktigt kär i denne dam på det sättet vet jag. Visst har vi dansat och sånt men det är ju mest "för skoj skull", inget seriöst så, det förstår båda.
Men trots det så känner jag en sjukt hemsk känsla när jag tänker på att hon ägnar mer tid åt någon kille som hon är kär i troligen ibland när vi gått ut, de är inte direkt diskreta med att kyssas offentligt, men trots enbart vänskap känner jag ändå en sorts smärta inombords av detta, blir så att säga lite deprimerad av tanken. Men varför i helvete då undrar jag? Vi är vänner, that's it. Just den stunden hon håller på med detta lowlife mår jag fan illa nästan, just för att jag gillar henne, men sen när vi två snackar och skämtar igen ensamma så går det över, det är en av de bästa vännerna jag träffat i mitt liv, men känslan sitter ändå kvar. Kan man vara kär fastän man inte vet om det? Känns skitskumt, vet inte riktigt vad man vill här. Jag gillar den vänskap vi har men varför känner jag då så starkt emot att hon blir ihop med någon annan?
