LCHF - men sen då?

Jag har nu kört LCHF i knappt två månader med gott resultat, dvs. gått ner så mycket i vikt som jag tyckte mig behöva. Jag har inte heller haft några större problem med maten eftersom jag älskar kött, goda ostar, charkuterivaror m.m. Mot slutet ska dock erkännas att det blir lite enahanda, och jag tror inte heller på LCHF som någon livslång diet (p.g.a. att det oklart vilka hälsoeffekter det har på lång sikt).

Så min fråga, vad tycker ni att jag ska äta nu när jag stegvis ska återgå till mer "vanlig" kost? Jag älskar bröd men inser att det nog är en bra idé att tänka lite GI även framöver. Hur gör man med ovan nämnda feta mat (med mycket mättade fetter)? Eftersom jag inte tänker gå tillbaka till att äta en massa kolhydrater måste jag ju äta något annat för att bli mätt. Men det känns inte som en bra idé att äta både kolhydrater och en massa mättade fetter.

Hur/vad tänker ni?? (för övrigt ska jag nu ta mig en välförtjänt och kolhydratstinn öl )

Finns väl inget som pekar på att mättade fetter skulle vara farligt så där behöver du inte oroa dig så mycket över precis.

Testa bara att fasa in kolhydrater/"normal kost" om det är det du känner du vill göra, lägg tillbaka din kost lugnt och sansat och se hur du klarar av förändringen.

Ni som precis som jag har kört LCHF ett tag, hur gick ni tillbaka till kolhydrater och hur har det funkat för er? Hur har ni mått och vad har hänt med vikten?

Låter lite som att du vill äta kakan och behålla den på samma gång.
Precis som de flesta som ser det som en bantningsmetod. För mig handlar det om en livslång förändring.


Upptäckte Montignac-metoden för ca 6-7 år sedan och blev genast fascinerad av konceptet.
Sedan dess har det utvecklats till en blandning av Montignac och stenålderskost.

Jag äter fisk, kött, fågel, grönsaker och frukt samt lite nötter(ibland).

Så det kanske inte riktigt är "LCHF" men alla dessa saker är rätt lika varandra.
Det handlar om att begränsa kolhydratintaget och/eller onaturliga produkter.


Vad jag försöker säga är att du inte behöver gå tillbaka till de vanor du hade innan. De som gjorde dig överviktig.....


Fortsätt med LCHF. Men unna dig något ibland. Det gör jag med. Några glas vin på Lördagen.
Kanske en bit choklad till. Men sedan är det direkt tillbaka till kosthållningen igen.

Att helt unvika något man gillar tror jag blir för svårt. En kanske klarar det, för andra blir det svårare. En del kanske helt måste unvika att "unna sig något"?

Det där är något du måste känna av själv.

Varför? Du känner dig inte mätt av den kost du följer nu.?

Jag tror inte att man (iaf inte jag) orkar köra en diet resten av livet. Okej att köra i några månader för att snabbt gå ned men jag tror egentligen att det bara finns ett alternativ för fortsatt bra vikt/hälsa: Lagom.

Lagom mycket mat, lagom mycket motion, lagom mycket brännvin osv. Det låter nog tråkigt men jag tror att det är det bästa sättet att hålla vikten på lång sikt.

Det är nog precis det som är mitt problem

Så här tänker jag; det är ingen tvekan om att man går ner i vikt av att skära ner drastiskt på kolhydraterna (jag har dock också ätit grönsaker, frukt, mjölk i kaffet osv). Jag tror också på att man bör begränsa kolhydraterna, särskilt socker och vetemjöl, som en del i en livslång "diet". Anledningen till att jag inte köper LCHF och liknande som en livsstil är osäkerheten kring hur hälsan kommer påverkas av mycket långvarig ketos och stort intag av mättade fetter. Alltså vill jag låta bli en hel del kolhydrater men inte så strikt så jag ligger i ketos hela tiden. Frågan är då hur jag påverkas av de mättade fetterna som jag gissar att jag behöver för att bli mätt när jag utesluter en hel del kolhydrater.


Men det känns inte självklart vad som är lagom framöver, nu när man "insett" att man kanske ska låta bli bröd, potatis, ris osv... Är det då ok att äta fet mat istället tills man blir mätt? Det verkar det inte vara enligt bl.a. denna undersökning:

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/t...korn-1.1114763

Man kan ju inte bara äta fullkorn?

Det kommer hela tiden nya rön och artiklar kring kost och hälsa och det är väldigt svårt att säga vad som är rätt eller fel.

Varför ska man låta bli potatis eller ris? Det är väl utmärkta energikällor? Kolla på asiater, de äter ris till nästan varje måltid och där finns det knappt hjärt- och kärlsjukdomar. Ska man tro dagens forskning så borde ju typ hälften av alla asiater kola i hjärtinfarkt...

Det jag menar är att man kan äta fet mat, potatis, ris, feta såser osv. så länge man gör det i lagom mängd samt att man rör sig lagom mycket i förhållande till vad/hur mycket man äter.

Förstår precis vad du menar. Är också tveksam till LCHF långsiktigt. Mest pga alla mjölkprodukter som ska användas i kosten. Att medvetet trycka i sig fetter förstår jag heller inte poängen med. Anledningen till att man går ner i vikt med den metoden beror helt enkelt på att man inte kombinerar fett+kolhydrater och där i ligger svaret.

Något som montignac-metoden kanske är bättre för dig då? Då börjar man med att inte äta kolhydrater alls under en period tills man når normalvikt. Efter det smyger man försiktigt in kolhydrater igen men bara långsamma kolhydrater, som fullkornsprodukter te.x.

Och du kan äta fett, protein, kolhydrater men du kombinerar aldrig (eller så sällan som möjligt) kolhydrater+fett.

Det gäller för en hel måltid såklart. Består middagen av protein+fett så kan du inte äta kolhydrater till efterrätt osv.

Och socker går helt bort. Potatis är nästan lika illa som socker så det skulle jag hålla borta om jag vore dig.

Herregud, det finns människor till allt!!!

Varför skulle LCHF vara bättre än andra metoder?

Försätta sig i ketos resten av livet??? Kom igen!!!

Jo, det borde ju kunna fungera, att man äter kolhydraterna lite för sig. Då får man inte insulinpåslag samtidigt som man äter fett i varje fall. Så enkel lösning att jag inte tänkt på det. Det kommer jag testa ett tag, för nu börjar jag så smått äta kolhydrater igen. Mår bra än så länge men äter väldigt mycket mindre kolhydrater än jag gjort tidigare.