Riktigt underhållande att läsa inlägg av skribenter som totalsågar behöriga lärare.

Tyder ju på viss insyn i verksamheten? Trist för er att ni stött på behöriga lärare som varit dåliga.
Undertecknad står i begrepp att påbörja avslutande termin på lärarutbildningen. Trådskaparen slår, tyvärr, huvudet på spiken.
En av de första dagarna på lärarutbildningen utspelade sig följande scenario.
Föreläsaren talade om när olika lagar införts i Sverige, ex. allmän rösträtt, tryckfrihet, aborträtt osv. osv.
Den kvinnliga studenten (rundhyllt kvinna i 35 års åldern, oftast ensamstående) räcker sturskt upp handen och frågar: När beslutade riksdagen om jantelagen?
Under mina år på L.U. har jag stött på ett hundratal studenter, av dessa är det
fyra(4!) stycken som jag hade kunnat låta undervisa mina barn.
Det handlar inte bara om att ämneskunskaperna brister, i många fall är personen i fråga ett monstrum vad gäller social kompetens. De som inte klarar ämneskunskaperna på tillbörligt vis kan i många fall kompensera detta med god social kompetens.
Avsaknaden av högpresterande studenter på lärarutbildningen leder otvivelaktigt till att de få högpresterande som trots allt finns där blir understimulerade. Att föra en diskussion på akademisk nivå går t ex inte pga myckenheten av "asså" och "typ". Ni förstår.
Ändå ber jag er att inte såga lärarutbildningen med fotknölarna då det inte, i min mening, är något större fel på den. Felet ligger hos de som gjorde om den akademiska världen till Sveriges största arbetslöshetsprojekt där alla ska kunna studera, trots att de har undermåliga kunskaper i engelska, matematik och svenska.