Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

LJ:s första intryck var att GM var klädd i en mörk dunjacka. Det säger han till polis strax efter mordet. Slutsatsen man kan dra av det är möjligtvis att GM var kraftig antingen pga kropp eller klädsel och att plagget eventuellt var blankt.

Som sagt, det gjordes rekonstruktion som visade att man inte kunde urskilja ansiktsdrag tydligt i det ljuset ur den vinkeln. Kanske kunde man se om personen hade mustasch eller inte, men okej, det är en viss indikation på att GM inte hade mustasch. Man bör inte strunta i LP:s uppgifter, men liksom de flesta vittnen ändras deras bild över tid och det gäller i synnerhet för LP.

Man konstaterade att det var problematisk belysning och att LPs vittnesmål inte var tillräckligt för en fällande dom. Men sannolikt var det CP - det är min bedömning.

Jo, men han säger också att det kunde vara en rock.

”Jag tänkte inte så noggrant på kläderna just då, utan nu efteråt när jag haft kontakt med polisbilarna så hade jag fått för mig att det var en mörkblå täckjacka eller nånting”

Hur påverkad har han då blivit av att poliserna berättat om signalementet som florerade på mordplatsen just då. Antagligen kan man inte dra några andra slutsatser än att det var ett mörkt plagg.

Tio meter ca. Mörkblå kan man nog inte säga att den är. Kanske såg den mörkblå ut i det ljuset, det vet jag inte. Men om LP tror att han är GM skulle hon nog kolla dit ganska ordentligt och flera gånger och då upptäcka att han står kvar, även om han kanske inte var synlig hela tiden.

När man sammanför följande är det uppenbart att någonting annat än en narkotikaspaning pågick i city mordkvällen. Koncentrerad runt Sveavägen, Tunnelgatan, Luntmakargatan och åsen. Trots att en spanare lägligt försvann i förtid. Enligt TN den som mördaren skulle sprungit in i famnen på.

WT i gamla stan.

WT utanför Grand enligt Robert Gustavsson.

Dahlgrens berättelse.

Dahlstens och Donalds tvångsmässiga behov av uttala sig efter 30 år dagarna innan Dag gjorde det på PUs pressträff.

Thure Nässens avslöjanden efter att blivit avslöjad i UG. Utan det programmet hade han fortsatt att hålla tyst. Efter det kommer ett scoop från Filter. Att den uppmärksamhetstörstande och vilt fabulerande SE skulle vara mördaren. Innehållande grova sakfel. Där en journalist efter 12 års forskning inte ens hittar basfakta.

Ölvebros imaginära bandyspelare. Varför ska man eftersöka och identifiera några som aldrig existerat. Beröringsskräcken är så stor så den går att ta på.

Saps oreserverade stöd till Lisbet. Trots att ett antal av dess företrädare mordnatten hörde LP prata om helt andra saker än om en missbrukare från Rotebro. Där man samtidigt påstår att hon enbart hade fotografiskt minne om honom men inte om två gärningsmän som hon kopplade ihop med två män som vistats utanför bostaden.

Donald Forsberg. Gammal IB-man. Som försökte sammanföra CP med Mårten. Träffade Martinger i Visby sommaren innan Christer dog. En expert på desinformation enligt sin egen VDN-deklaration.

Inuti Labyrintens omfångsrika granskning. Vars slutsatser mynnar ut i att det inte enbart var fråga om inkompetens och påstådd chock. Trots den ymniga förekomsten av höga chefer i gropen fanns det ingen som ville ta befälet. Efteråt ljög bevisligen ett antal poliser. Samtidigt som Rimborn retuscherades bort som en sovjetisk potentat från ett foto när han hamnade i onåd.

LCs vägran att tala om vad hans uppgifter bestod i efter att talat med LP. Och hans vägran att berätta till vem/vilka han rapporterade. Att tro att han efter mordet fick dessa order är enligt mig naivt. Troligare är att han ingick i en förutbestämd verksamhet. Förslagsvis något som Dahlgren skisserar eller liknande.

Tommy Lindström. En central figur inom PU under ett antal år. Holmers förtrogne. Började utreda PKK dagen efter mordet. Och flera gånger förhörde, eller snarare samtalade, med Lisbet under stor sekretess. Som enligt egen utsago hellre lät sig grattas på födelsedagen av sina ätteläggar än att masa sig till jobbet efter århundradets brott. En nyhet som han fick från sin egen morgontidning. Vem tror på den amsagan.

Den är mörkblå på rekonstruktionsbilderna. Ljusblå är den definitivt inte. Det är väl sex sju meter mellan blodpölen och dekorimaporten, om nu A B tog två steg snett bakåt så har han varit närmre ändå. Sedan vet ju varken du eller jag L P:s exakta position vid den iakttagelsen. Hon kanske var närmare dekorimahörnet själv? Att det skiljde tio meter är en slutsats som inte går att dra. Dessutom är inte tio meter något större avstånd om det nu skulle vara så.

Ju närmare han var desto mindre troligt är det att hon förväxlat honom med mannen som sprang in på Tunnelgatan.

Ju närmare han var desto mindre troligt är det att hon förväxlat honom med mannen som sprang in på Tunnelgatan.

Mörkblå eller ljusblå... Ja den är väl mellanblå kanske. En definitionsfråga. I mina ögon definitivt inte mörkblå. Men om du tycker att den är mörkblå så lär det finnas fler som tycker det, dvs den kan uppenbarligen uppfattas som mörkblå. Så jag ger mig på den punkten.

Kanske var därför hon uppfattade det som två gärningsmän? Hon har ju inte heller sett A B något mer efter detta. Då stod han ju gömd.

Jag är övertygad om att han syntes åtminstone till och från, han lär ju ha kikat fram ibland, och även då han gömde sig som mest kan nog hans jacka ha synts, vilket hade räckt. Om LP trodde att GM eller en som hade med GM att göra befann sig däromkring måste hon ha tittat dit upprepade gånger. Hursomhelst lär hon inte ha förväxlat AB med GM. Hon var bara någon meter från GM och hon såg en man springa in på Tunnelgatan. Att hon skulle rört ihop det så gravt att det var AB som sprang in på Tunnelgatan och att hon inte såg AB senare är fantastiskt långsökt och det finns ingen anledning att tro det. Hon uppfattade väl helt enkelt att GM hade mörkblå täckjacka, oavsett om observationen var rätt eller fel. Möjligtvis tog hon AB för en av två GM, men det är inget specifikt som talar för att det skulle vara just han, hon kan ha sett något annan.

Visst kan det vara så. Beskrivningen och positionen stämmer bara lite för väl med A B. Att GW. Wall, HH. och K G Svensson tror att det var A B behöver ju inte betyda att det var det. Det naturliga hade väl varit om hon på något sätt fått konfronteras med A B i en fotokonfrontation eftersom hon undanhölls möjligheten att göra det på plats. Då hade frågan varit löst för 32 år sedan.