Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Eftersom jag har en del kontakter kan jag säga att det finns goda möjligheter att klura ut det med tillgång till utredningens material och möjligheter att genomföra förhör. Åtminstone jag har dessutom saker som kontrollstationer som jag håller för mig själv ifall någon skulle börja berätta. Som ni säkert vet har en del uppgiftslämnarn när det gäller t ex Sydafrikaspår lämnat uppenbart oriktiga uppgifter som gör att man kan avslöja dem som lögnare. Med tillgång till offentliga vapenregister som av Palmegruppens personal påståtts är raderade kan man bekräfta den mycket trovärdiga uppgifter jag har kring vapenägare. Dessutom är vi ett par personer som hyser stort hopp om att någon kommer att berätta åtminstone om den stora bilden om vad som pågick den där kvällen. Vi är ett antal personer med stor insikt sammantaget som står varandra mycket nära när det gäller teorier om mordet och vi har hamnat där utifrån olika utgångspunkter.



1, Det finns ingen officiell diskussion om detta alls. När jag först fick fram uppgiften var det av en tillfällighet från en källa med extremt stor tillförlitlighet. Det uppstod en viss diskussion men några svenska experter och efter att de fått studera hur kunskapen kring detta ser ut vilket inte är var mans egendom hade de inte längre några invändningar. Rent faktamässigt är det klarlagt utom alla tvivel. Palmegruppen vägrar dock ta emot eller kommentera uppgiften eller infoga den i utredningen.
Jag är nog inte den ende som upplevt att Palmegruppen inte vill ha vissa uppgifter. Mycket märkligt.

Därför har den lämnats till dem via Säpo som inte får lägga sig i själva där det finns en anteckning om detta. När jag gjorde det tog Säpopolisen jag talade med med anledning av uppgiften det hela på stort allvar. Han ansåg att det även av andra skäl fanns skäl för dem att gå vidare med detta dvs med utredning riktad mot Palmeutredarna men att man nekats tillstånd till det och att deras händer var bakbundna.

2, Genom mina kontakter har jag fått fram ett antal namn som skall ha haft sådana vapen varav flera figurerat i utredningen. Man kan säga två saker ang detta. För det första var det ett fåtal människor som vid denna till hade licens för sådnana vapen. Vapenhandlaren Östling var ju tvungen att låta en vapensmed modifiera en 38:a t ex. Vid denna tid ansågs inte vapnet ha någon användning inom sportskytte. Man kunde får licens i undantagsfall för t ex samlare. Numera är det lättare då det kan finnas skäl för t ex sk westernskjutning men det är ändå svårt. Flera av dem som hade licens var på olika sätt betrodda. Det finns också vapen inom i vart fall försvaret som skulle kunna åtminstone modifieras från 38 till 357. Tillbaka i tiden hade t ex svenska piloter som utrustning mycket kortpipiga 38r som tänkt försvarsvapen i händelse av att de måste hoppa över fientligt territorium!

Det andra man kan säga är att inget av de vapen som rapporterats stulna vid denna tid var kortpipiga 357 och inte heller finns några sådana kända i kriminella kretsar vid denna tiden. Det var innan inflödet av olagliga vapen via öst. Man kan alltså säga att det är högst otroligt att mordvapnet kommer från yrkeskriminella kretsar.