Citat:
Ursprungligen postat av
midvintermorker
När det gäller kurder finns det uppgifter som gör gällande att en person från en mellansvensk stad hörde hur några kurder (som var dennes grannar vid tillfället) pratade öppet om mordet. Man pratade enligt uppgift om hur mördaren måste vara klädd för att komma undan och att mordet måste ske på natten av samma anledning.
Den här personen berättade sedan detta (INNAN mordet inträffade) för en annan person som har till uppgift att lyssna på människor som har saker att säga. Han/hon som mottog den här informationen blev närmast förvånad men eftersom han/hon visste om den misstänktes bakgrund trodde han/hon att det kunde röra sig om desinformation, alternativt att personen ifråga indirekt ville varna för att lätta sitt samvete. Budbärarens politiska ståndpunkter var blå-svarta. När Olof Palme sedan mördades blev mottagaren något chockad och misstänkte att budbäraren visste vem som hade med mordet att göra.
Långt senare kom det i ett helt annat sammanhang fram uppgifter om att budbäraren hade varit på fest hos paret Alva och Gunnar Myrdal en gång i tiden, alltså i samma lägenhet som senare blev Olof och Lisbet Palmes hem.
Tillsammans med
Christer Pettersson är PKK det som utretts grundligast av PU. Inte nog med att
Hans Holmer lade lejonparten av spaningsresurserna där under utredningen första år. När
Holger Romander tog över rodret i februari en genomlysning av PKK ärendet. Denna beordrades av operative chefen
PG Näss som gav
Walter Kegö ordentliga resurser att gå till botten med PKK-spåret.
När spåret inte ledde någonstans avvecklade PGN efterhand Kegös grupp till den sistnämnde och hans drabant,
Jan-Henrik Barrlings förtrytelse. Dessa gick nu bakom ryggen på chefen och föll i armarna på HH som slussade duon vidare till
Ebbe Carlsson. Detta ledde till EC-affären som slutade med en stjärnsmäll för
Anna-Greta Leijon. Däremot klarade sig
Ingvar Carlsson på något märkligt sätt från att fastna i sörjan.
Anklagelserna mot PKK visade sig vara mer än lovligt vaga. Den enda mycket lösliga PKK-kopplingen jag kunnat skönja på mordplatsen är vittnet
Wiklund. Han ser än man med ett typiskt kurdiskt utseende, mörkhårig med ordentlig snorbroms, på Tunnelgatans norra trottar hoppa ur en bil strax före MOP.
Holmer höll sig till långa kedjor på temat guilty by association och tolkade bröllopssamtalen så det passade hans egna syften. I vanlig svensk still sågs detta i svartvitt av media som först hyllade HH och pekade ut "kurderna" som anstiftare. Sedan vände media kappan efter vinden och började gulla med
Ismet Celepi och andra PKKare. Att dom varit inblandade i avrättningarna på avhoppare som
Enver Ata och
Cetin Gûngör struntade man i.
Min slutsats blir att PKK var en vidrig mördarsekt som hade ihjäl landsmän som tyckte annorlunda. Däremot ser jag inget som pekar på att dom låg bakom MOP som organisation. Däremot kunde nog någon av deras anhängare kunnat ställa upp och utföra tjänster i MOP mot betalning. Skitstövlar var ingen i bristvara i PKK: