Citat:
Ursprungligen postat av rattelsnake
Jag hävdar att ingen har sett GM hela vägen från skottögonblicket till att samme person befann sig uppe i trapporna av den orsaken att ingen har haft möjlighet att följa det förloppet till 100%.
Vad Lisbeth såg talar vi om olika saker.
Hon säger i första förhöret att hon sett en man på Tunnelgatan.
Ingenting annat.
(...)
Vad Lisbeth såg talar vi om olika saker.
Hon säger i första förhöret att hon sett en man på Tunnelgatan.
Ingenting annat.
(...)
Rattelsnake du säger:
Citat:
Vad Lisbeth såg talar vi om olika saker. Hon säger i första förhöret att hon sett en man på Tunnelgatan. Ingenting annat.
Här får du en andra gång vad LP säger vid det första förhöret som HH inte var med vid.
LP säger följande att “bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan”.
Det är mycket viktigt att hon såg en man springa in på Tunnelgatan, nämligen samme man som mördat hennes make. Det är ju liksom poängen att mannen är flyende.
Dessutom säger hon att: “Någon annan lade hon inte märke till”
Citat:
Fru Palme hörde ytterligare en smäll samtidigt som hon kände hur det “brände till på ryggen. Snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan. Han stannade en bit in och vände sig om varefter han fortsatte. Någon annan lade hon inte märke till.
http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html
http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html
För att ytterligare förklara det hela så har du Hovrättens syn på det hela nedan i sin friande dom mot CP.
Citat:
Svea Hovrätt avd 4, DB 334 dom Mål: B1952/89 Överklagad
Tilltalad: CP 470423-XXXX
Saken: Mord m m
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Brottsplatsen
Av utlåtandet den 23 april 1986 av Bundeskriminalamt i Wiesbaden framgår att Olof Palme blev skjuten i ryggen på ett avstånd mellan 10 cm och 30 cm och att Lisbeth Palme blev träffad i skulderområdet av ett tangerande skott vilket avlossats på ett avstånd mellan 70 cm och 100 cm.
Samtliga vittnen som har iakttagit själva dådet har sett endast tre personer på själva brottsplatsen, nämligen makarna Palme och den man som efter skotten sprang iväg in på Tunnelgatan. Anders Björkman såg att det uppstod två rökmoln mellan den skjutne och gärningsmannen, d v s den som avvek från platsen. Anders Delsborn, som reagerade när han hörde en kraftig smäll, såg då tre personer, varav en man som höll en pistol. Delsborn såg därefter att mannen avlossade ett skott. Delsborn såg mynningsflamman och rökutveckling från pistolen. Efter viss tvekan sprang mannen in i gränden på Tunnelgatan. Inge Morelius såg att en man som väntat mellan Dekorimas entré och avfasningen mot Tunnelgatan gick upp bakom makarna Palme, lade sin vänstra hand på Olof Palmes vänstra axel och sköt två skott mot dennes rygg. Morelius såg två mynningsflammor och uppfattade att dessa gick in i den skjutnes rygg.
Det är på grund av det anförda utrett att gärningsmannen är identisk med den man som efter skotten sprang iväg in på Tunnelgatan.
Lisbeth Palme har berättat att hon omedelbart efter skotten bestämde sig för att söka hjälp, att hon därför tittade sig omkring och att hon då omedelbart fick syn på en person som stod vid avfasningen till Dekorima och orörligt stirrade. Hon har vidare uppgivit: Eftersom hon sökte hjälp, tittade hon mycket noggrant på personen och hon förstod då intuitivt att hon inte skulle få någon hjälp av denne.
Hon fortsatte då söka bakåt och upptäckte en person som kom längre bort. När hon tittade vädjande på den personen rörde han huvudet i sidled något som hon uppfattade som ett avvisande av att på något sätt hjälpa till.
När hon sedan tittade tillbaka såg hon den person som stått och stirrat på henne röra sig med några steg. Han befann sig nu på Tunnelgatans södra sida. Mannen förflyttade sig med studsande steg, uppdragna axlar och någon sorts ojämnhet som gav ett spänstigt intryck.
Det var en kort intervall, 15-30 sekunder, mellan de båda iakttagelserna av mannen. Det var ingen annan person i närheten vid den första observationen. Däremot kan hon inte säga huruvida någon hunnit till platsen när hon såg mannen den andra gången då denne var på väg därifrån.
Tilltalad: CP 470423-XXXX
Saken: Mord m m
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Brottsplatsen
Av utlåtandet den 23 april 1986 av Bundeskriminalamt i Wiesbaden framgår att Olof Palme blev skjuten i ryggen på ett avstånd mellan 10 cm och 30 cm och att Lisbeth Palme blev träffad i skulderområdet av ett tangerande skott vilket avlossats på ett avstånd mellan 70 cm och 100 cm.
Samtliga vittnen som har iakttagit själva dådet har sett endast tre personer på själva brottsplatsen, nämligen makarna Palme och den man som efter skotten sprang iväg in på Tunnelgatan. Anders Björkman såg att det uppstod två rökmoln mellan den skjutne och gärningsmannen, d v s den som avvek från platsen. Anders Delsborn, som reagerade när han hörde en kraftig smäll, såg då tre personer, varav en man som höll en pistol. Delsborn såg därefter att mannen avlossade ett skott. Delsborn såg mynningsflamman och rökutveckling från pistolen. Efter viss tvekan sprang mannen in i gränden på Tunnelgatan. Inge Morelius såg att en man som väntat mellan Dekorimas entré och avfasningen mot Tunnelgatan gick upp bakom makarna Palme, lade sin vänstra hand på Olof Palmes vänstra axel och sköt två skott mot dennes rygg. Morelius såg två mynningsflammor och uppfattade att dessa gick in i den skjutnes rygg.
Det är på grund av det anförda utrett att gärningsmannen är identisk med den man som efter skotten sprang iväg in på Tunnelgatan.
Lisbeth Palme har berättat att hon omedelbart efter skotten bestämde sig för att söka hjälp, att hon därför tittade sig omkring och att hon då omedelbart fick syn på en person som stod vid avfasningen till Dekorima och orörligt stirrade. Hon har vidare uppgivit: Eftersom hon sökte hjälp, tittade hon mycket noggrant på personen och hon förstod då intuitivt att hon inte skulle få någon hjälp av denne.
Hon fortsatte då söka bakåt och upptäckte en person som kom längre bort. När hon tittade vädjande på den personen rörde han huvudet i sidled något som hon uppfattade som ett avvisande av att på något sätt hjälpa till.
När hon sedan tittade tillbaka såg hon den person som stått och stirrat på henne röra sig med några steg. Han befann sig nu på Tunnelgatans södra sida. Mannen förflyttade sig med studsande steg, uppdragna axlar och någon sorts ojämnhet som gav ett spänstigt intryck.
Det var en kort intervall, 15-30 sekunder, mellan de båda iakttagelserna av mannen. Det var ingen annan person i närheten vid den första observationen. Däremot kan hon inte säga huruvida någon hunnit till platsen när hon såg mannen den andra gången då denne var på väg därifrån.
Om LP ser GM vid två tillfällen först vid mordet när han börjar springa och sedan 15-30 sekunder senare en bra bit in på Tunnelgatan samtidigt som LJ ser hur OP faller och hör GM börja springa mot så är den mest sannolika slutsatsen att det rör sig om en och samma person. Till detta kommer en rad andra samstämmiga vittnen. Se nedan
Inge Morelius
http://www.itdemokrati.nu/page36z2.html
F: Är det någon person här i det här ögonblicket när det händer som lämnar platsen, som du ser lämnar platsen åt något håll?
M: Ja killen som sköt.
F: Ingen annan?
M: Jag försökte så, min känsla var att när jag såg hono0m sakta dra sig undan så tänkte jag, släpper jag honom med ögonen då ser jag inte vart han tar vägen. Det gick så fruktansvärt ....
sid 363
F: Han tog ett par stef tillbaka, sa du?
M: Han tog, han gick, efter skottet så tog han ner handen, och tog ett par steg tillbaka, och sen så rörde han sig mot Tunnelgatan lugnt.
Sid 372
M: Nej, han går upp bakom mannen. (...) Det smäller två gånger och mannen sjunker ihop. Och mördarendå tar han ner armen lugnt och stilla och stoppar handen i fickan. Lugnt och stilla går han, tar han ett steg eller två bakåt och sakta går runt och iakttar, han bara smälter bort och, i den vevan så, min tanke var att försöka följa annars tappar jag bort honom. För det var så gruktansvärt, i och med att han hade stoppat handen i fickan så skulle han lika gärna ha kunnat varit en åskådare. Så min tanke var släpp honom inte med blicken, ta reda på vart han tar vägen. Och så for den här dumheten upp i skallen att om man skulle tordas köra tvärs över men sedan, nästa tanke var ju den att fan det small ju två skott och killen sjunk ihop. Och jag hade ingen lust och ..
F: Vad gör den här killen sedan?
M: Han sakta drar sig mot Tunnelgata och lugnt och försiktigt så joggar han därifrån. Han går först lugnt och stilla och sedan joggar han.
F: På vilken sida av Tunnelgatan springer sedan då?
M: Han springer, som jag uppfattar det så fortsätter han, ja, inte utmed husväggen men ska vi säga på den vänstra halvan från mitt håll sett av Tunnelgatan mot trapporna. Men sedan tappar jag bort honom.
F: Var tappar du bort honom någonstans?
M: Ja, säg att han har kommit in ...., det är svårt att avgöra på det avståndet och med det ljuset, men säg kanske 5-6 meter in på Tunnelgatan.
M: Ja killen som sköt.
F: Ingen annan?
M: Jag försökte så, min känsla var att när jag såg hono0m sakta dra sig undan så tänkte jag, släpper jag honom med ögonen då ser jag inte vart han tar vägen. Det gick så fruktansvärt ....
sid 363
F: Han tog ett par stef tillbaka, sa du?
M: Han tog, han gick, efter skottet så tog han ner handen, och tog ett par steg tillbaka, och sen så rörde han sig mot Tunnelgatan lugnt.
Sid 372
M: Nej, han går upp bakom mannen. (...) Det smäller två gånger och mannen sjunker ihop. Och mördarendå tar han ner armen lugnt och stilla och stoppar handen i fickan. Lugnt och stilla går han, tar han ett steg eller två bakåt och sakta går runt och iakttar, han bara smälter bort och, i den vevan så, min tanke var att försöka följa annars tappar jag bort honom. För det var så gruktansvärt, i och med att han hade stoppat handen i fickan så skulle han lika gärna ha kunnat varit en åskådare. Så min tanke var släpp honom inte med blicken, ta reda på vart han tar vägen. Och så for den här dumheten upp i skallen att om man skulle tordas köra tvärs över men sedan, nästa tanke var ju den att fan det small ju två skott och killen sjunk ihop. Och jag hade ingen lust och ..
F: Vad gör den här killen sedan?
M: Han sakta drar sig mot Tunnelgata och lugnt och försiktigt så joggar han därifrån. Han går först lugnt och stilla och sedan joggar han.
F: På vilken sida av Tunnelgatan springer sedan då?
M: Han springer, som jag uppfattar det så fortsätter han, ja, inte utmed husväggen men ska vi säga på den vänstra halvan från mitt håll sett av Tunnelgatan mot trapporna. Men sedan tappar jag bort honom.
F: Var tappar du bort honom någonstans?
M: Ja, säg att han har kommit in ...., det är svårt att avgöra på det avståndet och med det ljuset, men säg kanske 5-6 meter in på Tunnelgatan.
Anders Delsborn
http://www.itdemokrati.nu/page36f.html[/url]
Efter det andra skottet verkade det som om gärnignsmannen tvekade lite grand över vilken väg som han skulle fly. Han gungade av och an med överkroppen några gånger på ett sätt som är typiskt för sådan tveksamhet. Mannen tvekade 1-2 sekunder och sprang sedan in på Tunnelgatan mot Malmskillnadsgatan.
Sirpa Lindgren
http://www.itdemokrati.nu/page36af.html
De gick på motsatt sida av gatan där Palme mördades, när de passerade korsningen Tunnelgatan hörde Lindgren två smällar, möjligen någon sekund mellan smällarna. Hon trodde att det var en bil som feltänt, tittade dit och fick se en man ligga på marken. Folk skyndade till platsen. Lindgren såg någon springa längs Tunnelgatan. Vad hon vet är att ingen sprang från platsen längs Sveavägen eller korsade gatan mot henne, samtliga personer i området skyndade mot den liggande. Inga bilar begav sig hastigt från platsen el. Liknande. Hon säger att något sådant hade hon med säkerhet lagt på minnet.
Lars Jeppsson
http://www.itdemokrati.nu/page36am1.html
http://www.itdemokrati.nu/page36am2.html
http://www.itdemokrati.nu/page36am3.html
http://www.itdemokrati.nu/page36am4.html
Under kvällen hade han druckit endast ett glas portvin. (ganska torr typ kan jag tänka mig LJ var inte berusad i alla fall) (...)
F: Ja, Och var hör du dom skotten?
J. Jaha, dom kommer ner-, nerifrån Sveavägen.
F. Jaha, Ser du någonting samtidigt?
J. Ja, (ohörbart) -, jag ser då någon falla ihop strax efter skotten och så hör jag steg springande och-,
F. Får jag fråga. Du hör all-, det är det första du registrerar, alltså det smäller två gånger?
(...)
F. Och hör du samtidigt någonting?
J. Då hör jag samtidigt en person börjar springa.
F. Det hör du?
J. Ja, Tunnelgatan upp då så att en byggbarack, den skymmer sikten då.
F. Så han kommer springande emot dig alltså?
J. Ja, på motsatt -, norra sidan av byggbarackerna.
F. Jaha, men han springer alltsåTunnelgatan mot den plats där du befinner dig?
J. Ja.
(...)
F. Nehej, Nej, det förstår jag mycket väl. Men dom här smällarna, kraftiga smällarna, gav det ändå inte en tanke åt hållet att det var någon form av skottlossning som hade förekommit - ?
J. Jaha, När jag hörde smällarna och såg honom falla ihop så tänkte jag att det -, att han har blivit nerskjuten.
F. Du tänkte det?
J. Ja.
F. Förstod du då att den här personen som kom springande vars steg du hörde, kunde haft med det inträffade att göra?
J. Jaha.
F. Det förstod du meddetsamma?
J. Det förstod jag meddetsamma.
F. Var det så?
J. Ja
F. Jaha, och vad gjorde du då?
J. Ja, jag stod kvar på min plats tills han korsade hörnet Luntmakargatan/Tunnelgatan.
F: Ja, Och var hör du dom skotten?
J. Jaha, dom kommer ner-, nerifrån Sveavägen.
F. Jaha, Ser du någonting samtidigt?
J. Ja, (ohörbart) -, jag ser då någon falla ihop strax efter skotten och så hör jag steg springande och-,
F. Får jag fråga. Du hör all-, det är det första du registrerar, alltså det smäller två gånger?
(...)
F. Och hör du samtidigt någonting?
J. Då hör jag samtidigt en person börjar springa.
F. Det hör du?
J. Ja, Tunnelgatan upp då så att en byggbarack, den skymmer sikten då.
F. Så han kommer springande emot dig alltså?
J. Ja, på motsatt -, norra sidan av byggbarackerna.
F. Jaha, men han springer alltsåTunnelgatan mot den plats där du befinner dig?
J. Ja.
(...)
F. Nehej, Nej, det förstår jag mycket väl. Men dom här smällarna, kraftiga smällarna, gav det ändå inte en tanke åt hållet att det var någon form av skottlossning som hade förekommit - ?
J. Jaha, När jag hörde smällarna och såg honom falla ihop så tänkte jag att det -, att han har blivit nerskjuten.
F. Du tänkte det?
J. Ja.
F. Förstod du då att den här personen som kom springande vars steg du hörde, kunde haft med det inträffade att göra?
J. Jaha.
F. Det förstod du meddetsamma?
J. Det förstod jag meddetsamma.
F. Var det så?
J. Ja
F. Jaha, och vad gjorde du då?
J. Ja, jag stod kvar på min plats tills han korsade hörnet Luntmakargatan/Tunnelgatan.
Under denna tid av cirka 30 sekunder innan GM passerar LJ och fortsätter uppför trapporna finns inget (vi tar och upprepar det INGET) annat vittne som har sett någon annan på Tunnelgatan. Den enda slutsats som det går att dra av detta är att GM fortsatte sin flykt uppför trapporna.
