Sertralinet tog mina känslor, intressen och min intelligens?

Jag är ganska övertygad om att det man kan uppleva med SSRI/SNRI inte går att uppleva med "vad som helst" det är inga sockerpiller direkt

Självklart inte, men det finns alltid ett fåtal som reagerar negativt oavsett vad det handlar om. Ungefär som att skrämma folk till att inte köra bil för det finns folk som krockat. SSRI/SNRI hjälper många och en av de bästa metoder för att bli av med depression/ångest samt mycket bättre än att gå runt och inte vara okej

Det tråkiga är att den minoritet som drabbas illa av dessa medel inte blir trodda och blir bara avfärdade med att "det finns inte en möjlighet" osv otroligt kränkande för den drabbade och det finns inget intresse i att forska om vad som händer.
Den bästa metoden att bli av med sin ångest/depression borde ju var terapi men det räcker inte för alla så visst fyller SSRI/SNRI en funktion för dom som får det att fungera men det var inte vad TS ville diskutera. Jag vet att dessa mediciner kan ställa till det lika mycket som dom kan hjälpa.
När jag var som värst drabbad önska jag hellre att jag hade krockat med bilen och aldrig mer vaknat upp.

Visst, Sertralin kanske inte ger biverkningar i sig, på samma sätt som eld oftast inte dödar människor vid bränder, utan röken...

Jag är extremt dåligt insatt i det här, googlade samt läste lite här om innan om Sertralin innan jag började, men jag hittade inget direkt om bestående biverkningar.
Och jag tror ju inte att jag skulle blivit såhär förändrad "bara sådär" ifall jag inte käkat Sertralin.

Kan jag återställa hjärnan till hur den var innan? Inte för att jag är så sugen på att prova några andra tabletter, men jag kan ju inte gå runt och bara "vara" utan att ha några känslor eller åsikter.
Och vad har jag att förlora om det ska vara såhär...
Nu har det ju "bara" gått 4 månader sedan jag slutade mer Sertralin, det kanske tar längre tid för vissa än andra innan alla biverkningarna avtar? Så det kanske bara är att vänta?

Det är som om min hjärna skulle vara en "trial version" nu. Den "funkar" men med väldigt begränsade funktioner.

Sen har jag märkt att ju mer jag försöker tänka, ju tröttare blir jag.

Naturligtvis mår jag hellre "inte alls" än att må fruktansvärt, men fruktansvärt mådde jag ju bara ibland.

Kan ta och säga först och främst att jag uppleveler eller "känner" så som du. Det var var skrämmande likt min egen situation faktist. Dock åt jag SSRI-preparat för ett ganska långt tag sen nu, flera år närmare sagt, och man ligger fortfarande i samma sketna läge. Ingenting har förändrats direkt. Jag åt preperatet i ungefär 1 år. Har inte så mycket mer att tillägga än så, men jag skulle inte hysa alltför stora hopp om någon slags återställning, se dock till att återgälda denna "tjänst" till sjukvården/läkemedelsbolagen/judejävlarna i framtiden. Dom förtjänar ett stort tack för att ha bestulit ens passioner, känslor, drömmar och tankar samt allt därmed och gjort en till en avtrubbad-mega-idiot.

Jag som nyss har börjat knapra Sertralin (en dryg vecka). Bör jag sluta?

jag avråder starkt dig från att fortsätta, då det hela bara är en zombiefieringsprocess. be om en avbehandlingsplan omedelbums, om div. läkare försöker att övertyga dig att prova på skiten i nån månad så vägra... hitta stålmannen inom dig själv och spola ner skiten i toaletten. försök red ut dina problem själv så gott det går, det finns ju ett antal olika metoder och sätt att få hjälp på än på enbart mediciniskväg, skulle inget annat funka så kan du börja väga in självmord i vågen mot denna skit. Vad som är värst får väl du själv avgöra... men prova på alternativa metoder och tänk över möjligheterna som finns innan du bestämmer dig för om du ska omvandla dig själv till en grönsak resten av livet.

Naturligvis finns det sakert dem som har daliga erfarenheter av sertralin, det later dock lite som att du malar upp ett katastrofscenario. Latt att det blir sjalvuppfyllande till viss del. Jag har sjalv gatt pa sertralin i ca 7 ar, madde skit i ca 5 av dem. Det som blev vandpunkten var nar jag borjade tvinga mig sjalv till att jobba med intellektuellt utamanande uppgifter. Det har tagit ett tag men nu borjar hjarnan vakna till liv igen och ar nog om nagot smartare an tidigare. Sen tror jag inte Sertralin varit boven i dramat varesig for min del eller de flesta andra som upplever detta, utan det ar depressionen man blir dum, trott och orkeslos av i 99 av 100 fall. Forsok hitta nagot som gor att du tvingas aktivera dig. For egen del sa var det nyttigt att borja jobba (har tur som har ett jobb som ar intellektuellt utmanande), for andra kanske det fungerar att studera (det gjorde det inte for mig). Det varsta man kan gora ar att ga och grubbla, forsok undvika det till varje pris. Distrahera och lura din hjarna, later du den ga pa tomgang blir den latt din varsta fiende.

Du är en fullkomlig idiot som propagerar ut rent skitsnack. Hur blir man "dummare" av deppressioner? ja, trött, ja orklös, men man tappar inte sin förmåga till att känna och tänka och ett dussintal andra egenskaper som öht gör en mänsklig och skiljer en från tex. mekaniskating så som robotar. Men visst vore det behagligt att kunna måla över oss med stämpeln deppression som med varje annan som kommer in på psykakuten. Men så är knappast fallet med vissa, då vi alla vet med jämnförelse hur det är nu och hur det var då. Ja och att tänka är ju ett jävla lagbrott nu för tiden, helst ska man vara i farten 24/7.

Förövrigt var ju dina "tips" rena budord... "spelar yatzy på jobbet, e skit pra nu, intelleltuelltstimulerande som faen. aktiverar min hjärna WO WO. doserar dubblellt när jag förlorar, så blir jag extra smart. gör som jag bli proffs på yatzy så får du drivet o allt tillbaka "...

Det kan ju ta ett par månader innan de ger någon effekt enligt min läkare. Dock ska det inte vara några "farliga" saker då detta var ett stort villkor för att jag ens skulle testa detta. Dock har jag tuggat i över en månad och märker ingen större skillnad. En polare till mig tuggar det oregelbundet när han behöver sova men inte kan. Jag tuggar det när jag vaknar. Ta ett snack med din läkare och har du bra förtroende för honom så kommer ni säkert fram till något bra. Jag personligen är ju mot all form av medicin i grunden, men det kan finnas tillfällen då det är nödvändigt.

Nej det tycker jag inte om läkaren har rekommenderat medicinen. Vad äter du dem för? Långt ifrån många får bestående bieffekter av denna sorts medicin efter avslut och många av dem som säger sig ha bestående bieffekter tror jag inbillar sig detta. Jag tror många glömmer av hur de mådde och upplevde sig själva innan de började.

Är din läkare psykiatriker om inte uppsök en sådan. Min gissning från egen erfarenhet är att du gått in i en ny depression när du slutade med Sertralin. Alla biverkningar du beskrev borde få läkaren att prova ett annat SSRI preparat. Har själv upplevt flera av dina biverkningar från Soloft. Går nu på Citalopram utan några biverkningar. Tala med läkaren om ett alternativt preparat. Om du sen har råd kan nog KBT vara värt att prova.